Carlskrona den 9 Jan. Sistl. Måndags eftermiddag lyckades det 8 allmänna arbetskarlar, gynnade af isläggningen, att ifrån Sjökastellet Kongsholmen sig aflägsna. Ertappandet af dessa flyttfoglar, af hvilka 4 st. i förrgår å Werstorps ägor varit sedda, lärer ej länge kunna fördröja; och har man lyckligtvis ej ännu afhört någon af dem föröfvad illbragd.
= I likhet med hvad från de flesta landsorter meddelats, hafva vi äfven här å orten, sedan senare tredjedelen af nästförflutne månad, haft slädföre i förening med en emellanåt nog skarp köld, som haft till följd, att de vanliga isvägarne omkring staden nu nästan allmänt begagnas. (Carlsk. Weckob.)
Calmar den 9 Jan. Galeasen S:t Olof, förd af Kapten C. G. Nidström, strandade den 30 sistl. Dec. vid Albrunna (på Ölands vestra kust) under resan från Köpenhamn till Calmar. Fartyget innehade ballast och något styckegods; lasten är redan bergad, och man har hopp om, att äfven kunna berga fartyget.
- (Calmar-Bl.)
= Nu mera har isen öfver Sundet emellan staden och Öland vunnit den styrka, att den både af gående och åkande kan begagnas, hvadan ock kommunikationen börjar blifva liflig. (Calm. St. Tidn.)
Malmö. Under sist förflutna året äro härstädes födde: I S:t Petri Församling: 63 man- och 61 af qvinkönet, deribland 18 oäkta, summa 123. Vigde 30 par. I Caroli Församling: 68 af man- och 68 af qvinkönet, deribland 2 par tvillingar och 21 oäkta, summa 136. Vigde 31 par. I Garnisons-Församlingen: 6 af man- och 11 af qvinkönet, summa 17. Vigde 17 par. Döde: I S:t Petri Församling: 50 af man- och 41 af qvinkönet, deribland 7 dödfödde, summa 91. I Caroli Församling: 37 af man- och 31 af qvinkönet, deribland 5 dödfödde, summa 68. I Garnisons-Församlingen 15 af man- och 5 af qvinkönet, summa 20. Uti alla 3 Församlingarne äro således födde 277 och döde 179.
= Under sistförflutna året hafva 25 Fartyg om 904 311/575 läster, tillhörige denna Stad, begagnats till utrikes, sjöfart och 16 fartyg om 499 1/5 läster till inrikes sjöfart. — Under samma år har hitkommit 4508 skepp. 15 lisp. Stång- och Manufakturjern samt deraf till utrikes ort exporterats 1615 skepp. 4 lisp. 18. skålp. (Malmö Tidn.)
Upsala. Under loppet af år 1835 hafva inom Domkyrko-Församlingen blifvit födda, Mankön, äkta 48, oäkta 18, 66. Qvinkön, äkta 54, oäkta 11, 65, summa födda 131. Döda, Mankön 76, Qvinkön 57, 133. Ingångna Äktenskap 34. Genom döden upplösta 35.
- (Ups. Koresp.)
UTRIKES UNDERRÄTTELSER.
Nederländerna.
Haag den 26 Dec. Vid den redan omtalta omröstningen öfver den nya Spanmåls-lagen, voro samtliga medlemmarna af andra kammaren tillstädes, med undantag af en enda, Provinsen Vrieslands representant. Hr van Nes, som för några dagar sedan genom en tillfällighet ådragit sig en smärtsam opasslighet, ville dock ej uteblifva från slutsammanträdet, och lät bära sig dit, för att rösta emot lagförslaget, hvilket han ock genom ett kraftfullt tal sökte bestrida. För att vederlägga honom, och till försvar af hela lagen, uppträdde slutligen Finans-Ministern, som talade uti halfannan timma, innan det skreds till omröstning. — Ibland de 25 deputerade som röstade emot lagförslaget, befunno sig samtlige representanterne för provinserna Norra och Södra Holland, hvilka, i anseende till deras rikedom och verldshandel, utgöra kärnan af hela Konungariket. — Sedan denna allmänt intresserande fråga blifvit afgjord, beslöt kammaren att uppskjuta sina sammanträden till den 1 Mars nästkommande år. — Man emotser med någon otålighet första kammarens beslut i afseende å spanmåls-lagen, men tror likväl icke att detsamma utfaller annorlunda än den andra kammarens.
Dito den 27 Dec. Spanmåls-lagförslaget har redan blifvit förelagdt första kammaren, som troligen i öfvermorgon kommer att dermed sysselsätta sig.
- (Pr. St. Zeit.)
Österrike.
Wien d. 29 Dec. H. K. H. Ärke-Hertigen Palatinen af Ungern har uti Presburg insjuknat af en rheumatisk katarrhalfeber, som i början visade sig vara af häftigare beskaffenhet; men, enligt de från Presburg senast erhållne underrättelser, var H. K. H. feberfri, och sjukdomssymptomerna i allmänhet tillfredsställande. (B. H.)
Italien.
Bref från Neapel af den 15 December förmäla, att Kyrkoböner uti hela Konungariket blifvit anordnade för H. M. Drottningen, som befinner sig uti välsignadt tillstånd. (B. H.)
Spanien.
Madrid den 17 December. Det omnämnda Spanska tryckfrihetslagförslaget tro vi oss böra meddela här nedanföre, med undantag, endast, af några mindre vigtiga bestämmelser.
1 Art. Hvar och en Spanjor har rättighet att, utan föregående Censur, göra sina åsigter genom tryckpressen bekanta. 2. Art. Ifrån della allmänna stadgande äro undantagna alla uppsatser rörande Katholska Religionens lärosatser och den Heliga Skrift. Alla dylika få icke tryckas utan vederbörligt tillstånd. — 4 Art. Hvarje pressens missbruk till störande af den allmänna ordningen och våldförande af enskildes rättigheter skall Straffas efter Lag. — 5 Art. Såsom förgripliga emot den allmänna ordningen äro att anse: 1) sådana skrifter, hvilkas syftning står i strid med Konungarikets Religion och Grund-lagar, eller hvilka angripa deras legitimitet. Sådana, hvilka genom satirer eller häftiga smädelser, medelbarligen eller omedelbariigen, angripa Hennes Maj:t rättighet till thronen, Dess helgade person, Dess värdighet, den högsta statsmaktens väsendtliga prærogativer eller nationens obestridliga rättigheter, eller också söka att förlöjliga dem och till dem väcka misstroende. 2) Skrifter, som, på förbemälte vis, medelbarligen eller omedelbarligen, styrka till uppror, till störande af det offentliga lugnet, eller till olydnad mot lagarne och de personer, som fått sig deras verkställande uppdraget. 3) Sådana skrifter, som, medelbarligen eller omedelbarligen, genom något af de i slutet af första paragrafen angifne medel, uppfordra till en handling, hvilken af Konungarikets lagar anses såsom förbrytelse, ehuru den icke i de båda föregående paragraferna finnes särskildt upptagen. 4) Skrifter, som såra anständigheten och sedligheten. 6 Art. Som öfverträdelser af Tryckfrihets-lagen anses: 1. Smädeskrifter, som uti äreröriga uttryck falskeligen framställa beskyllningar mot medborgare. 2. Smädeskrifter, som, utan att bestämdt beljuga någon, angripa dess goda namn och rykte. 7 Art. Härifrån undantagna äro: 1. De, som, utan förtal, tadla en i statens tjenst varande persons förhållande som embetsman. 2. De, som, utan att träda sanningen för nära, kungöra eller kritisera någon sammansvärjning eller annan svår förbrytelse mot staten, äfven om en enskild man dertill vore författare. Men, i dylikt fall, måste sanningen af anförda fakta kunna bevisas, i fall någon skulle besvära sig deröfver. I annat fall blir saken ansedd som gående på heder och ära. 8 Art. Författare till förolämpande och förlöjligande skrifter kunna icke undandraga sig det dem ådömda straff derigenom, att de erbjuda sig att bevisa sanningen af deras uppgifter. 9 Art. Personer fällda till ansvar för sådana skrifter, som medelbarligen eller omedelbariigen åsyfta omstörtandet af den beslående ordningen, eller tillhöra någon af de i 2 §. 5 Art. Uppräknade förbrytelser, straffas med fängelse från 1 till 4 år, och med 2 à 4000 Realers böter. Tillhör den brottsliga andliga ståndet, så kunna äfven hans embeten, värdigheter och inkomster blifva honom fråntagna. 10 Art. I händelse af en direkt uppmaning till sådana brottsliga åtgärder, som i 5 Art. omnämnas, blifva de brottsliga dömda till fängelsestraff från en månad till 2 år, och till böter af 200 till 300 Realer. För en indirekt uppmaning af denna art, utsättes straffet till endast 8 till 30 dagars fängelse, samt 20 till 200 Realers böter. 16 Art. Ansvarige för hvarje skrift äro: 1 Författaren. 2 Utgifvaren. 3 Ägaren af tryckeriet, eller hans förste medhjelpare. 17 Art. Hvar och en af de nämnde personerna är i de andras frånvaro ensam ansvarig, och man äger att hålla sig till dem, i den här ofvan stadgade ordning. 18 Art. åligger den, som trycker en tidning eller bok, att derå utsätta sitt namn, jemte tryckningsort och år, till undvikande af 300—800 Realers böter i fall skriften ej förbjudes, och af 1000—40O0 Realer i fall den förbjudes. 19 Art. Utspridare och försäljare af dylika skrifter, till och med då dessas innehåll är dem obekant, äro derför ansvariga, och förfallna till böter af 40 till 100 Realer. 31 Art. Den domstol, som öfver tryckfrihetsförbrytelser nedsättes, skall bestå af trenne Magistrats-personer, hvilka genom lottning bestämmas. Presidenten skall genom lottning utvälja 12 edsvurne eller domare i den ifrågavarande saken, men af dessa taga endast tio del i sessionerna, sedan de aflagdt den erforderliga eden. 34. Art. De edsvurne måste vid omröstning med slutna sedlar genom rösternas pluralitet antyda, huruvida de anse, det saken bör upptagas till undersökning och pröfning, eller icke.. 38 Art. Förklara sig de edsvurne för det förra, så inställes försäljningen af de i förråd varande exemplaren af den såsom skyldig ansedda skriften, och de ansvariga personerna inställas för domstolen, ifall skriften förklaras vara af upprorisk syftning. 39 Art. Är frågan endast om genom pressen tillfogade förolämpningar, skall saken först då upptagas till laga dom, när förlikning förgäfves blifvit försökt. 43 Art. Öfverläggningarna skola hållas offentligt. 59 Art. Ingen Tidning får utkomma utan serskildt tillstånd af General-Guvernören i den provins, der den tryckes. Likväl får icke General-Guvernören neka sitt samtycke, så snart tvenne personer, hvilka, genom sin ställning i samhället och sin litterära förmåga, derföre erbjuda tillräcklig borgen, förklara sig ansvariga för tidningen, och så snart utgifvarne i reda penningar nedsatt en summa af 40,000 Realer i Banken S:t Fernando i Madrid, eller i provinserna en summa af 20,000. Hvarje valman och deputerad vid Kortes kan åtaga sig ansvarigheten för en tidning. 65 Art. De artiklar, som af Regeringen meddelas någon tidning till svar på af samma tidning framkastade anmärkningar, måste fullständigt meddelas, vid ansvar från 1000 till 3000 Realer. 66 Art. En tidning, som, under loppet af ett år, blifvit tre gånger fäld för förbrytelse mot tryckfrihetslagen, indrages. 67 Art. Civil-Guvernörerna kunna, på eget ansvar, förbjuda numror af en tidning, hvilka innehålla artiklar, som kunna vara farliga för den offentliga ordningen (Pr. St. Zeit.)
Turkiet.
Konstantinopel den 9 Dec. Den 6 dennes förkunnades, genom salut från denna hufvudstads batterier, att en Storherrlig Prins blifvit född. Han erhöll namn af Sultan Nisam-eddin (Trons rättesnöre). Genom cirkulär-noter från Reis-Effendi blefvo de här resinerande Ambassadörer och Ministrar från utrikes makter härom underrättade. Den 7, på aftonen, erhöllo samtlige högre Stats-embetsmän befallning att, dagen derpå, infinna sig i Seraljen, för att lyckönska Hans Höghet Sultanen. Den 8 ägde denna audiens rum, och samma afton gafs en stor supé i Seraljen åt de uppvaktande, hvarefter ett fyrverkeri afbrändes på stora torget Dolmabagdsche, beläget framför palatset Beschiktasch. Saluten från batterierna och de i Bosforen till ankars liggande krigsskeppen fortfar ännu, och skall förnyas fyra gånger på dagen.
- (B. H.)
De först vid middagstiden i dag anlände utländska poster, medförde tidningar från Hamburg till den 8, från Paris till den 1:sta, och från London äfvenledes till den 1:sta dennes.
Af de underrättelser dessa tidningar innehålla hinna vi i dag endast meddela följande:
Frankrike.
Paris den 31 Dec. Hertigen af Orléans inträffade i går, middagstiden, uti Tuilerierne, åtföljd af Hertigen af Nemours och af sin svit. Drottningen, som af opasslighet hindrades att bivista Kamrarnes öppnande, befinner sig nu på bättringsvägen.
Rörande den föregifna konspirationen mot Konungens lif, innehålla de officiella bladen äfven i dag ännu ingen underrättelse.
Deputerade-Kammaren skred i går, efter Presidentvalet, äfven till det af en Vice-President, hvartill Hr Sauzet, med 131 röster, utseddes. I dag blefvo den venstra Centerns båda Kandidater, Hrr Passy och Pelet de la Lozère, samt den ministeriella, Hr Martin du Nord, äfvenledes valde till Vice-Presidenter; den förste med 146, den andre med 139, och den tredje med 132 röster. Till Sekreterare valdes i dag Hrr Felix Real med 159, Piscatory med 138, samt Grefve Jaubert med 141 röster. Uti Pärskammaren, som sysselsatte sig med organiserandet af sina byråer, presiderade äfven i dag Grefve Portalis. Hr Pasquier säges ännu vara så angripen af sin senaste sjukdom, att han icke lärer kunna föra ordet under de nästinstundande sammankomsterna. Hr Dupin blef i går, efter sitt återväljande, emottagen af Konungen.
Dito den 1 Januari. I går inträffede här, öfver London, Presidenten Jacksons bådskap. Det meddelas i dag uti tidningarne; af Journal de Paris och Moniteur utan anmärkningar; och af Journal des Débats med tillägg: att tid behöfves att pröfva ett så vigtigt dokument, hvilket dock synes mera fogligt än man väntat. Äfven de liberala bladen röja den åsigt, att förhållandet emellan de begge makterne åtminstone icke, genom bådskapet, blifvit försvåradt.
Dito den 2 Jan. Diplomatiska korpsen, anförd af Österrikiska Ambassadören Grefve Appony, aflade i går hos H. M. de vanliga nyårsönskningarne. Ambassadörens tal, äfvensom Konungens svar, voro affattade i allmänna, förbindliga uttryck, men innehålla inga yttranden af märkligare beskaffenhet. (De skola i morgondagsbladet meddelas.)
De öfriga vid detta tillfälle uti Tuilerierna hållna tal, äro icke heller af någon särdeles märkvärdighet. De båda Kamrarnas Deputationer omtalade, jemte användandet af de vanliga talesätten om lugn och fred, isynnerhet Hertigen af Orleans, samt expeditionen till Mascara. (B. H.)
Spanien
Paris den 1 Jan. Från Madrid gå underrättelserna till den 23 Dec. Från provinserna äro de gynsamma; flera Carlistband ha blifvit slagna och skingrade i La Mancha, Estremadura och Galicien. — Den 22 väntades, till Salamanca, andra Portugisiska divisionen, — Man omtalar att General Espartero skall entledigas från befälet.
Ett bref från södra gränsen, dateradt den 24 Dec., berättar, att General Mina intagit staden San Lorenz d'Espitens, i nejden af Solhona, der 1,300 Carlister voro posterade; bland besättningen funnos äfven 300 prester och munkar. En stor del af dem skulle skjutas och staden sättas i brand.
- (Journ. des Déb. och B. H.)
OM POLITISKT KANNSTÖPERI.
Handteringen är gammal, men ämnet icke uttömdt; det torde ännu inom sig hysa ett eller annat ovidrördt thema.
Fallenheten att politicera (som det vanligast heter), är, i vissa större och allmännare intressen, ganska naturlig, och blir till och med lofvärd hvarje gång man lyckas att sansadt, klart, framförallt oväldigt, lösa någon af tidens vigtigare frågor. Dessa äro dock vida lättare att inveckla än att lösa. Till hvad grad stridiga äro ej den sannt fosterländska känslans, och exaltationens idéer om oberoende? hur olika begrepp gör sig ej den lugna beräkningen, och parti-andan, om neutralitet? hvilka förbistrade åsigter märker man ej, rörande det så kallade valet af politiskt system och af allianser? — Öfver allt detta har logiken sin metod alt resonera, och sakkännedomen sitt sätt att dömma; men annorledes arbitrerar passionen, annorledes kannstöper okunnigheten.
Dock, undvikom allt som kunde tydas till specialitet eller detalj. Det har med skäl blifvit anmärkt[1], att en tidning af dennas beskaffenhet icke sjelf kan inlåta sig i någon fullständig utveckling af vissa politiska sak-förhållanden. Sådan är ock vår mening. — Helt annat är, att i politiska ämnen anställa allmänliga betraktelser. Äro dessa grundade och lättfattliga, torde ock genom dem något godt kunna uträttas, samt mången irring, fastän ej synligt vidrörd, dock slutligen befinnas vederlagd.
Fästom oss således vid politiskt kannstöperi i allmänhet. Det har i långliga tider funnits, sade vi nyss ofvan, men böre här tillägga en anmärkning, så allmän att den kan röra hela vida verlden, nemligen, att yrket alltmer utsträckt sig, både i mängd af föremål och i ofelbarhets-anspråk. Kannstöparen var fordom Dilettant, han är nu Virtuos. I förgångna tider studerade han, på sitt eget oskyldiga vis, politiken, nu föreläser han densamma: han var således då Discens, han är nu Docens, och vill vara Professor.
- ↑ Svenska Minerva, N:o 157, 8, af den 24 December.
