Sida:Om svensk jordäganderätt.djvu/185

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
180

ålagd att betala grundränta, men ägaren underlåter detta, har vid exekutiv realisation staten aldrig rätt att af egendomen uttaga mera än den oguldna räntan. Det öfriga är fortfarande jordägarens.

För den epok af den svenska besittningsrättens historia, som vi här sysselsätta oss med, ägde likväl ett annat förhållande rum. Skattejorden var endast skyldig att betala grundränta, men vid flera gånger uteblifven betalning hemföll hela den med ogulden ränta behäftade egendomen till kronan.

Härvid syfta vi naturligen på rättsreglerna för s. k. »tredje-åra-skattevrak».

Från och med Gustaf Vasas regering till 1789 var det en allmänt gällande regel, att om skattebonden resterade för 3 års utskylder, hans hemman hemföll till kronan.

Denna rättssats daterar sig från mandatet d. 15 april 1541, samt K. brefvet d. 4 febr. 1543, upprepades och bekräftades i hvarjehanda senare författningar, såsom husesynsordningen d. 18 juli 1681, § 27, skattläggningsmetoden d. 30 jan. 1688, § 6, kammarkoll. kung. d. 27 nov. 1730 m. fl.[1] samt upphäfdes slutligen genom K. F. d. 21 febr. 1789.

Det gäller nu att tillse, om berörda rättssats också kommit till tillämpning.

Rådfråga avi då först samtida författare, så finna vi väl Ehrenstéen i sitt märkliga memorial af 1649 bestrida dess öfverensstämmelse med den gamla uppfattningen af skatteegendoms natur, men måste dock medgifva att den verkligen praktiserades. Samma är ock fallet med Botin i sitt mer än 100 år senare utgifna arbete: »Beskrifning om Svenska hemman och Jordagods». Sedan han anfört 1543 års K. Bref samt att detsamma sedermera vid åtskilliga tillfällen bekräftats, tillfogar han, att förordnandet i fråga är »än i dag med laga verkan försedt» samt att det »ifrån den tiden bragt många af de gamla Skattehemmanen under Kronan».[2]

De säkraste bevisen finna vi likväl i samtidiga handlingar. I jordeböckerna finnas talrika anteckningar därom, att hemman blifvit skattevrak och försetts med åbor för kronans räkning.[3]

  1. Se t. ex. Abrahamsson: a. a. s. 353.
  2. II Del. s. 22.
  3. Såsom sin enskilda iakttagelse anmärker arkivarien Sandberg – F. F. s. 1033 –, att för bristande utskylders erläggande en mängd gamla skattehemman blifvit förklarade för skattevrak och krono. Ytterligare må anföras: F. F. s. 1031 – 1/4 mtl skatte Knutsnäs, Nässjö sm, Tveta h:d, år gammalt skattehemman men fallit i skattevrak, men sedan återköpts till skatte; F. F. 1034 – summa skattevrak i Kronobergs län för år 1725 56 7/8 mtl, för 1736 50 1/8 mtl och för 1772 27 mtl: Smål. H. 1620 n:r 8 uti Paridon von Horns och Christianus Writehuszens Reckning på Tionde och ovissa Partzeler i Östra Härad, Norra och Södra Vedbo 1620 antecknas 12 5/6 skattehemman såsom skattevrak; Sbg. F. F. 1000 – 1640 års Jordebok upptaget följande skattevrak: ½ mtl Plombe 1630, 3/4 mtl Kulshestra 1635 och 1/8 mtl Kiär skattetorp 1635; Östg. Jordebok 1665 har i kanten vid Isacs i Müllingstorp 7-öresland denna anteckning: »Skattewrack, förmedlat ½ för wist»; Sbg. F. F. 1006 – ant. att Ramefjella i Lillkyrka s:n, Åkerbo h:d, gammalt skatte, fallit i skattevrak och anslagits til boställe 1686; F. F. 1011 – »Gestrikland, Hedesunda s:n. Sevarbo n:r 1, 3/10 mtl skatte, har 1715 för ränterest etc. blifvit fråndömdt skatterätten och infördt för krono»; Samma ant. ibm för 8 andra hemman; F. F. 1027 – »Oroust h:d Stale s:n Gunnarsbo – sk.vrak 1/3 för 3 års Rest enligt Lagmansdom d. 5/6 1675 fol. 1112 i det årets V. B. Obs! Samma förhållande med flera h:n».
    Sörml. H. 1610 n:r 11 – Österåkers socken »sk.hemman Laggerabol blifvit skattevrak». Smål H. 1620 n:r 8 – S. Vedbo h:d. Afk. Extr. »Effterskrefne hemman äro skrefne för skattevrak Ingarps socken: Hästetorp sk. – 1, Alfistorp d:o – 1; Hassleby socken: Funghult sk. – 1/2 – Bälte socken: Bundstala sk. 1/2 – Hult socken: Brunsby sk. 1/2 – Medelby socken: Söderby sk. – 1/2».
    Sbg. F. F. 1010 – Ytter Tjurbo härad; Björksta socken, Gausta n:r 2 ½ mtl, varit 1 mtl skatte men för innestående kronoräntor blifvit skattevrak och år 1704 skattlagdt till ½ mtl; Kam. Coll. Prot. d. 4 dec. 1643 – »kom på taal det besvär och rest som på fougden Erick Gustafsson gjordt var. Deröfver inkom ock H:r Carl Bonde och han gjorde den berättelse, att samma rest består deels vthij een hoop skattehemman de der wore kände under skattevrak.»