40
spelåret 1819–1820. I lottandelar, flitpengar och klädpengar hade de 3,836 rdr bko samt 700 rdr bko för hvar sin recett å den mindre teatern, således tillsammans 4,536 rdr bko. Enligt direktionens erbjudande skulle de få fyra och tre åttondels lotter, försäkrade till 700 rdr eller 3,062 rdr och 24 sk., två recetter à 350 rdr stycket samt flitpengar à 2 rdr per akt i stället för 1 rdr 24 sk. för herrn och 1 rdr för frun, som de förut haft, allt i banko. Då han det sista året spelat i 287 akter och hon i 189 akter, skulle det bli resp. 574 rdr och 378 rdr. Därtill kommo fruns klädpengar 150 rdr. Sammanlagda lönen skulle således bli 4,864 rdr och 24 sk. bko eller i det närmaste 7,300 rdr rgs. I betraktande af den tidens myntvärde tycks det ju vara en rätt stor summa penningar att lefva på, men den led en betänklig minskning, emedan de voro skyldiga att af densamma själfva bekosta sina kostymer, uniformer och habits habillés.
Kongl. maj:ts resolution på Åbergssons ansökan lydde helt kort och godt: ”Efter det hofsekreteraren Åbergsson med underdåniga påminnelser fått inkomma, hafva Vi i nåder låtit Oss detta mål föredragas, hvarvid Vi icke funnit skäl att till bemälde hofsekreterares gjorda underdåniga ansökan om inrättande af en egen publik teater i hufvudstaden för närvarande lämna Vårt nådiga bifall.”
I Göteborgs Aftonblad 1823 läses i en öfversikt af teaterförhållandena därstädes: ”Efter den Lindquistska truppens upplösning 1817 saknades en lång tid ett godt spektakel. Det var likväl en af Sveriges, att icke säga Europas störste skådespelare förbehållet att gifva oss ett sådant. Hofsekreteraren Åbergsson,
