16
— Var så god och giv oss lite mer välling, sir! upprepade Oliver.
Föreståndaren hötte åt honom med sleven, grep honom i armen, höll fast honom och ropade på uppsyningsmannen.
Styrelsen var fördjupad i ett högtidligt rådslag, då herr Bumble kom inrusande, alldeles utom sig, vände sig till den förnäme herrn i höga länstolen och sade:
— Jag ber om ursäkt, herr Limbkins, men Oliver Twist har understått sig att begära mer.
Styrelsens medlemmar reste sig under allmän bestörtning.
— Begära mera? frågade herr Limbkins. Lugna er, Bumble, och svara ordentligt. Menar ni att han har begärt mera välling, sedan han fått den i reglementet fastställda portionen?
— Ja, det har han gjort, sir.
— Den pojken kommer att sluta i galgen, förkunnade herrn i vita västen. Sanna mina ord, han kommer att sluta i galgen.
Ingen motsade den profetiske herrn. En livlig ordväxling uppstod. Oliver sattes genast i arrest, och följande morgon uppsattes på porten ett anslag med tillkännagivande att fem pund utlovades åt den, som ville befria församlingen från Oliver Twist. Med andra ord, fem pund och Oliver Twist erbjödos den man eller kvinna, som behövde en lärling i något hantverk eller yrke.
III.
OLIVER ÄR NÄRA ATT FÅ EN SVÅR SYSSLA, MEN FÅR EN ANNAN OCH TRÄDER UT I LIVET.
En hel vecka efter det Oliver begått den gudlösa och skändliga förbrytelsen att begära mera välling, förblev han inspärrad i det mörka och ensliga rum, som styrelsen i sin visdom och barmhärtighet upplåtit åt honom.