åår. Om hertogar.Så epter thet här nw bleeff berördt om hertog Vlff, syntes behöffuas at noghot talat worde om hertogar, Ty skal man weta, at fordomdags haffua här monga hertugar warit i landet som bådhe aff thet som tilförenne sacht är, så och här effter nogh merkias kan. Och såsom konungarne haffua scriffuit sich för Sweriges konungar, så haffua och hertogarne scriffuit sich för Sweriges hertogar, och epter som thet synes aff gambla laghböker, haffua the wordet kallade Jerlar, doch gör then Norska laghboken åtskildnat emellen Jerl och hertuga. I Engeland och Scotland är Jerl så mykit som Greffue. Karl slaghen.Thå nw thenne konung Karl i siw åår eller noghot meer regerat hade, föll Sancte Erics son, Knwt, honom öffuer, och drap honom på Visings öö, för thet at han hade warit i rådhe med at hans fadher bleeff slaghen, och han wardt begraffuen i Aluastra i sins fadhers konung Swerkers graff, epter Christi byrdh, Elloffua hundrad och otta och sextiyo åår.
Knwt.Ther epter bleeff Knwt, Sancte Erics son, konung och han hade tilförenne warit i try åår landflychtig i Norige och kom så til macht at han slogh konung Karl i hääl, som honom (til ewentyr) aff landet vthdriffuit hade, och hade warit i rådh med at hans fadher dräpin wardt. Sloogh samme Knwt och twå andra konungar i hääl, then ene heet Kool, then andre Risleff eller Burisleeff, och tesse bådha wore hertog Hanses söner, konung Karls brodhers söner, som strax then ene effter then andra haffua vordet vpsatta för konungar, emooth konung Knwt. Men han öffuerwan them och drap them bådha, och med stoort arbete och swerdzslagh kom han til rikit, ty the woro monge som stodho honom emoot, doch gick han thet i genom. Och thå haffuer wisseliga stått illa til här i landet, ther så monga konungar wordo slaghne, ty the haffua warit starke på bådha sidhor, och är noogh troendes at konung Knwt haffuer hafft them aff
