Sida:Om de norska apatitförekomsterna.djvu/1

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
447
Geol. Fören. Förhanld. N:o 81. Bd VI Häft 11.

Sjögren, Hj. Om de norska apatitförekomsterna och om sannolikheten att anträffa apatit i Sverige.

(Härtill tafl. 23.)

Förekomsten af apatit i sydliga Norge har under de senaste 10 åren erhållit en alldeles ovängtad praktisk betydelse. Vid Ödegårde i Bamle bröts under loppet af 1882, endast i det franska kompaniets grufvor, omkring 15,000 tons apatit (1 ton = 1,000 kilo) till ett värde af ungefär 1+12 million kronor. Dessa grufvor sysselsätta för närvarande 7–800 arbetare d. v. s. flera än något annat bergverk i Norge.

Större delen af den norska apatiten exporteras. Tyskland, Frankrike och Danmark hafva förr utgjort de förnämsta afsättningorterna, men numera går de betydligaste mängden till Sverige.

För att bilda sig en föreställning om huruvuda det är antagligt, att drifvärda apatitförekomster, af samma natur som de här ifrågavarande norska, förekomma inom Sverige och i hvilka delar af landet de med största utsigt till framgång kunna sökas, är det nödigt, att ega en noggrann kännedom om de geologiska förhålllanden, under hvilka den norska apatiten förekommer. Då författaren till föreliggande uppsats haft tillfälle, att under senast förflutna sommar (1882) egna några veckor åt studiet af apatitgångarne vid Ödegården i Bamle samt vid Kragerö och Grimstad, anser han sig böra framlägga en redogörelse för sina dervid gjorda iakttagelser, för at i någon mån rikta de svenska geologernas uppmärksamhet på dessa i praktiskt afseende lika värderika, som teoretiskt intressanta mineralförekomster[1].

I det följande kommer derföre att meddelas: först några notiser om en förut icke beskrifven apatitförekomst vid Hafsåsen

  1. Villigt erkännande att, om det under den knappt tillmätta tiden lyckts förf. erhålla en inblick i de norksa apatitförekomsternas natur, detta i högst väsenglig mån måste tillskrifvas det ovärdeliga och mångsidiga understöd, som förf. hade lyckan åtnjuta af Herr Bergmästaren Fil. Dr. Telleff Dahll, är det förf. en kär pligt, att härmed till honom frambära sin tacksamhet.