460 SJÖGKEH, HJ, OM DE NORSKA APATITfÖRBKOMSTEU.NA. Mellan dessa bada förkastningar förekommer en tredje, som skär gången £* i närheten af Lodräta schaktet L*; den har en mattighet af 23 dm och är fyld med ett lerskifferartadt material. Äfven här har det hängande partiet varit stadt i sjunkning. III. Bergarterna. Har meddelas resultaten af de mikroskopiska undersökningar, som verkstälts på några af traktens bergarter, så väl skiktade som massformiga. Qvartsit. Lager af qvartsit förekomma flerestädes i denna trakt i vexling med hornblendeskiffer, gneis och glimmerskiffer. Vid Kragerö i höjden N. om staden ligger en mägtig qvartsitbädd i botten hvarpå följa i konkordatet lagring gliinmerskiffer, hornblendeskiffer och gabbroQvartsiten har kristallinisk struktur; några klastiska qvart-siter äro inom detta område ej anträffade. Då qvartsiten är ren, är den till färgen ljusgrå eller hvit och företer knappast någon tydlig skiffrighet eller parallelstruktur; ofta förorsakas dock en viss grad af skiffrighet genom smärre ränder af andra mineral, oftast glimmer och amfibol. Ett prof af qvartsiten vid Frydensburg visar sig bestå af nästan ren qvarts. Qvartskornen äro omedelbart lagrade intill hvarandra Utan något bindemedel och deras gränser äro oregelbundna, med skarpa hörn och vinklar. Någon antydning till parallelstruktur kan mikroskopiskt ej upptäckas. Vätskeinue-slutningar med libeller, som förete en måttlig rörelsehastighet samt andra iu t erposi tioner, äro ordnade i rader; ofta kan iakttagas huru raderna af inneslutningar fortsätta genom ena qvartsindividen in i den bredvidliggande utan afbrott eller riktningsförändring. Qvartsiten innehåller en ljusbron, dikroitisk glimmer-art, biotit samt ett klart, färglöst ej dikroitiskt mineral med m tydlig genomgång, sannolikt muscovit. Dessutom förekomma
