Sida:Om de norska apatitförekomsterna.djvu/47

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

GEOL. KOREN. FÖRHANDL. N:0 81. Bd VI. Haft. 11. 493 branta bergväggen; vid Frydensburg är man nere i det förut nämnda qvartsitlagret; fortsätter inan derifrän profilen ännu omkring 1000 tu längre mot N. öfver Bamle nickelverk, så öfvertvarar man ett antal qvartsitlager, mindre mägtiga, men af samma petrografisks beskaffenhet, som det förut nämda, alternerande med a ni fi bo Ii ti äger, alla med temligen svagt fall mot S. Möjligen kan man genom att följa denna profil längre åt N. komina ännu lägre i lagerföljden. (Fig. 3, s. 474) De tre bergarter, som bilda den öfversta delen af lager-serien och som intaga höjden N. om Kragerö stad, visa ej skarpa begränsningar mot hvarandra. Så öfvergår qvartsiten i glimmerskiffer i det dess glimmerhalt uppät så småningom ökas; glimmerskiffern ar i sina lägre lager qvartsrik och håller i de högre allt mer och mer hornblende. Inom det öfversta amfibolit— lagret kan man iakttaga, huru skiffrigheten aftager ju högre upp man kommer; närmast gljiiiinerskiJTerii iir skiffrigheten mest utpräglad, men högre upp, t. ex. i sjelfva krönet af höjden omedelbart öfver staden, är bergarten fläckvis fullt massformig amfibolit. och håller stundom augitmineral, så att den står på öfvergången till gabbro. Den friska, oförändrade gabbron uppträder endast i smärre isolerade partier ofvanpå bergplatån och intager de högsta kupperna på densamma. I Delingsåsen på Valberg trätfas ett större parti frisk gabbro, och sådana förekomma på Långö och Gomö samt på flera ställen i trakten. I foten af höjden vid Kragerö utefter vägen till Frydensburg, träffar man på ett par ställen en egendomlig bergart, som synes stockformigt geiiomsätta glimmerskiffern. Den befinner -sig uppenbarligen i ett långt skridet sönderdelnmgsstadiuiu och har en mycket grofkornig struktur. Att döma af vittringsprodukterna är denna bergart att anse såsom en gabbro'), och den har sannolikt uppfylt de eruptionskanaler, genom hvilka den högre upp befintliga finkornigare gabbron uppträngt till dagytan. ') TJnder mikroskopet visar den sia; nemligen i hufvudsak bestå af någorlunda frisk fÄltspat och. vittrade rester af augit- och hornblendcmineral; såsom nybildningar förekomma dipyr ool friotit; akeessoriskt nitil i kristaller samt titanif och magnetit. 38