geol. poren. fÖrhandl. N:0 81. Bd. VI. Haft. 11. 495 Gneisgraniten lemnar dervid foga upplysning; de struktur-former under hvilka den uppträder och dessas fördelning, så att de skifffiga varieteternrt förekomma vid massivets gränser och de massformiga derinom, äro välbekanta från flertalet af våra svenska gneisgraniter; men detta förekomstsätt synes vara gemensamt för de flesta gneisgraniter inom .Skandinavien och kan således ej tjena till att identifiera den i Te 11 em ark en förekommande graniten med någon af de svenska. Dfss petrografiska beskaffenhet är ej heller så utmärkande eller så noga undersökt, att den ger någon ledning. Annorlunda är förhållandet med den sfeifferfor mation, som hvilar på graniten. Den utgöres af en mägtig följd af lagrade bergarter, som i per tro grafiskt afseende äro synnerligen väl karakteriserade. Såsom fornt är nämdt, bestå dessa Tellemarkska skiffrar af ijvartsit, hornblendeskiffer, glimmerskiffer, talkskiffer och konglomerat. Deras läge under den lägsta kambriska ovart-siten, hvilket nära Langesundsfjorden omedelbart kan iakttagas, utesluter hvarje försök att parallellisera dessa bildningar med några af de kristalliniska skiftrar af palseotfoisk ålder, som intaga sä stora delar af den skandinaviska halföns fjelltrakter. De måste således utan tvifvel tillhöra urformatio nen. Men inom Sveriges urform »tion känner man inga bildningar, som i petrografisks afseende ens någorlunda öfverensstämma med Tellemarkens vidsträckta ski heroin rade. Vår svenska urformation börjar nu blifva så pass fullständigt känd, att man med hög grad af säkerhet kan påstå detta. Vi äro derföre böjda att anse, att någon geognostisk motsvarighet till Tellemarkens skifferfält och de dermed samman-horiga qvartsit-amiiholitskiffrarne utmed Norges sydkust, icke förefinnes inom Sverige. Det ar icke utan intresse, att söka bilda sig en mening om, hvilken geognostisk plats dessa skiffrar intaga i förhållande till de öfriga i Sverige och Norge forekommande länkarne af urform a tionens lagerserie. Då tillfälle till direkt iakttagelse af lagringsförhållandet mellan dessa skiffrar och andra på känd
