Vpland med sich som hans fadher hade taghit til konung. Och konung Karls släkt som stodho honom emoot, haffua hafft Östgötharna oc (til ewentyr) flere landzendar med sich, ther itt mechta moordh moste wara skeed aff, här inbyrdes i rikit. Folkit hörer gudhi til och icke konungenom.Och är thet doch thet fatigha rikit som strijdhes om, och skadhan lijdher, Men hwar the som hoffuuden äro, wille rett besinna hwad fara och farligheet herradöme haffuer inbära, och hwilken en hard reginskap them tilstunda wil för theres regemente, the skulle wel mindre strijdha om land och rike än the göra, Ty the moste jw en gong göra gudhi reginskap, huru the hans almoga regerat haffua. Folkit hörer gudhi til och icke them, och är thet itt jemmerligit ting, at en dödelig och skröpelig menniskia skal begiera herradöme med så mongs mandz blodh och lijfflååt, Doch thet är en plågha ther gudh straffar land och rike med. Knwt dödh.Thå nw konung Knwt alla sina fiender offueruunnet hade, regerede han med fridh i try och tiwgu åår, och bleeff så dödh och begraffuen i Warnem, epter gudz byrdh Elloffua hundrad tw och niyotiyo åår. Och skal man här merkia, at Sancte Erics släkt och konung Karls släkt haffua i en long tijdh ymse regerat, stundom then ena och stundom then andra, som wij fornimmandes warde här epter, kan henda at bådha parterne haffua i så motto wordet foreenadhe, eller trengde the sich och ther til, hwar om annan, och thet haffuer thå icke skeedt vtan med stoort obestond. I konung Knwtz tijdh bleeff Erchebiscop Staphan dödh, som förste Erchebiscop war i Vpsala, och wardt begraffuen i Alwastra, Elloffua hundrad och fem och ottatiyo åår epter Christi byrdh, Och then som epter honom bleeff Erchebiscop heet Johannes, honom slogho Estar i hääl widh Almarstäk, och brende vp Sichtuna, Elloffua hundrad siw och ottatiyo åår epter Christi byrdh. Elloffua hundrad och siwtiyo åår epter gudz byrdh, begynte Rostock befestas til en köpstadh, Och sextan
