Sida:Post- och Inrikes Tidningar 1836-01-02.djvu/1

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N:o 1. Lördagen den 2 Januari 1836.


Meteor. Obs. Den 31 Dec. kl. 2 e. m. Barom. 25,94; 14 3/4 gr. kallt, NO. klart. Kl. 9. e. m. Barom. 26,00; 16 gr. kallt, N. klart — Den 1 Jan. kl. 6 f. m. Barom. 26,08; 16 3/4 gr. kallt, N. klart. Kl. 2 e. m. Barom. 26,09; 15 3/4 gr. kallt, N. klart. Kl. 9 e. m. Barom. 26,04; 19 gr. kallt, NV. klart. Den 2 Jan. kl. 6 f. m. Barom. 25,88; 17 1/2 gr. kallt, NV. mulit.

Icke-Officiell Afdelningen.

INRIKES UNDERRÄTTELSER.

Stockholm den 2 Januari.

Förlidne gårdag behagade Hennes Maj:t Drottninningen samt DD. KK. HH. Kronprinsen och Kronprinsessan, åtföljde af en talrik uppvaktning, med Deras höga närvaro hedra den å stora Börssalen härstädes anställda Nyårs-Assemblée. Hennes Maj:t och Deras Kongl. Högheter täcktes, under en tour kring Salen, med ynnest och välvilja samtala med de fleste bland det talrika sällskapet, som utgjordes af personer tillhörande Hofvet, Civile, Militäre och Ecclesiastike Tjenstemanna-Corpserne, Borgerskap, samt i öfrigt nästan alla Hufvudstadens bildade Samhällsklasser. H. K. H. Kronprinsen behagade öppna balen med M:lle Bibau, dotter af Grosshandlanden härstädes Biban, och H. K. H. Kronprinsessan täcktes dansa med Grosshandlanden Lilljevalk. Nästan samtlige medlemmarne af den härvarande Diplomatiska Corps hade infunnit sig, för att begagna detta tillfälle att, i anledning af det inträffade årsskiftet, uppvakta den Kongl. Familjen.

Vid Hennes Maj:ts och Deras Kongl. Högheters ankomst till Börsen, var Börs-Direktionen Dem till mötes, och beledsagade äfven, vid återresan, de Höge Personerne till Deras vagnar. Hennes Maj:t och Deras Kongl. Högheter helsades vid begge dessa tillfällen af den församlade menighetens lifliga glädje-yttringar.

= Nyårsaftonen tillbragte den Kongl. Familjen hos H. M. Drottningen, der äfven en större réunion af Hofvet ägde rum. Nyårsönskningar aflades vid detta tillfälle, sedan efter midnatten det nya året ingått. Underdåniga uppvaktningar i detta ändamål voro deremot för påföljande dagen, såsom vanligt, afsagda.

= Nyårsdagen gaf H. M. Konungen middag, hvartill större delen af de till det tjenstgörande Hofvet hörande personer voro befallte.

= Efter den af sitt Hof härifrån återkallade Spanska Legations-Sekreteraren, Herr Abella, har Herr Burgos, en son af f. d. Ministern med detta namn, blifvit i lika egenskap vid Hennes Katholska Maj:ts härvarande Beskickning anställd, och i dessa dagar här inträffat.

= I sammanhang med det, uti Stats-Tidningen N:o 292 och följande, införde utdrag af det vid nu pågående Götha Kanal-Bolagsstämma den 7 sistlidne December förde protokoll, meddelas nedanstående, till Kongl. Maj:t i underdånighet ingifna skrift af de personer, hvilka år 1834 utgjorde berörde Verks Direktion:

Uti Götha Kanal-Bolags sammankomst den 7 i denna månad, inträffade den ovanliga händelse, att, fastän hvarken de personer, som af Rikets Ständers Bank och Kanal-Bolaget varit utsedde att, i egenskap af Revisorer, granska Kanal-Verkets förvaltning för år 1834, ej heller några af Aktie-ägarne, sjelfva, emot samma förvaltning gjort någon anmärkning, utan Revisorerne i stället ”ansett det vara för dem en angenäm pligt, att, med föranledande af den fulländade revisionen, vitsorda Direktionens nitfulla verksamhet och samvetsgrannhet i uppfyllandet af sina med förvaltningen af Bolagets angelägenheter förknippade förbindelser, och att, då böcker och räkenskaper funnits vara med noggrann ordning förda, samt så väl uppbörden af Kanalens inkomster, som förvaltningen af Kassorna och Bolagets både fasta och lösa egendom, enligt gällande föreskrifter blifvit besörjd,” föreslå Direktionen till erhållande af fullkomlig och välförtjent decharge för förvaltningen af Kanal-Verket och Mekaniska Verkstadon under det tilländagångna räkenskapsåret.” Bolaget likväl i stället beslutat: ”att dechargen för Direktionen för 1834 års förvaltning ansågs vara afslagen.”

Vid denna behandling af ämnet kunna undertecknade, som 1834 utgjorde Kanal-Direktionen, icke låta bero; ty om än gifvit är, dels: att ett beslut, som icke grundats på några skäl, och som, enligt hvad i underdånighet bifogade protokoller utvisa, tillkommit genom trenne Aktie-ägares röster mot 17 Aktie-ägares protester, icke kan för vårt anseende och rykte vara förnärmande i deras omdöme, som om rätta förhållandet äga eller taga kännedom, och dels: att någon framtida ansvarighet för oss icke heller bör komma i fråga, då någon anmärkning icke blifvit framställd inom den tid, de af Eders Kongl. Maj:t under den 16 Mars 1833 för Bolaget i Nåder fastställde reglor bestämma för revision och pröfning af Verkets räkenskaper och förvaltning; så är dock troligt, att mången, som icke ingår i undersökning af detaljerna, skall af Bolagets vägran att lemna Direktionen decharge, förledas att ofördelaktigt och orättvist bedömma Direktionens handlingssätt; — ett omdöme, hvarföre vi icke böra blottställa oss, då vårt egna medvetande lemnar oss det tillfredsställande vittnesbörd, att vi, både såsom Statens tjenstemän, såsom enskilte, och såsom ledamöter i Kanal-Direktionen, redligt uppfyllt våra pligter, samt handlat så, att några få Götha Kanal-Aktie-ägares försök, att, af motiver, dem vi hvarken böra eller vilja uppsöka och uppgifva, nedsätta vårt anseende i det allmänna, måste misslyckas.

Offentligt har man sökt att förnärma oss, och offentlig måste således vår upprättelse vara; och som ofvan åberopade Bolagsreglor icke innehålla hvar eller i hvad ordning ändring i Bolagets beslut skall sökas (hvilken brist i reglorna vi våga hoppas, att Eders Kongl. Maj:t, då sådana tilldragelser, som den ifrågavarande, inom Bolaget kunnat äga rum, i Nåder nu täckes för framtiden afhjelpa, helst Bolaget icke lärer kunna anses utgöra enda och sista instansen, synnerligast i frågor, hvarpå tredje mans rätt är beroende); så har för oss icke funnits annan utväg, än att i underdånighet vända oss direkte till Eders Kongl. Maj:t med vår klagan, samt i underdånighet anhålla, att Eders Kongl. Maj:t, som visserligen icke tillåter, att de, hvilka egnat sin tid åt allmänna värf och derunder icke åsidosatt någon af sina skyldigheter, skola orättvist och godtyckligt behandlas, så, som om de med glömska af hvad Lag och samvete dem ålagt, missbrukat det förtroende dem varit lemnadt, täckes i Nåder förklara, att Bolaget saknat all anledning att vägra oss decharge för förvaltningen år 1834 af Bolagets angelägenheter, och att vi, då någon anmärkning mot namnde förvaltning icke gjorts, äro från all framtida redovisning och ansvarighet derföre befriade.

Skulle åter Eders Kongl. Maj:t icke finna för godt att i administratif väg omedelbart upptaga detta ärende till pröfning, anhålla vi underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t i Nåder må bestämma vid hvilken Domstol vi äga att anställa och utföra vår talan mot Götha Kanal-Bolag, om erhållande af den oss vägrade dechargen.

Slutligen få vi i underdånighet anmäla att Majoren och Kommendören Friherre Kuylenstjerna äfven varit ledamot, år 1834, af Kanal-Direktionen, men att han, såsom boende i Östergöthland, icke varit i tillfälle att underteckna denna underdåniga framställning, som vi ansett oss icke böra fördröja, enär vi föreställa oss, att Eders Kongl. Maj:t torde finna nödigt att deröfver infordra det nu samlade Bolagets underdåniga förklaring.

Med djupaste undersåtlig vördnad, m. m.

Stockholm den 14 December 1835.

Arvid Arvidsson Posse.

Bernhard Rosenblad, H. von Steyern, B. von Platen, Carl Arvedson, J. G. Schwan, C. A. Warberg.

G. F. Nycander, Gust. Lagerheim.

= I sammanhang med den underrättelse, som redan i N:o 300 af denna tidning för den 28 sistl. December blifvit i ämnet meddelad, innehåller det med sista Post ankomna N:r af Skånska Mercurius följande:

Ystad. I Lördags på morgonstunden anlände större delen af härstädes garnisonerande kustbevakning till häst till Herr G. Hagermans gård, hvarest, sedan alla ingångar såväl till nya som gamla gården blifvit spärrade, Kustsergeanten Silfversparre, samt sedermera äfven Kustchefen Salmsson, gåfvo tillkänna, att de ämnade företaga husvisitation. Herr Norinder, som, enligt tillkännagifvande i åtskilliga tidningar, öfvertagit Herr Hagermans handel, var vid tillfället frånvarande; men icke destomindre företogs husvisitationen i närvaro af Herr Tulldistriktschefen v. Prytz, stadens Borgmästare, samt åtskillige magistratspersoner. Såväl i nya som gamla gården uppsöktes circa 27 säckar med konfiskabla varor, hvilkas värde likväl ännu icke med någon säkerhet kan bestämmas. Sedan förrättningen härstädes var slutad, och beslagarne icke funnit så mycket, som de troligtvis väntat, tillkännagafs, att de påföljande Måndag ämnade fortsätta visitationen i de bland Hr Hagermans öfriga gårdar i staden, hvarest, enligt deras förmodan, konfiskabla varor kunde vara undangömde, och att dessa gårdar till dess skulle stå under bevakning. I Måndags fortsattes således visitationen i tvenne andra gårdar, men: oaktadt den strängaste undersökning, fanns likväl intet som kunde tagas i beslag.

För öfrigt aflopp allt lugnt och stilla. Ingen folksamling ägde rum, och icke det ringaste oväsende förmärktes. (Sk. Merk.)

= Den 24 Dec. I går begärde Åklagaren i husvisitations-målet hos Handlanden Krook, att få målet uppskjutet tills i början af Januari, samt tillkännagaf, vid samma tillfälle, att han då önskade begagna Rådhusrättens ordförande, Hr Borgmästare Sylvan, såsom vittne i saken. Rätten uppsköt derföre målet till den 11 nästk. Jannari, samt beslöt att hos Kongl. Hofrätten öfver Skåne och Blekinge anhålla om tillförordnandet af en annan ordförande i stället för Hr Borgmästaren. (Sk. Merk.)

Norrköping. Annandag Jul, klockan emellan 6 och 7 på morgonen, utbröt vid Herr Öfverste-Löjtnant Lagerheims boställe, Hulta, en häftig vådeld, som inom kort lade hela manbyggningen i aska. Vid detta tillfälle förlorades de flesta möblerna, jemte en mängd husgerådssaker till ett betydligt värde. Då olyckan inträffade, funnos endast några fruntimmer på stället: karlarne voro samt och synnerligen utgångne för att fira ”Annandags-Ottan,” en på landet ganska allmän plägsed, hvars följder sällan underlåta, att på ett eller annat sätt uppenbara sig. — Huru elden uppkommit, känner man ännu icke, men hvad man med visshet tror sig veta är, att den börjat i pigkammaren och derifrån med en otrolig häftighet spridt sig till husets öfriga delar. (Norrk. Tidn.)

Upsala. (Forts. fr. N:o 303.) Från denna trakt, som vunnit så mycket i prydlighet och städning, faller ögat lätt på Domkyrkan. Till sitt yttre är den väl ännu oförändrad; men den på 1780-talet uppförda muren, som i flera hänsigter är mindre väl beräknad, lärer komma att sänkas, och bildas af granit; hvarigenom ett lyckligare utseende blefve förenadt med fördelen att kunna afleda vattensamlingar på kyrkogården, och sålunda förekomma fukt inuti kyrkan, hvilket nu blir mer än någonsin af vigt, sedan det vördnadsbjudande Templet af målarekonsten fått en skänk, hvars oförgänglighet man bör önska lika mycket i det materiella, som den i inre afseende försäkrar sig sjelf. Redan vid första inträdet i de höga hvalfven, som andäktigt och högtidligt resa sig mot höjden, varseblifver man, längst i fonden, öfver Altardekorationen, en blå sky med gyllene stjernor. Då man träder inom Gustavianska Graf-choret, lifvas man af en i sanning öfverraskande syn. Det blå fältet, med den lysande stjernhimmeln, som utanför Choret mötte ögat, utgör här ett i Göthisk arkitekturform måladt tak-ornement åt en cykel af taflor ur Konung Gustaf I:s lefnad, målade al fresco af Prof. Sandberg[1]. De tvenne stora taflorna — den ena föreställande Gustaf Wasas intåg till Stockholm, den andra hans sista afsked till Ständerna — äro nu, med undantag af inskriptionerna, fullbordade. Äfvenså en af de 5 smärre taflorna, hvilka skola fylla Chorets rundning: nemligen den, som föreställer Konungen utanför ladan vid Rankhyttan, jemte den Danske spejaren och den Svenska bondhustrun.

Med de tvenne förstnämde målningarna hafva hufvudstadens konstälskare haft tillfälle att förut göra bekantskap i Konst-Föreningen, der de, utförda i förminskad skala och på duk, varit utställda till beskådning, och vunnit allmän och hög värdering. På deras rätta plats, i tempel-choret, blir dock deras skönhet än mera förhöjd. Allvar, ädelhet, kraft, fosterlandskärlek, — allt talar ur de majestätiska, på en gång enkelt och rikt framställda föremålen. En äkta Svensk själ blickar derur, och uppväcker en sympatisk känsla. Sjelfva egenheten af Prof. Sandbergs målningssätt och skaplynne som konstnär, hvaruti han närmar sig den gamla Tyska målare-skolan, sammanstämmer lyckligt med Chorets Göthiska byggnads-stil, och i allmänhet med det intryck, som qvarlemnats under vistelsen i de storartade tempelhvalfven.

I afseende på val af rätta ögonblicket för handling, torde taflan till venster, hvilken föreställer K. Gustafs intåg, böra ha företrädet. I den motstående, som afbildar Konungen då han förafskedar Ständerna, kan handlingens lif ej så hastigt framträda, och det hela får derföre något af karakteren i en dekoration. Annars delar visserligen äfven detta sköna konst-alster, med sitt motstycke, stora förtjenster, genom själfulla bilder, rik gruppering, lycklig jemvigt uti idéernas både uppfattning och afbildning, samt genom allt det bästa, som tillhör den tänkande och samvetsgranne konstnären. Vore, för öfrigt, vid detta tillfälle en erinran lämplig, så kunde tilläfventyrs den göras, att, i de tvenne ifrågavarande afdelningarne af den historiska cykeln, liksom i Walter Scotts romaner, hjelten icke är den, som ger det största intresset; — en anmärkning, som dock ej är befogad, i afseende på den mindre taflan, som återgifver scenen på Rankhyttan. Äfvenledes torde mången ha önskat, att här återfinna Gustafs bild, sådan den, troligen efter naturen tecknad, förekommer på de gamla, i Stjerneldska

  1. Det är förra Domkyrko-Sysslomannen, Hofpredikanten Börjesson, som man har att tacka för idéen och planen till Domkyrkans prydande på detta sätt.