Sida:Personne Svenska teatern 3.djvu/37

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
31

lärare Lemoine på melodien: ”Partant pour la Syrie”. På aftonen gaf kronprinsen en fest för konungen. Genom sammanslagning af tvenne rum hade man i drottningens stånddrabantsal lyckats inreda en ganska rymlig scen med en bekväm salong. Denna slottsteater invigdes nu genom uppförandet af Beaumarchais' kvicka komedi ”Figaro ou Le barbier de Seville”. Doktor Bartholo spelades af grefve Gustaf Löwenhielm, Rosina af hoffröken Marianne Koskull, Almaviva af friherre Nils Höpken, Figaro af grefve Karl Löwenhielm, Bazil af grefve Axel Mörner, de öfriga rollerna af Axel Ehrengranath, grefve Gustaf Sparre, friherre Fredrik Boije och grefve Etienne de la Gardie. Pjäsen lär ha utförts särdeles väl. Därefter framställdes i en scen pantomimiskt, huruledes konungens byst lagerkröntes af Gustaf Löwenhielm, grefvinnan Marguerite Falkenberg, född Gyllenborg och öfverste Karl Gyllensköld, hvilka tre personer skulle hänsyfta på kronprinsen, hans gemål och son. Det hela afslöts med en serie dansnummer, däri hofvets damer och herrar agerade polacker, sjömän, béarnare och kosacker. Klockan half elfva började balen, som lär ha räckt till inemot klockan fyra på morgonen. I början af februari recipierade kronprinsessan och hennes son samt prinsessan Albertina i Amaranterorden och några dagar därefter kronprinsen med gemål och son i Innocensen. Den 10 februari firade drottningen kronprinsessans namnsdag med ett fransyskt spektakel inom en trängre krets. Man uppförde ”Défiance et malice”, komedi i en akt, sedermera gifven på Arsenalsteatern under namn af ”Misstroende och list”. Därefter dansades samma