Sida:Om de norska apatitförekomsterna.djvu/17

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

GEOL. FOREN. FÖEHAKD1,. N:0 81. Hd VI. Haft. 11. 463 Qvarts synes icke vara någon sällsynt beståndsdel i dessa skiffrar, men den förekommer alltid i underordnad qvantitet. Andra mineral, som visserligen icke alitid anträffas, men som understundom inträda såsom icke oväsentliga beståndsdelar äro biotit, gedrit och dipyr. Det förra mineralet förekommer i sam-manfloekade blad, har brun färg och är alltid tydligt dikroitiskt. Gedriten1) förekommer dels i hornblendeskiffrarne i Kragerötrakten dels vid Hilsen nära Oxöiekollen i Snarum. På senare stället bildar den tillsammans med vanlig amfibol bergartens hufvudmassa1). Dess mest utmärkande egenskap är ett lifligt blått färgspel, som isynnerhet framträder tydligt då mineralet ar vått; det synes äfven i afbländadt ljus i slipprof. Gedriten förekommer i prismatiska partier med ändarne ofta fransade; en fin streckning längs; vertikalprismat kan ofta iakttagas; färgen är ljust nejlikehrun, dikroisinen tydlig och af samma beskaffenhet som hos vanligt hornblende. Mineralet är rent från inneslutningar och oftast mera friskt än vanligt hornblende. Vid sönderdelning afskiljes brun inagncsiaglimmer och magnetit. Sönderdelningen synes ske på två sätt, dels utgående från centrum dels periferiskt; a) i förra fallet afskiljas små, svarta, fullt opaka kom, s. k. opacit, som hafva en rund, stundom ellip-soidisk eller långsträckt form utan kristall konturer; den omgifvande substansen är något ljusare och ej sä dikroitisk som vanligt; b) i andra fallet blir mineralet mörkbrunt, först utefter de prismatiska genomgångarne och sprickorna vinkelrätt deremot och sedan hela substansen; slutligen öfvergår den i brun maguesiagliminei- och magnetit. Utom gedrit har i skiffrarne från Kragerötrakten i flera prof iakttagits dipyr. Detta mineral förekommer dels i korn med tydliga prismagenom gån gar ofta något sönderdelade, dels i ganska fina stänglar eller strålar ofta böjda och sammangyttrade i knippen; mineralet är färglöst, klart, lifligt polariseran de, ej dikroitiskt, optiskt enaxigt med negativ dubbelbrytning. ') Se om gedriten f5rf:i uppsats i Öfversigten af K. V. A. PSrh. 1882, N:o 10. a) Gedriten är därstädes fStat iakttasen af Ciiiveraiiclsstipundiaten A. HelLaMD.