Sida:Ossendowski - Odjur, människor och gudar.djvu/103

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
99

Ryssland, två polska familjer och två amerikanska firmor, vilka alla voro i samma svåra belägenhet som vi. Vi höllo tillsammans, skaffade oss vårt eget underrättelseväsen och avvaktade mycket uppmärksamt händelsernas utveckling. Vi lyckades komma i gott förhållande till den kinesiske residenten och med den mongoliske styresmannen, vilket var oss till stor hjälp i flera avseenden.

Vad låg bakom alla dessa händelser i Mongoliet? Den mycket förståndige mongoliske styresmannen i Uliassutai gav mig följande förklaring härpå.

»Jämlikt överenskommelserna av den 21 oktober 1912, den 23 oktober 1913 och den 7 juni 1915 mellan Mongoliet, Kina och Ryssland tillerkändes Yttre Mongoliet självständighet, och det andliga överhuvudet för vår ’gula tro’, hans helighet Den levande Buddha, blev suverän över det mongoliska folket i Khalkha eller Yttre Mongoliet med titeln ’Bogdo Djebtsung Damba Hutuktu Khan’. Så länge Ryssland var starkt och vinnlade sig om sin asiatiska politik, iakttog regeringen i Peking detta fördrag, men när Ryssland i början av kriget med Tyskland måste draga sina trupper från Sibirien, började Kina återfordra sina förlorade rättigheter i Mongoliet. Det var på grund härav de båda första överenskommelserna av 1912 och 1913 kompletterades med konventionen av 1915. Men när år 1916 alla Rysslands trupper voro sysselsatta i det olyckliga kriget och senare den första revolutionen, som avsatte den romanovska dynastien, utbröt i februari 1917, återtog den kinesiska regeringen öppet Mongoliet. Den avsatte alla mongoliska ministrar och styresmän och ersatte dem med personer, som voro vänner av den kinesiska regimen, arresterade många anhängare av Mongoliets självständighet och sände dem i fängelse i Peking, upprättade kinesisk förvaltning i Urga och andra mongoliska städer, fråntog i verkligheten hans helighet Bogdo Khan hans förvaltningsmyndighet och gjorde honom till en namnstämpel för undertecknande av kinesiska påbud samt sände slutligen sina trupper in i Mongoliet. Från den stunden uppstod en mäktig ström av kinesiska köpmän och kulier till detta land, och kineserna började utkräva skatter och andra avgifter ända från år 1912. Den mongoliska befolkningen