sinne i frå thet gifftermål som han hade achtat göra, och läät giffua honom så hemeliga tilkenna, sich sielffwom obemerkt, at han wel skulle få hans dotter, som en dygdesam Jungfru war. Thå nw Olaff Skottkonungs modher kom til Norige til sin fester man som öffuertalat war, bleeff hon ther illa vndtfongen och moste fara mett spott och spee heem i gen. Så hade thå Olaff Tryggiason sin bodh til konung Swen och begierade hans dotter, men ther fick han Ney, och samme konung Swen hade så sin bodh til Olaff Skottkonungs modher och begierade så han henne til hustru, och epter thet henne sådana neesa wederfarin war i Norige, Ther före war hon icke nödugh ther til, på thet at hon motte få hempna ther öffuer som henne skeedt war. Så kom hon thå til Danmark, och hennes nampn war, Sigridh hin rijka, Medh henne fick konung Swen en son, then ther epter honom bleeff konung i Danmark och kallades, hin Rijke Knwt. Thå nw konungen i Norige sågh sich beswiken wara, giorde han sich reedho och begynte feygda med konung Swen, Olaff Tryggiason offuerwunnen.Men han hade thå konungen i Swerige med sich, ty wardt Olaff Tryggiason offuerwunnen och språng i siöön och fordrengte sich, at han icke skulle komma i sina fienders händer, Och Olaff Skottkonung bleeff ock så konung i Norige. Så är här och merkiande, at vnder förnemda konung Swen, bleeff Christi troo stadhfest i Danmark, doch hade ther mykit meer än hundrade åår wordet predikat til förenne, men thet gick aff oc til medh Christendomen, så thär som här, in til thenna konung Swen, som mykit lagde sich ther vth fore at Christi troo skulle forwijdhgas, then han doch i sin vngdom mykit fortrykt hade, förra än han fordriffwen wardt. Popo.Och i hans tijdh kom en merkeligh predikare til Danmark, som heet Popo, han baar med bara händer sich oskaddom itt glödhande jern, i konungens och hans ypperste mändz åsyyn, til at bewijsa sina predikan sanna wara, För huilkin gerning skul Christi
