Sida:På skidor genom Grönland 1890.djvu/542

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Korrekturläsningen av denna sida är påbörjad men inte fullständig. Se kommentarer i historiken och på diskussionssidan
489
ETT GODT DAGSARBETE.

lutningen stundtals ej var obetydlig. Vårt hopp att redan den aftonen nå land blef dock sviket. Det började snart mörkna, och vi måste göra halt. Dock voro vi väl tillfreds med dagens arbete: vi hade hunnit längre än vi på morgonen ansett möjligt.

»Slutligen kommo vi fram på eftermiddagen öfver den värsta isen–.»
(Af A. Bloch, efter fotografi.)

Följande morgon (den 24 september) voro vi tidigt i rörelse och började vandringen med den fasta föresatsen att denna dag nå land. Det gick raskt framåt. Lutningen var delvis tämligen stark och gaf oss god hjälp. Vinden var också med, isen lätt att färdas öfver, och allt syntes lofvande och lätt. Ett stycke längre fram blef det nödvändigt att se sig om litet i förväg, emedan isen blef något ojämnare. Jag