offuer ock lopp så med sin skep in ått Engeland, och hade ther sitt tilhald i try åår. Foor så åter tädhan in til Norige, och sloogh ther nooghra aff the Swenska befalninges män i häll, besynnerliga drap han en som heet Hertog Håkon, och toogh först Vikena in, kallade så sina wener til sich och begynte hylla landet sich til handa, förbödh giffua the Swenska skatt, och wille ey tilstedhia at Norske män skulle noghon handel haffua med the Swenska. Thå nw Olaff Skottekonung thetta förnam, forsamblade han mykit folk och läät them dragha in ått Norige, Men theres Capitenere bleeff dödh på wäghen, ther fore kom thet toghet til intit. Så epter thet at the Norske befruchtade at thet företaghit war skulle illa bekomma them, ty at konungen i Swerige och konungen i Danmark hin Rijke Knwt, the giorde bådhe itt, Teslikes kunde the icke heller wara the Swenskes handel förutan, Olaff Haraldson forlijkar sich med konungenom i Swerige.Ther fore gåffuo the almenneliga Olaff Haraldson sådana rådh, at han skulle forlijka sich med konungenom i Swerige, och begiera hans dotter til hustru, huilket han ock så giorde. Han hade sin bodh til Olaff Skottkonung, och brukade mykit i then sakenne en som heet Hertug Ragwald, Men konungen i Swerige war så wreedh worden på samma Olaff Haraldson, at han icke wille slå til noghon wenskap med honom, Doch på thet sijdzsta lagde sich så monge ther emellen at han giorde wenskap med honom, gaff honom sina dotter, och sende henne med tilbörlighit fölgie til Tönsbergh. Och än thå at stoor twist war emellen Rijke konung Knwt i Danmark och konung Olaff Haraldson, ty at samme Olaff hade tilförenne hallet med the Engelske och feygdat emoot honom, Så bestelte doch Olaff Skottkonung thet så, at them war fridh emellen så lenge han liffde, Ty at Rijke Knwt war hans brodher på mödhernet, och Olaff Haraldson war hans mågh. Epter thet nw at konung Olaff Haraldson war fulkommeliga