Sida:Om de norska apatitförekomsterna.djvu/2

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
448
SJÖGREN, HJ. OM DE NORSKA APATITFÖREKOMSTERNA.

i närheten af Grimstad, den vestligaste af de hittills kända fyndorterna; vidare följer en framställning af förhållandena vid Ödegården, hvilka sedan den tid, då Brögger och Reusch der gjorde sina iakttagelser, hafva undergått icke oväsentliga förändringar; derpå framläggas resultaten af en mikropetrografisk undersökning af såväl den apatitförande gabbron, som traktens öfriga bergarter, och dä denna synes kasta något ljus öfver det sätt, hvarpå man har att föreställa sig de apatitförande gångarnes bildning, meddelas sedan den uppfattning häraf, hvartill så väl den mikroskopiska undersökningen som författarens iakttagelser i fältet fört honom; slutligen diskuteras på grundvalen af de allmänna geologiska förhållandena frågan om utsigten att anträffa likartade förekomster i Sverige.

Beträffande de många intressanta mineralfynd, som äro karakteristiska för de ifrågavarande gångarne, hänvisas till Brögger’s och Reusch’s utmärkta framställning. Författaren har i detta afseende intet att tillägga deras lika uttömmande, som förtjenstfulla afhandling i ämnet[1].

I. Apatitgångarne vid Hafsåsen.

De vestligast belägna af alla hittills kända norska apatitgångar förekomma i Laudviks socken 5–10 kilom, vester om Grimstad. De geologiska förhållandena i denna trakt äro i det hela likartade med dem längre österut. Samma

  1. Litteratur om de norska apatitförekomsterna:
    Helland, »Apatit, forekommende i rene Stokke og Gange i Bamle i Norge». Geol. Fören. Förh. Bd 2. 1874.
    Brögger och Reusch, »Vorkommen des Apatit in Norwegen», Zeitschr. d. Deutsch. geolog. Ges. Bd 27, 1875.
    Brögger och Reusch, »Norske apatitförekomster». Nyt Magazin for Nat. Vidensk. Bd 25, 1880.
    Kortare notiser om de i sammanhang med apatitgångarne stående bergarterna äro meddelade af:
    Mohl, »Die Eruptivgesteine Norwegen» Nyt Magazin for Nat. Vidensk. Bd 23, 1877.
    M. Lévi, »Sur une roehe à aphène, amphibole etc.» Bulletin de la Société Minéralogique de France. N:o 3, 5, 1878.
    O. Lang, »Ein Beitrag zur Kenntniss Norwegischer Gabbros», Zeitschr. d. Deutsch. geol. Gesellsch. Bd 31, 1879.