Sida:Om arternas uppkomst.djvu/364

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
352
om arternas uppkomst.

genealogisk för att vara naturlig, men att graden af olikhet i de skilda grenarna eller grupperna, ehuru förenade i samma grad af blodsband med sin gemensamma stamfader, kan vara betydligt olika beroende på de olika grader af modifikation de hafva undergått, och detta uttryckes derigenom att formerna upptagas under skilda slägten, familjer, sektioner eller ordningar. Läsaren skall bäst förstå hvad jag menar om han gör sig mödan att återgå till schemat i fjerde kapitlet. Vi skola antaga att bokstäfverna A till L föreställa närstående slägten under den siluriska tiden, som härstamma från någon tidigare form. I tre af dessa slägten (A, F och I) hafva arterna efterlemnat modifierade ättlingar till närvarande dag, förestälda genom femton slägten (a¹⁴z¹⁴) på den öfversta horizontala linien. Alla dessa modifierade ättlingar af en enda art äro beslägtade genom blodsband eller härstamning i samma grad; de kunna bildlikt kallas kusiner i samma millionde grad; dock skilja de sig betydligt och i olika grad från hvarandra. De från A härstammande formerna, som nu äro afdelade i två eller tre familjer, utgöra en skild ordning från dem som utgått från I, också afdelade i två familjer. Ej heller kunna de nu lefvande arterna, som härstamma från A upptagas i samma slägte som stamarten A, ej heller afkomlingarna af I tillsammans med I. Men det nu lefvande slägtet F¹⁴ kan antagas hafva blifvit blott obetydligt modifieradt, och det står då på samma grad som stamslägtet F, alldeles som några få nu lefvande organismer tillhöra siluriska slägten. Graden eller värdet af olikheterna emellan dessa organiska varelser, hvilka alla äro beslägtade med hvarandra i samma grad af blodsband har kommit att blifva betydligt olika. Icke destomindre förblifver deras genealogiska anordning noggrant sann icke blott i närvarande tid, utan äfven vid hvarje successiv period i härstamning. Alla de modifierade ättlingarna af A hafva ärft någonting gemensamt från deras gemensamma stamfader, likasom äfven alla ättlingarna af I, så måste äfven förhållandet vara med hvarje subordinerad gren af ättlingar på hvarje successiva stadium. Om vi likväl antaga att någon af afkomlingarna från A eller I blifvit så mycket modifierad, att den förlorat alla spår af sitt fäderne, i detta fall har äfven dess plats i systemet gått förlorad — något som tyckes hafva inträffat med några få nu lefvande organismer. Alla afkomlingarna af slägtet F utefter hela härstamningslinien antagas hafva blifvit blott litet modifierade och bilda ett enda slägte. Men detta slägte ehuru mycket isoleradt, bör ännu bibehålla sin ursprungliga intermediära belägenhet. Denna naturliga anordning visas i schemat så mycket