Sida:Om arternas uppkomst.djvu/277

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
265
om de geologiska urkundernas ofullständighet.

afdelningar af samma formation, upptagas de af många palæontologer såsom arter. Men jag påstår icke, att jag någonsin skulle anat, huru torftiga de underrättelser äro, som kunna hemtas ur de bäst bibehållna geologiska formationerna, om icke frånvaron af oräkneliga öfvergångslänkar emellan de arter, som lefde vid formationens början och slut, bragt min teori i så stort trångmål.


Om det plötsliga uppträdandet af hela grupper
beslägtade arter.


Det plötsliga uppträdandet af hela artgrupper i vissa formationer har af flera palæontologer — till exempel Agassiz, Pictet och Sedgewick, — blifvit framhållet såsom en svår invändning emot åsigten om arternas förvandling. Om talrika arter som höra till samma slägten eller familjer verkligen hafva på en gång kommit till lif, skulle detta faktum vara tillintetgörande för teorien om härstamning med modifikation genom naturligt urval. Ty utvecklingen af en formgrupp, som helt och hållet härstammar från en stamfader, måste hafva varit en ytterst långsam process och stamfadern måste hafva lefvat långa tidrymder före sina modifierade ättlingar. Men vi öfverskatta oupphörligen fullständigheten af de geologiska urkunderna och draga den falska slutsatsen, att vissa slägten och familjer icke hafva funnits till före en viss afdelning af en formation, emedan man icke observerat dem förut. Ett positivt palæontologiskt bevis kan alltid mottagas med tillförsigt, men ett negativt är värdelöst, såsom erfarenheten så ofta visat. Vi glömma alltjemt huru stor jorden är i jemförelse med den yta, på hvilken våra geologiska formationer blifvit noggrant undersökta, vi glömma, att grupper af arter hafva kunnat finnas annorstädes, och långsamt förökat sig, innan de invandrade i Europas och Förenta Staternas gamla arkipelager. Vi lägga icke tillbörlig vigt på de enorma tidrymder som förflutit emellan våra formationer — längre kanhända i många fall än den tid, som behöfts för bildandet af hvarje formation. Dessa mellantider hafva gifvit tillfälle till arternas förökande från en eller några få stamformer, och i de följande formationerna synas sådana grupper såsom helt plötsligt skapade.

Jag vill här återkalla i minnet en förut gjord anmärkning, att det måtte behöfvas en lång följd af år för att göra en organism passande för ett nytt och egendomligt lefnadssätt till exempel att flyga genom luften; och att följaktligen öfvergångsformerna