Sida:Om de norska apatitförekomsterna.djvu/35

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

OEOL. FOREN. FÖRHANDL. N:0 81. Bd VI. Haft. 11. 481 hvad fallet är i vanliga eruptiva bergarter. Att ett genetiskt samband eger rum mellan apati ten i gångarne och den, som förekommer i bergarten, torde vara alltför påtagligt, för att man vid förklaringen af apatitgåugarnes bildning skulle kunna underlåda att taga hänsyn till den i omgifvande bergarter förekommande apati t en. Att apatiten står i ett bestämdt förhållande till gabbron, har för länge sedan uttalats af J. DahlL och genom Bröggers och REUSCH's undersökningar ställts utom allt tvifvel. Hitintills har dock detta samband stått såsom ett naket och oförklaradt faktum, som man uttryckt sålunda: »at apatitgangene er knyt-tede til gabbro» utan angifvande af något trestämdt genetiskt sammanhang. I sjelfva verket har det ock varit omöjligt att påvisa något sådant sammanhang, så länge man ej egt kännedom om förekomsten af apatit och andra för gångarne utmärkande mineral i den oingifvande bergarten. De mineral, hvilka förekomma på gångarne och tillika anträffas i gabbron eller dipyr-dioriten, äro: apatit, rutil, tita-nit, titanjern, magnetit, iiuvjne.tki*, tuvniaiin, amjibol, fyroxen, skapolit, magneniat/liuime-)', jilwjioldas och calnit. '.Sannolikt är att äfven qvarts och ortkoklas förekomma i de förändrade arterna af gabbron, men det har ej lyckats mig att säkert identifiera dem. Dessutom må påpekas möjligheten af att äfvenledes kjerulfin, svafvelkis och kopparkis kunna förekomma, hvilket ej varit mig möjligt att afgöra, dä jag ej har mig bekant, huruvida det förstnämda mineralet i slipprof kun skiljas från apatit, och de båda anförda svafvelmetallerna äro svåra att säkert skilja från magnetkis. Af de mineral, som Brögger och Reusch angifva såsom förekommande pa gångarne, saknas endast talk, aspasiolit, enstatit och Jernglans. Då BRÖGGER och Reusch tvärt häremot säga, att apatit, rutil och andra för gångarne utmärkande mineral ej förekomma i de omgifvande bergarterna1), får man väl antaga att de mena: makroskopiskt? ') L. u. sid. 692: »Es iät una nit bekiiuiil Keivurdniä. ilsiss jcinals Apatit öder andere pliusnhorsamrebaltige 11 Iner:ilien in den Nebenge Stein en äer Ginge