Sida:Om de norska apatitförekomsterna.djvu/5

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

OEOL. FOREN. FÖRHANDL. N:0 81. Bd VI. Haft. 11. 451 b) Gamar beläana i sjelfva hontakten till oabbron. 3:o) Vid gabbromasivets vestra gräns, således i dess liggande, har på flera ställen sprängning egt rum. På ett ställe har blågrön apatit i oregelbundna ränder och körtlar anträffats; dessas längdutsträekning sammanfaller med skiffringen och med gabbrogränsens riktning. En ådra af rutil 4—5 cm bred jemte flera smärre ådror löper i samma riktning. Bergarten, som begränsar dennagång, utgöres af svart hornblende och hvit dipyr. Hornblendet är grofstråligt och fördeladt flamvis i bergarten; dipyren är kristalliniskt kornig af medelgrof textur. Det i böjda, vågiga partier af ända till en decimeters längd förekommande hornblendet, ger åt bergarten ett utseende, som något påminner om makrofiuidalstruktur. I sjelfva gången förekommer dipyr i rena, handstora stycken, men den är der af der b beskaffenhet och företer otydliga genomgångar; under mikroskopet äro dock de rätvinkliga prismagenom-gångarne tydliga; man kan i tunnprof äfven iakttaga en delvis försiggången sönderdelning, hvarigenom dipyren öfvergått till en en grå, opak massa utan kristal Itruktur, som företer aggregatpolarisation; denna omvandling tyckes före ti1 ii dus vis inträda på gränsen mot epidot. 4:o) På ett annat ställe något nordligare, äfvenledes i liggandet af dipyrdioriten, är denna bergart finkornigare, ungefär af samma gry, som den vid Odegården; den är här tydligt skiffrig, parallelt med gränsen mot de skiktade bergarterna. Ådror af 2 i 10 cm bredd fyllda med apatit, genomsätta gabbron, oberoende af skiffringsriktningen; någon samlad gäng förefinnes ioke. Andra dylika ådror innehålla .svart, grofkristallinisUt hornblende. Mycket svafvelkis och magnetkis förekommer dels in-sprängdt i sjelfva bergarten dels i större körtlar nära apatiten; mot svafvelmetallerua är apatiten stundom individualiserad i inväxta kristaller af 3—6 cm storlek.