rådhandes i Norige, ther fore winlagde han sich ther om, at Christi troo skulle haffua framgong ther i landet, såsom konungen i Swerige ock giorde.
Amund Kolbrenna.Thå nw Olaff Skottkonung dödh war, bleeff hans son Amund Kolbrenna konung epter honom, och han war annar Christen konung i Swerige, och kallades för then skul Kolbrenna, at han hade giffuit thet vth for lagh i sitt rijke, at huilken ther giorde then andra noghon skadha eller orätt, aff hans husom skulle vthmätas, stundom itt heelt hwsz, stundom itt halfft, eller en fierdung, eller meer eller mindre, epter som skadhen som giordes war stoor til, och the hwsz som så vthmettes skulle brennas. Ock haffuer han (vtan twiffuel) jw hafft noghor skääl ther til at han sådana lagh vthgaff, epter som tijdhen haffuer thå begiffuit sich, Thet seer man wel at konungen toogh ingen saköra sielff, vtan läät göra honom skadha med brand, som skadha giorde, doch är noogh troendes at målsäganden fick wel vpretting för sin skadha. Laghen.Och mädhan här warder berördt om lagh, syntes wara nyttogt at tala ther noghot widhare om. Och skal man weta, at fordom dags woro icke så monga saker vthrettade i bescriffuen lagh som nw är, Ty at mesta sakerne stodho i konungens wilkor, huru han straffa wille. Ja i förstonne hade the ingen laghboock, vtan konungen war sielffuer laghboken, så at hwad honom syntes rett wara, thet war lagh, och thet seer man wel med thenna laghen, ther hans hwsz skulle brennas som skadha giorde, pläghar man ock än nw så seya, at thet konungen med skälom wil, thet är lagh. Så wordo doch med tijdhen noghra få stadhgar bescreffne, men ganska eenfaldeliga, och thet kan noogh merkias aff the gambla laghböker som brukades för try eller fyra hundrade åår sedhan, The äro ganska små och eenfaldeliga vthsatta, at man må dragha så snart thet ena forstondit ther vth som thet andra. Men med
