Få lärobyggnader hafva väckt större uppseende än den, med hvilken Gall framträdde i slutet af det förra århundradet. Den betragtades som en aldeles ny disciplin och kallades Galls hufvudskålslära. Det var året 1796, som Gall i Wien gaf sin första föreläsning i craniologien. Historien visar dock, att flere före Gall hyst likartade åtsigter om förhållandet emellan hufvudskålens form och själens egenskaper. Skjelderup omtalar i sin historia om det anatomiska studiet vid Universitetet i Köpenhamn, att en af Thomas Bartholins disciplar, Griffenfeldt, i medlet af 17:de århundradet varit sysslosatt med dylika ideer. Denne Griffenfeldt fick dock en annan bestämmelse, än den att vara naturforskare. Han blef nemligen statsminister, och det är troligen till följe häraf som han icke kommit att efterlemna några skrifter i cranioscopien.
Gall egnade åt sin läras upprätthållande och utveckling rastlösa ansträngningar. För att vinna erfarenhet om förhållandet emellan formerna af hufvudskålen och själsegenskaperne erforfrades de talrikaste observationer; liksom nya undersökningar öfver hjernans anatomi voro nödige för att gifva den nya läran en vetenskaplig grundval. Under det han sålunda med biträde af sin vän och lärjunge Spurzheim, riktade sitt
