Sida:Post- och Inrikes Tidningar 1836-01-16.djvu/2

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Elektoral 2, 6 à 3, 6; prima 2, 6 à 3, 6; sekunda 2 à 3, tertia 2, à 2, 9; Lamm-ull 2, 3 à 4, stycken 2 à 3, 6. Australisk: Bästa Flock-ull 2, 6 à 3, 6; sekunda 1, 8 à 2, sämre 1 à 1, 6. Från van Diemens Land: sämre 1 à 1, 2 1/2, medel 1, 6 à 1, 9; kam-ull, bästa 2 à 2, 8, Cap-ull 1, 6 à 2, 6. Brittisk Ull: N. och S. Down fällar 1, 8 à 1, 10; Half-race d:o 1, 8 à 1, 10; d:o Tack- 1, 3 à 1, 6; Kent-fällar 1, 7 à 1, 8; kam-ull 1, 5 à 1, 6; d:o flanell-ull 1, 2 à 1, 6; filt-ull 1, à 1, 1; Leicester-fällar 1, 4 à 1, 6; In Yolk Devons 10 d., d:o Down 1, d:o Merino 1 à 1, 3; Get-ull 1 sh. 9 1/2 d. à 1 sh. 11 1/2 d. pr ℔.

Ullpriser i Paris, enligt Pris-kurant af den 6 December 1835.

Ull, otvättad, grof 1 Fr. 50 cent. à 1 Fr. 80 cent. per kilogr. (2 ℔ 11 lod v. v.), Metis 2, 60 à 3; Merinos 3, 20 à 3, 60. Lamm-ull, otvättad, grof 2, 50 à 3; Metis 3, 30 à 4. Ull, tvättad, grof 3 à 3 80; qvarta 6, 50 à 7, 50: tertia 8, 50 à 9; sekunda 9, 50 à 10; prima 10, 50 à 11; Elektoral 11 à 14; Lamm-ull, sekunda 8, 50 à 9, 50; prima 10 à 10, 50. Ull, får-tvättad, grof 3, 50 à 4, 80; sekunda 6, 20 à 6, 80; prima 7 à 8. Lockull, grof 5 à 5, 50; tertia 7 à 7, 50; sekunda 8 à 8, 50; prima 9 à 9, 10. Ull från Bayonne 2 à 2, 30; från Bearn 2, 50 à 2, 70; från Spanska Navarra 4, 20 à 4, 60; från Arragonien 5, 20 à 5, 60; från Segovia 8 à 8, 50; d:o lamm-ull, grof 5, 60 à 6; d:o d:o fin 6 à 6, 50, från Smyrna 2, 70 à 3, 20; från Tunis 3 à 3, 50; från Algier 3, 50 à 4; från Caschmir, grå 5, 50 à 6; hvit 9 Fr. à 10 Fr pr kilogram.

= Paris den 28 Dec. Det omtalas, att åtskilliga lagförslag i afseende på jernvägars anläggande skola föreläggas Kamrarne under denna session. En stor kapitalist, associerad af Kompaniet för jernvägs-anläggningen i riktning från Saint-Quentin, har, för några dagar sedan, försäkrat, all arbetet för verkställigheten deraf skall börjas dagen efter det Regeringens bifall erhållits; att 12,000 personer skola beständigt sysselsättas med detta arbete; att dessa skola fördelas på sådant sätt, att åtminstone en verkstad på milen (lieue = 2,739 geometriska steg) skall inrättas, på det arbetet må framgå lika på alla punkter. Han gaf dessutom tillkänna, att inom ett års förlopp skulle en del af vägen kunna lemnas till begagnande och allt arbetet från Paris till Brüssel inom två år vara slutadt. — Om ångmaschiner och ångbåtar i Frankrike skrifves följande i Journal du Commerce: Den första ångmaschin inrättades i Frankrike år 1749 vid stenkolsgrufvorna i Littry (Calvados). Den ersattes år 1799 af en ny. Länge voro ångmaschiner föga begagnade, och hvart år, ända till år 1816, inrättades blott ett ringa antal; men från denna tid blef årliga tillvexten ganska betydlig, och har under de senare åren på ett märkligt sätt fortgått. Således hafva 39 dylika maschiner blifvit byggda år 1830, 60 år 1831, 79 år 1832, och 130 år 1833. Bland dessa senare äro 125 af Franskt ursprung och endast 5 af utländskt. Vid slutet af år 1832 utgjorde antalet af de uti Frankrike i gång varande ångmaschiner 946. Dessa 946 maschiner, fördelta på 54 departementer, hade tillsammans 14,051 hästars kraft. Den största och starkaste af dessa maschiner är af 100 hästars kraft, och den svagaste af en half hästs. Den förra användes för att hålla en grufva i departementet la Loire vattenfri. Af förberörde 946 maschiner äro 759 af Franskt ursprung, 144 af främmande och 23 af obestämdt. Enligt tillförlitlig uppgift äro de industrigrenar, hvarvid ångmaschiner mest begagnas, följande: bomullsspånad, stenkolsgrufvors bearbetande, gjuterier (hammar- och valsverk), trådsdragerier, vattens lyftning för åtskilliga ändamål, mjölqvarnar, oljeqvarnar, verkstäder för maschinbyggnad.

Ångbåtar. Ångbåtsfart har ägt rum sedan år 1833 i 32 departementer. Dessa båtar eller fartyg, 75 till antalet, hafva, oberäknat statens, blifvit begagnade till: endast passagerares transporterande 29, endast varutransport 4, så väl för passagerere som varor 29, endast bogsering 13. Passagerarnes antal har stigit till 1,038,916. Beräknas hvarje resandes tyngd till 70 kilogr. (1 kilogr.-2 ℔ 11 lod, 188,895 ass Sv. viktualievigt), utgör totala tyngden 727,241 metriska qvintaler (1 qvintal-cirka 1 centner). De transporterade varornas vigt är antagen till 381,400 qvintaler. Ångmaschinerna till dessa båtar eller fartyg hade sammanräknade 2,635 hästars kraft; den starkaste var af 50 hästars kraft, och den svagaste af 8 dito. Ett ganska betydligt antal af de å ångbåtar employerade maschiner äro af Franskt ursprung, och man har allt skäl att tro, det berörde antal skall ökas.

= Barcelona den 16 Dec. Sista försäljningarne af Svenska 3 tums 7 alnars plankor äro gjorda till 7 1/4 pesos per tolft om bord, men kunna nu ej noteras högre än tilll 6 1/2 à 6 3/4. Ett litet parti Svensk tjära är såldt à 3 1/2 pesos per tunna om bord. Bjelkar och spärrar osäljbara, deremot alla slags spiror begärliga. Af Svenska fartyg äro nu här liggande: skeppet Lydia, Kapten Stahre, och dito Amalia, Kapten Müller, begge hemma i Gefle.


Passagerare.

Helsingborg. Inpasserade: Den 7 Jan.: Volontären vid flottan Flentzberg, Handlanden Meijer, Handelsbetjenten Crohn; den 8: f. d. Färgaren Östbom, Handelsfullmäktigen Wistrand. Utpasserade: den 7 Jan.: f. d. Färgaren Östbom; den 8: Förvaltaren Sarauw; den 9: Styrmannen Nexöe, Kammarherren, Legations-Sekreteraren och Riddaren WahrendorfF med Betjent.


UTRIKES UNDERRÄTTELSER.

FRANKRIKE

Paris den 2 Jan. Det tal Kejserliga Österrikiska Ambassadören, Grefve Appony, i går, nyårsdagen, i Diplomatiska Korpsens namn, höll till Konungen, var af följande lydelse: "Diplomatiska Korpsen begagnar med glädje det af årsskiftet föranledda tillfälle, att inför Eders Maj:ts nedlägga sina välönskningar. Ingenting är mig mera tillfredställande, Sire, än att äga i uppdrag att gifva Eders Maj:t dessa önskningar tillkänna, och att vara tolk af de Monarkers tänkesätt, dem vi hafva den äran att hos Eders Maj:t representera. — Det förflutna året lemnade Frankrike i ett tillstånd af fred, sällhet och fortskridande, äfvensom uti fullkomligt godt förhållande med alla Kabinetter. Om äfven samma år brännmärkts genom en afskyvärd handling emot E. Maj:ts person, så behagade dock Försynen vaka öfver ett så dyrbart lif, och deri lemna oss en osviklig underpant för dess långa varaktighet, likasom för upprätthållandet af en fortsatt fred, allmän ordning och lugn. En sådan framtid är Diplomatiska Korpsens önskan, hvarmed den äfven förenar de uppriktigaste önskningar för E. Maj:ts och Dess höga Familjs oafbrutna sällhet. Värdes, Sire, nådigst emottaga de vördsamma uttrycken deraf!" Konungen svarade: "Jag tackar Diplomatiska Korpsen för de önskningar, som blifvit till mig yttrade på de Monarkers vägnar dem J hos mig föreställen. Jag erfor en djup rörelse öfver de känslor, som från dem genom Eder blefvo mig tillkännagifne, vid tillfälle af den smärtsamma tilldragelse, hvarvid Försynen betäckte min Son och mig med sitt skyddande värn; det är mig ganska angenämt att ånyo kunna betyga huru mycket jag finner mig smickrad af det deltagande J ådagaläggen för bibehållandet af mitt lif. J veten att det egnas åt bemödandet, att låta Frankrike åtnjuta de oskattbara välgerningarna af ordning och lugn, och jag erfar en liflig fröjd deröfver, att kunna säga mig, att de goda påföljderne af mina åtgärder för vidmakthållandet och tillvexten af Frankrikes välstånd och lycka, äro en ny borgen för handhafvandet af den gemensamma ordningen i Europa och för bibehållandet af den allmänna freden. Hjertligen fröjdar jag mig med Eder öfver dessa lyckliga resultater, och jag hyser den förhoppning att det kommande året, äfvensom det förflutna, oaflåtligen skall stadga de uppnådda stora fördelarne, och, genom upprätthållandet af den ömsesidiga vänskap, hvilken nu så lyckligt råder emellan alla Regeringar, mer och mer befästa Europas säkerhet. Jag emottager med största deltagande Edra önskningar för min och min familjs lycka."

SPANIEN.

Ett Franskt blad af den 31 Dec. innehåller ett bref från Bayonne af den 24 i samma månad, af följande lydelse: "Det bekräftar sig, all Don Carlos sysselsätter sig med förberedelser för en ny expedition till Catalonien. Han har härtill bestämt den 2:dra, 4:de och 5:te bataljonerna från Navarra; dessa troppar ha redan i Discastillo samlat sig under Don Thomas Tamaguals befäl, der deras bestämmelse blifvit dem tillkännagifven. Utom dem, skola ännu i andra bataljoner och 2 sqvadroner, från de Baskiska provinserna, uppbryta till Catalonien. Förberedelserna för denna expedition äro så vidt framskridna, att tropparna i de första dagarna af Januari skola sätta sig i marsch." — Under samma dato skrifves följande från S:t Sebastian: "Carlisterne bibehålla sig alltjemt i sina positioner vid San Bartholomé, på kort afstånd från förstaden San Martin, hvilket här ålägger oss den största vaksamhet, i synnerhet nattetiden. Vi hysa väl icke någon stor fruktan för staden; icke dessmindre är det obehagligt, att vi beständigt nödgas hålla våra stadsportar stängda, och att icke ens det minsta fartyg kan inlöpa i hamnen, utan att hotas af de fiendtliga batterierna. Framsidan af Hr Aldamars hus har instörtat under bombarderingen, hvilket kan vara de belägrande till stor nytta, om de vilja våga en stormning. Guvernören har dock beslutat att till det yttersta försvara sig. (Pr. St. Zeit.)

Bayonne d. 26 Dec. (Korr. Art.) "Carlistiska högqvarteret var, ännu d. 22 dennes, i Onate. De stridigaste rykten kringlöpa om operationerne framför Guetaria. Bref från S:t Jean de Luz förmäla, att, d. 25, kanonskott hördes i denna rigtning. Grefve Almodovar och General Cordova hafva, d. 20, ankommit till Pamplona, dit Christinos synas vilja förlägga sitt högqvarter. Det säges att Infanten Don Francisco de Paula äfven ditkommit d. 21. Denna nyhet fordrar bekräftelse. Uti bref från Madrid förmäles, att 2:dra Gardes-Regementet, som skulle afgå till Operations-Armén, fått order att afmarchera till Guadalaxara, som af Serrador hotas, under det att Cabrera, i spetsen för 3,800 man Infanteri och 200 hästar, fortsätter sin marsch i provinsen Soria. I Galicien hafva nya kolonner Carlister visat sig mol Pontevedra och Vigo. Förstärkning af troppar har blifvit begärd från Madrid."

ITALIEN.

Pariserblad af den 1 Januari innehålla följande: Från Sardinien äro underrättelser ankomna, hvilka, oaktadt alla officiella vederläggningar, bekräfta de förut meddelade uppgifterne om invånarnes på Sardinien gensträfvighet mot Turiner-Regeringen. Ett bref från Toulon af den 27 Dec. berättar härom som följer: "Skonerten Iris, hvilken varit affärdad till Toscanska och Genuesiska kusterna, för att inhämta närmare underrättelser om Konung Carl Alberts sjörustningar, har hit (Toulon) återkommit. Man erfar med denna lägenhet, att Sardiniska eskadern den 22 utseglat från Genua, och tagit en rigtning mot Söder. Vid detta tillfälle utspriddes, enligt all anledning med afsigt, det rykte, att fartygen voro bestämda till Maroccanska kusterne; men det är säkert att de icke hade någon annan bestämmelse än ön Sardinien. Derefter torde de möjligen komma Don Carlos till hjelp; men i detta ögonblick har Kabinettet i Turin intet annat syftemål, än att återföra ön Sardinien till lydnad." (B H.)


STATS-EKONOMI.

ENGLANDS HANDEL OCH FABRIKS-SYSTEM.

Efter Rubichon.

Ingen tanka är i våra dagar mera allmän, och till den grad antagen som ett ojäfaktigt faktum, än den satsen: att källan till Storbrittaniens makt och rikedom väsendtligen, om ej enkom, bör sökas i dess öfver alla verldsdelar utbredda handel, dess fabriksrörelse och maschineri-system. Att denna, på alla orter rådande öfvertygelse måste föranleda ett sträfvande att i detta afseende likna, om ej öfverträffa England, var oundvikligt.

Men under det man på denna grundsats upprest en fullständig lagstiftnings- och förvaltnings-byggnad, uppträder en man, som mäktigt skakar grundvalen till denna byggnad. Denne man är Rubichon, som i sitt senast utkomna arbete (du mécanisme de la Societé en France et en Angleterre,) äfvensom i flera föregående skrifter, försvarar den satsen: att grunden till Englands makt och rikedom ligger i dess jordbruk, men att deremot rötterna till dess jemt vexande förderf och slutliga utarmande böra sökas i dess sinnrika maschinerier, dess industri och handel. För att göra våra läsare ett nöje, vilja vi här ur ett utländskt blad meddela åtskilliga af dessa nya och högst öfverraskande åsigter. Det bör intressera dem att se huru en sats, i så märklig strid med den som axiom antagna motsatta, icke allenast kan vågas, men äfven med framgång försvaras. I ämnen af den natur som detta är, dessutom, ett audiatur et altera pars äfven för statsmannen af högsta vigt.

"Emedan bomullens förarbetande utgör en hufvudgren af Engelska industrin, synes det, säger Rubichon, vara billigt att först undersöka hvilken fördel landet skördat af denna varas snart sagdt ända till oändlighet drifna förarbetande."

"Före Franska revolutionen, eller från 1770 till 1790, utgjorde det qvantum af bomull, som årligen förbrukades i Europa, omkring trettio millioner skålpund, hvaraf tolf måste räknas på England. Genom revolutionen blef detta förhållande helt och hållet förändradt. Frankrike förlorade sina kolonier, och invånarne i Pondichery, Chandrenagor, på öarna Isle de France, Bourbon, St. Domingo, Martinique, Guadeloupe, St. Lucie och Tabago, sågo sig derefter nödsakade att till England skicka sina produkter och derifrån hemta de fabrikater och manufakturvaror, vid hvilkas bruk de vant sig. Snart blef äfven Holland eröfradt af Fransmännen, medan General-Staternas kolonier Goda Hoppsudden, Java, Ceylon, Demerary, Surinam, Essequibo, Curacao m. fl., med detsamma riktade de Engelska bomulls-manufakturernas marknad. Derefter följde Malta och Corfu, såsom nederlagsplatser mellan England och Levanten; och medan det, genom en nära allians med Spanien och Portugal förenade England åt dem sträckte en hjelpsam hand mot den nya Attila, sökte talrika band af Engelska smygghandlare att förvandla de sistnämda makternas stora kolonier till en marknadsplats för sitt eget fäderneslands bomullsfabrikater.

"Till detta med afsigt, samt såsom Engelska politikens hufvudsyftemål föranstaltade utvidgande af den Engelska fabrikat-marknaden, kommo äfven andra omständigheter, hvarigenom Engelska fabrikrörelsen lyftade sig till den svindlande höjd, hvarpå den i närvarande ögonblick befinner sig. Genom sitt tullsystem gynnade Regeringen den gång, som handeln och fabriksrörelsen sedan denna tid tagit. För importen af rå bomull, hvars frambringande och odling kostar snart sagdt ingen möda, erlades fyra till fem procent, medan man för dricka eller bränvin, tillverkade af på Engelsk jord odlad spanmål, måste betala en afgift af ända till tvåhundra procent. På samma sätt förhöll sig det med andra import-artiklar, som i England höra till lifvets första förnödenheter, såsom socker, the, spanmål, vin och bränvin, för hvilka artiklar en oerhörd tull erlades, på samma gång som en högst ringa afgift betaltes för andra till lifvets uppehälle ej oumbärliga artiklar, såsom lin, hampa, silke, läder, ull och bomull. Genom oerhörda afgifter nedtryckte man på sådant sätt i kolonierna odlingen af nödvändiga lifsmedel, såsom kaffe och socker, hvaremot odlingen af bomull, silke och indigo befordrades genom en i det närmaste tullfri import, och detta i den påtagliga afsigten att ifrån all slags handel med de andra verldsdelarna utesluta hvarje, vare sig vänskaplig eller fiendtlig, Europeisk nation; en afsigt, hvars förverkligande tycktes i icke ringa mån befordradt af den omständigheten, att England köpte sina varor till högre, men sålde dem till lägre pris än andra."

"På detta sätt kunde sålunda bomull, silke, hampa, som blifvit odlade i länder, der de erlägga snart sagt ingen afgift, konkurrera med den Engelska ullen, hvars odling är förenad med så dryga kostnader, det Nord-Amerikanska lädret med det Engelska, de med sin snabba vextlighet gynnade tropikländernas alster med sådana, som vuxit under den för sin långsamma vextlighet kända 53:dra nordliga breddsgraden. Verkan häraf var följande. År 1790 förarbetade England 10 millioner ℔ bomull, hvilken produkt, hvars bestämmelse är att ersätta ullen, kostade omkring 3 Franker per ℔, ett pris som i det närmaste var lika med hvad en mark ull kostade. Sedan man åter i tropikländerna började att till bomullsodling använda omätliga landsträckor, har den i de Engelska fabrikerna förarbetade bomulls-massan under en tid af 40 år stigit från 10 till 200 mill. ℔, medan producenterna nedsatt sitt pris ifrån 3 Fr. till 10 sous.

I ännu högre grad än bomulls-odlingen, har odlingen af det likaledes med ringa import-afgift besvärade linet och hampan stigit i de nordliga länderna,