vi antingen uppgifva tron på den nästan allmänna ofruktsamheten vid kroasering emellan skilda djurarter, eller måste vi betrakta ofruktsamheten icke såsom en outplånlig karakter, utan såsom en egenskap som kan aflägsnas genom tämjning.
Om vi slutligen taga i betraktande alla de faststälda fakta rörande kroasering af djur och växter, måste vi draga den slutsatsen, att en viss grad af ofruktsamhet är en ytterst vanlig företeelse både vid första kroaseringen och hos bastarderna, men att den efter hvad vi nu känna icke kan vara ovilkorligt allmän.
och hos bastarder.
Vi skola nu litet mera i detalj betrakta de omständigheter
och reglor, som styra ofruktsamheten vid den första kroaseringen
och hos bastarderna. Vår förnämsta uppgift skall vara att se,
huruvida dessa reglor tillkännagifva, att arterna hafva blifvit
begåfvade med denna egenskap för att förekomma deras kroasering
och sammanblandning till en ytterlig förvirring. De här följande
reglorna och slutföljderna äro hufvudsakligen hemtade från
Gärtners utmärkta arbete om bastardbildning bland växter. Jag har
gjort mig mycken möda att erfara, i hvad mån dessa reglor hafva
tillämpning inom djurriket, och i betraktande af huru ringa vår
kännedom är om djurbastarder, har jag blifvit öfverraskad att finna
samma reglors allmänna tillämpning i både växt- och djurriket.
Det har redan blifvit anmärkt, att fruktsamheten både vid första kroaseringen och hos bastarderna gradvis öfvergår från noll till fullkomlig fruktsamhet. Det är märkvärdigt, på huru många egendomliga vägar detta kan visas, men jag kan här blott i enkla drag anföra några fakta. Om frömjöl från en växt i en familj förflyttas till märket på en växt af helt annan familj, utöfvar det icke mera inflytande derpå än oorganiskt dam. Från denna absoluta nollpunkt finnes en fullkomlig serie ända upp till fullkomlig fruktsamhet, om pollenkornen af olika arter inom samma slägte appliceras på märket af någon af dem, och vi hafva sett, att i vissa abnorma fall denna fruktsamhet stiger till en utomordentlig grad, utöfver den som växtens eget frömjöl kan åstadkomma. Bland sjelfva bastarderna finnas några, hvilka aldrig hafva satt och sannolikt aldrig skola sätta ett enda fruktsamt frö, icke en gång med frömjöl från föräldrar af ren art, men i några af dessa fall kan ett första spår till fruktsamhet upptäckas deruti, att frömjölet af en
