tillbakaslaget. — I detta ögonblick föll Konungen. Truchsess berättade det för Hofmarskalken Kreilsheim; bägge meddelade det åt Hertig Bernhard af Weimar, och denne åter åt General-Major Kniphausen. Enligt Hertigens egen förmälan har Kniphausen svarat, att hans troppar voro i god ordning och att man kunde göra en vacker reträtt. Svaret öfverensstämmer ej illa med hans karakter. Han var en officer af högsta förtjenst, klok, pålitlig, tapper, men oftast olycklig, och derföre misstroende lyckan. Bernhard utbrast, att här ej vore fråga om återtåg, utan om hämnd, seger eller död. — Icke desto mindre förtjente General Kniphausens ståndaktighet på denna dag ej mingre än Hertig Bernhards hjeltemod segerkransen.
Hertigen skyndade ifrån venstra flygeln, hvilken han öfverlemnade åt Gref Nils Brahe, till den högra, och tog sjelf befälet. Gustaf Adolfs blodiga, kringlöpande häst var första olycksbudet för hans här. Ett sorl, att Konungen var sårad och fången, brusade genom lederna. De störtade sig med sådant raseri mot fienden, att ej blott batteriet blef andra gången taget, utan hela Kejserliga kavalleriet på denna flygel tillbakakastadt. Förvirringen blef förskräcklig bland den vidlyftiga trossen; flere krutvagnar sprungo i luften. Stora hopar ryttare flydde, och en mängd qvinfolk, som bemäktigat sig trosshästarna, följde dem. Fångar i fientliga lägret hörde flyktingarna ropa: "Vi känna Konungen i Sverige (hans död var dem obekant): han är värst mot slutet af dagen." På samma tid hade den venstra flygeln af Svenska hären, som emot det talrikaste fiendtliga artilleriet vid väderqvarnarna, med svårighet hållit stånd, äfven på denna sida drifvit fienden tillbaka och vändt emot honom hans egna kanoner. — Då inträffade Pappenheim på slagfältet. Hans första fråga var: hvarest Konungen kommenderade? En hjeltemodig, fast grym försvarare af sin tro, var han den fiende, som Gustaf Adolf mest hade värderat. Han kastade sig nu midt i Svenskarnas högra flygel, brinnande af begär att personligt kämpa med en motståndare, som ej mera fanns bland de lefvande. Han träffades af tvenne kulor, och dog af sina sår (det säges att han blifvit skuten af Öfversle Stålhandske, som nyss ur fiendens händer eröfrat Konungens lik); men hans ankomst förnyade striden med fördubblad häftighet. Wallensteins både rytteri och fotfolk samlade sig åter, och Bernhard af Weimar förvånades öfver den mängd af nya troppar han fann för sig. Det nu skeende hårdaste anfallet emottogs af Svenskarna med stor tapperhet; och aldrig — säger en samtida berättelse — blef slagtning bättre fäktad, af manskap som så länge stått i elden. Af de Svenska infanteri-brigaderna ledo de tvenne medlersta, under Grefve Nils Brahe och Öfverste Winkel, mest. De Kejserliga störtade emot dem i bataljoner af två till tre tusen man, och återtogo ännu en gång batteriet vid landsvägen. Gref Nils Brahe blef skuten ofvan knäet, hvaraf han dog. Öfverste Winkel sårades i handen och armen; hans Öfverste-Löjtnant Cnspar Wolf stupade. Flera fanor, med sjelfva det kungliga standaret gingo förlorade. Men om dessa brigader, som voro blomman af hären, gamla soldater för det mesta, som tjenat i många Konungens fälttåg, måste äfven fienden erkänna, att deras döda kroppar betäckte samma grund, som de i lifstiden försvarat. Nederlaget ibland dem var så stort, att af sex man fem voro döde eller sårade. Den tredje Svenska Brigaden, under Öfverste Carl Hård, som var närmast kavalleriet, led mindre, dock återstod, efter slaget, af den föga mer än fyrahundra man. — Under hela denna tid höll General Kniphausen sina brigader i andra linien och reserven utom träffningen: "Hvilket — heter det — var ej en ringa orsak till segern, då tropparna af första linien här funno en stödjepunkt i en stor och obruten massa: och blef Hertig Bernhard ej litet glad, då han vid dimmans skingring såg Kniphausen, hvilken han, enligt sin egen utsaga, fruktade sig finna huggen i stycken, nu i så god ordning." Ty något före solgången bröt dimman åter upp, och det blef klart, ehuru blott för en half timma, hvilket gaf Hertig Bernhard tillfälle att öfverse sin ställning och uppmuntra hären till ett nytt anfall. Man hörde och såg uttröttade soldater ropa till hvarandra: "Kamrat, skola vi ännu en gång deran?" och derefter falla hvarandra i armarna med löfte att segra eller dö. — Detta sista anfall vann segern vid Lützen; och äfven Pappenheims infanteri, som i mörkningen anlände, blef hänfördt i de Kejserligas allmänna flykt. Slaget hade stått i 9 timmar. Segrarne tillbragte natten på valplatsen, der tiotusen, jemte Gustaf Adolf hade fallit.
(Fortsättn. e. a. g.)
STRÖDDA UNDERRÄTTELSER.
Transport-medel.
Hvar och en vet, att nyttan af lättade transportmedel är ganska stor för ett land; men till hvad grad, det veta icke alla. Vissa detaljer af denna nytta kunna beräknas: det helas verkan till allmänt och enskilt gagn förblifver, snart sagdt, oberäknelig.
På den bästa väg fordras fyra, fem eller än flera hästar för att draga 20 Skeppund. På en väl inrättad jernväg kan en häst draga 60 Sk℔; på en kanal ifrån 175 till 350 Sk℔.
En vagn, dragen af en häst, framförde på jernvägen emellan Stockton och Darlington, 26 passagerare med deras saker. Farten var 10 Engelska mil (nära 1 1/2 Svensk) i timmen, utan att hästen syntes besvärad eller trött. En Ångvagn på jernväg kan drifvas ända till 30 Engelska mil i timmen; och med all säkerhet, till 20 mil.
På jemn mark beräknas kostnaden för jernväg till minst 5000 p. Sterling på hvarje Engelsk mil, men denna kostnad kan genom lokala svårigheter stiga till tre- eller fyradubbelt belopp.
Anläggningen af jernväg för Ångvagnar emellan Liverpool och Manchester, kostade mer an 20,000 p. Sterling per Engelsk mil, eller tillsammans omkring 800,000 p. Sterling. Detla tyckes vara en ofantlig kostnad, och är det äfven. Men undersökom resultaterna. Myckenheten af vahror, som dagligen föres emellan nämde städer, var beräknad till 1,500 Tons eller 11,250 Sk℔, och ansågs kunna genom lättade transportmedel fördubblas. Transport-kostnaden på kanal var 10 sh. Sterl. per Ton eller 7 1/2 Sk℔, med vanliga pråmar; den var 20 sh. med snällbåtar, som gå på 16 till 22 timmar: den uppgick med fora landvägen på 12 timmar, till 30 sh. — Ångvagnar på jernvägen, föra nu vahror emellan Liverpool och Manchester, på 3 eller 4 timmar, emot 7 sh. per 7 1/2 Sk℔ — Om man äfven icke beräknar den genom de lättade transport-medlen ökade vahrumängden, utan antager densamma endast till sitt förra belopp, 11,250 Sk℔ eller 1,500 Tons hvarje dag, samt anser dess transport på de vanliga sätten hafva öfver hufvud kostat 20 sh. per Ton, eller tillsammans 1,500 p. Sterling, uppkommer ändock genom transporten med Ångvagn på jernväg, en besparing af nära 1000 p. Sterl. om dagen; oberäknadt fördelen af den större hastigheten.
Antalet af resande emellan Liverpool och Manchester beräknas till 400 om dagen. Vanliga betalningen i Diligenserna, var 7 sh. för person; med Ångvagnarna är den endast 2 sh. 6 d. Således besparing för resande, 90 p. Sterling om dagen.
Totala besparingen (vunnen genom en kapitalutgift af 800,000 p. Sterling) på transporten af vahror och af resande, uppgår således till omkring 400,000 p. Sterling årligen. Hvilken ränta, naturligtvis icke ensamt för Bolaget, utan ock för hela Allmänheten! Och hur möjligt att vinsten uppgår, kanske redan uppgått, ännu högre, då den tillökning i vahrumyckenket och i mängd af resande, som öfverallt uppkommer af flera och lättare kommunikations-medel, icke finnes i ofvanstående kalkyl upptagen?
Den nya jernvägen emellan London och Greenwich, som nu är under anläggning, skall gå öfver 3000 Hvalfbågar. Ett arbete, utan like i nuvarande tid, kanske äfven i de förflutna. Betraktas Antikens storverk blott i hänseende till deras gagnelighet för något gifvet ändamål, torde det moderna arbetet äga företrädesrätt; ty nyttan af Chinesiska muren förekommer, minst sagdt, problematisk; och nyttan af de Egyptiska Pyramiderna, var ungefär ingen. De äro ålderdomens minnesmärken, icke industriens, icke konstens.
Noterad Vexel-Kurs på Stockholms Börs, Fredagen den 29 Januari l836.
Uti Svenska Bankosedlar.
London 12 R:dr 3 sk. 61, 75 d. d. 12 R:dr 1 sk. 90 d. d.
Hull att bet. i London, 12 R:dr 90 d. d.
Hamburg 128 sk. 19, 37, 43, 60, 61, 65, 67 d. d. 60 d. sigt, 127 1/2 sk. 90 d. d. 127 1/4 sk. 72, 90 d. d., 127 sk. 86, 90 d. d.
Amsterdam 119 1/2 sk. 59, 70 d. d.
Lübeck 102 sk. 67 d. d.
Paris 23 1/2 sk. à Vista.
S:t Petersburg 25 1/4 sk. 30 d. d.
Köpenhamn 64 1/2 sk. 8 d. d.
Medel-Kurs.
Pund St. 12 R:dr 2 sk. 5 r:st.
Hamb. Banko 127 sk. 11 r:st.
I följd af Kongl. Maj:ts under den 10 Januari 1835 utfärdade Nådiga Kungörelse, angående ändring af 2 §. 10 Art. uti Reglementet för Allmänna Brandförsäkrings-Verket för Byggnader å Landet, får Direktionen af nämnde Verk härmedelst kungöra, att Brandsyn och Besigtning, i öfverensstämmelse med föreskriften i 1 §. 10 Art. uti omförmäldta Reglemente, bör, under loppet af innevarande år, anställas å följande försäkrade Egendomar, nemligen:
I Blekinge Län:
N:o 10,130. Fattigförsörjnings- och Skolehuset å en del af Tomten N:o 16, vid stora Kyrkobroen, i Ronneby Köping. N:o 10,191. Åbyggnaden vid Hemmanet N:o 87, Ekeberg, i Listers Härad och Mörrums Socken. N:o 10,337. Dito i Gården N:o 165, 166, 169 jemte en del af N:s 167 & 168 samt 176, vid hörnet af Petter Holms och Smedjegatorne samt Storgatan, i Ronneby Köping.
I Kalmare Län:
N:o 10,484. Handlanden Erland Fornanders, år 1816 ägde Gård, i Döderhultsviks Köping. N:o 10,485. Handlanden Sven Wykmans Olssons, år 1816 ägde Gård, i samma Köping. N:o 10,498. Handlanden Carl Johan Hederströms, år 1816 ägde Gård, i Pataholms Köping.
I Christianstads Län:
N:s 3821, 10,148. Åbyggnader å Hemmanet N:s 1 och 2 Marklunda, i Östra Göinge Härad och Ousby Socken. N:s 10,170, 10,171. Dito å Hemmanet N:o 1 Killeboda, i samma Härad och Loushults Socken. N:o 10,417. Dito å Hemmanet N:o 7 Loushult, i sistnämde Härad och Socken. N:o 10,451. Dito vid Årups Sätesgärd, i Willands Härad, Ifötofta Socken. N:o 10,452. Ifötofta Sockenkyrka, i Willands Härad. N:o 10,486. Torekows Församlings Kyrka, i Bjäre Härad. N:o 10,490. Åbyggnader å Hemmanet N:o 1 Esperöd, i Willands Härad och Wånga Socken. N:o 10,501. J. R. Lindboms, år 1816 ägde Mangårdsbyggnad i Torekows By af Bjäre Härad. N:o 10,552. Vestra Karups Sockenkyrka, i Bjäre Härad. N:o 10,553. Samma Sockens Prestgård.
I Elfsborgs Län:
N:s 3891, 10,495 och 10,496. Åbyggnader vid Hemmane Gamlebokullen med Bomullsspinneri, i Wädtle Härad och Lerums Socken. N:o 6888, 10,118. Dito vid Hemmanet Kattleberg Gästgifvaregården, i Ahle Härad, Skepplanda Socken. N:o 10,011. Dito vid Cathrinæfors Bruks-Egendom, i Bollebygds Härad och Björketorps Socken. N:o 10,439. Dito å Säteriet Hult, i Wäne Härad och Naglums Socken. N:o 10,497. Dito vid Säteriet Silarp, i Redevägs Härad och Dalums Socken. N:o 10,562. Wädtle Härads Tingshusbyggnad, i Lerums Socken. N:o 10,563. Åbyggnader vid Säteriet Hede, i Wädtle Härad och Lerums Socken. N:o 10,579. En Fabriks-Inrättning på Hemmanet Sjuntorps ägor, i Flundre Härad och Forss Socken.
I Gefleborgs Län:
N:o 10,049. Åbyggnader vid Hemmanet Bringstad N:o 2, i Norra Helsingland, Harmångers Socken. N:o 10,252. Ena hälften af Dito vid Sunnersta Mjölqvarn å Häggesta Bys ägor, i Södra Helsingland och Bollnäs Socken, samt N:o 10,252 A. Andra hälften af Dito. N:o 10,436. Dito vid 7/20:dels Hemmanet Stig, i Gestriklands Fögderi och Hille Socken, N:o 10,437. Dito vid Stiglunda Tegelbruk, i samma Fögderi och Socken. N:o 10,489. En Karaktersbyggning ä Hemmanet Cathrineberg eller Walla N:o 3, i Ljusdahls Härad och Färla Socken. N:o 10,522. Mangårds och Stallbyggnader vid Hemmanet Åkersta, i Ljusdahls Härad och Socken.
I Götheborgs och Bohus Län:
N;o 9907. En Mjölqvarn på ägorna till Hemmanet Gårda. i Säfvedahls Härad och Örgryte Socken. N:o 10,131. En Vatten-Mjölqvarn å Hemmanet Brattefors, i Inlands Fräkne Härad och Ljungs Socken. N:o 10,139. Åbyggnader vid Lundby, Höke och Skomakaregårdarne, i Östra Hisings Härad och Lundby Socken. N:o 10,194. Dito jemte en Fabriks-Inrättning på Utjorden Gubbero-ens ägor, i Säfvedahls Härad och Örgryte Socken. N:o 10,376 Åbyggnader vid Hemmanet Lundby Åbogården i Östra Hisings Härad och Lundby Socken. N:o 10,377. Dito vid Hemmanet Lundby Hökegärden, i samma Härad och Socken. N:o 10,455. Dito vid Hemmanet. Öfvertorp, i Tunge Härad och Foss Socken. N:o 10,491. Vestra Kasernbyggnaden vid Nya Varfvet. N:o 10,493. Åbyggnader vid Hemmanet Kåltorp Öfver och Nedergården, i Säfvedahls Härad och Örgryte Socken. N:o 10,512. Dito vid Tomten N:o 21 å Nya Varfvet. N:o 10,559. Dito å Utmarken till 1/4 Hemmanet Mölndahl Knutsegården Fredriksholm eller Östernäs, i Askims Härad och Fessbergs Socken. N:o 10,564. Qvarnen Catrinedal med tillhörande Manbyggnad på Hemmanet Skällebräckes ägor, i Inlands Södra Härad och Ytterby Socken. N:o 10,596. Åbyggnader å Tomten N:o 25 på Nya Varfvet.
I Hallands Län:
N:o 10,243 Åbyggnader vid Hemmanet Åby Qvarn, i Himble Härad och Träslöfs Socken. N:o 10,285. Dito å N:o 1, Hertinge Lars Nils Gård, i Åhrstads Härad och Skrea Socken. N:o 10,288. Dito å Stensjö Säteri, i Åhrstads Härad och Eftra Socken. N:o 10,289. Ett Tegelbruk å Säteriet Stensjös ägor, i samma Härad och Socken. N:n 10,460. Åbyggnader å Staden Warbergs Borgmästare-Boställe Skuetagård, i Himble Härad och Träslöfa Socken.
I Jönköpings Län:
N:o 10,166. Åbyggnader vid Säteriet Årbyholm, i Westra. Härad och Bringetofta Socken. N:o 10,355. Dito vid Göthaströms Bruks-Egendom, i Össbo Härad och Tofteryds Socken. N:o 10,433. Dito vid Säteriet Jerstorp, i Tveta Härad och Jerstorps Socken. N:o 10,492. Klemmestorps Mjölqvarn med tillhörande Byggnader, i Tveta Härad och Jerstorps Socken. N:o 10,549. Stångjernsmedja och Boningshus vid Tabergs Norra Hammare, i Tveta Härad och Barnarps Socken. N:o 10,557. Åbyggnader å Säteriet Hok, i Westra Härad och Svenarums Socken. N:o 10,558. Dito å Lindeforss Bruk, i samma Härad och Socken. N:o 10,613. Dito å Krono-Skatte-Rusthållet Olofstorp, i Tveta Härad och Sandseryds Socken.
I Stora Kopparbergs Län:
N:o 10,481. Åbyggnader vid Johannisholms Glasbruk, i Mora Socken. N:o 10,611. Albrechtshytte Masugn, i Grangärdes Härad och Socken.
I Kronobergs Län:
N:o 9324. Åbyggnader vid Stenfors och Ösmo Bruk, i Konga Härad. N:o 10,128. Dito å Hemmanet Lusshult, i Sunnerbo Härad och Wrå Socken, N:o 10,282. Dito å Hemmanet Rökla, i Allbo Härad och Wirstads Socken. N:o 10,560. Dito å Hemmanet Hönetorp Vestregården, i Allbo Härad och Wisslanda Socken.
I Malmöhus Län:
N:o 10,206. Åbyggnader på Markie Gård, uti Skytts Härad. N:o 10,212. Dito å Hemmanet N:o 4 Gissleberga, i Onsjö Härad och Skräflinge Socken. N:o 10,234, Dito vid Ramlösa Helsobrunn, i Luggude Härad. N:o 10,449. Dito vid Säteriet Trolleberg, i Bara Härad och Flackarps Socken. N:o 10,450. Dito vid Säteriet S:t Peders Kloster, i Torna Härad och S:t Peders Klosters Socken. N:o 10,586. Dito vid Egendomen Annetorp, i Oxie Härad och Hylie Socken. N:o 10,601. Dito vid Egendomen Uricedal, i Oxie Härad och Husie Socken. N:o 10,602. Dito vid Egendomen Rosengård, i Oxie Härad och Westra Skräflinge Socken.
I Skaraborgs Län:
N:o 10,177. Åbyggnader vid Stallaholms Säteri, i Barne Härad och Essunga Socken. N:o 10,184. En Karaktersbyggning å Säteri-Rusthållet Ölanda, i Valle Härad och Eggby Socken. N:o 10,208. Åbyggnader vid Tubbetorps Sätesgård, i Valle Härad af Stenums Socken. N:o 10,255 A. Dito vid Hemmanet Yttersöra Lars Pengård, i Vadsbo Härad och Bergs Socken. N:o 10,255 C. Dito vid hemmanet Yttersöra Bengtsgården, i samma Härad och Socken. N:o 10,255 G. Dito vid Hemmanet Sjöråsen, i Vadsbo Härad och Lerdahla Socken. N:o 10,478. Ett Magasin och ett Boningshus å de så kallade Ekuddarne under Marieholm, i Vadsbo Härad och Lexbergs Socken. N:o 10,546. Åbyggnader vid Säteriet stora Kalltorp, i Skånings Härad och Gerums Socken. N:o 10,631. Dito å Horn Hermansgård eller Mariefors, i Vaddbo Härad och Lexbergs Socken. N.o 10,633. Dito å Skatte-Rusthållet Orresäther, i Vadsbo Härad Bergs Socken.
I Stockolms Län:
N:o 388, 8871. Åbyggnader vid Egendomen N:o 3 Stärkelsebruket å Kongl. Djurgården. N:o 10,369. En byggnad vid Lägenheten Mariälund under nedra Frösunda Gård, i Danderyds Skeppslag och Solna Socken. N:o 10,471. Åbyggnader vid Bisslinge Egendom, i Sollentuna Härad och Eds Socken. N:o 10,520, Dito vid Frälsehemmanet Stockeby, i Danderyds Skepslag och Lidingö Socken. N:o 10,591. Ladugårdshus, Trösk- och Qvarn-Verk vid Menhamra, i Färentuna Härad och Eckerö Socken.
I Uplands Län:
N:o 9555. Åbyggnaden vid Jälla Sätesgård, i Vaksala Härad och Socken.
I Vermlands Län:
N:o 10,140. Ett Fattighus-Magasin, i Näs Härad och By Socken. N:o 10,141. Åbyggnaden vid Gården Brunsbohl å Säterriet Tibles ägor, i samma Härad och Socken. N:o 10,142. Dito vid Hemmanet Guttane, i Näs Härad och Tveta Socken. N:o 10,167. Åtskillige Byggnader vid Uddeholms Egendom, i Elfvedahls Härad och Råda Socken. N:o 10,186. Åbyggnader vid 1/4:del af Hemmanet Skål, i Väse Härad Alsters Socken. N:o 10,187. Dito å Dito, Dito. N:o 10,203. En Karaktersbyggning på Herregården Annelund, uti Hemmanet Åhslanda, af Nordenmarks Härad Sillbodahls Socken. N:o 10,237. Ett Fattigvårds-Magasin, i Näs Härad och Bro Socken. N:o 10,238. Åbyggnader vid Hemmanet Stensberg, i nyssberörda Härad och Socken. N:o 10,139. Dito vid Säteriet Vestbro, i samma Härad och Socken. N:o 10,341. En Flygelbyggning vid Sälboda Bruksgård, i Jösse Härad och Gunnarskogs Socken. N:o 10,362. Ny Sockens Kyrka, i Jösse Härad. N:o 10,397. Åbyggnader vid Edsvalla Bruk, i Grums Härad och Nors Socken. N:o 10,469. Dito vid Hinnickehammars Bruk, i Fernebo Härad och Socken. N:o 10,507. Qvarn och Såg vid Rännforss Jern-Bruk, i Jösse Härad och Brunskogs Socken. N:o 10,508. Åbyggnader vid Brunsbergs Jern-Bruk, i samma Härad och Socken. N:o 10,510. En Karaktersbyggnad vid vestra Fors Herregård, i Gillbergs Härad och Glafva Socken. N:o 10,544. Manbyggnad och Qvarn vid Malsjö Gästgifvaregård, i Grums Härad och Socken. N:o 10,555. Verkstäderne vid Näs Räms Bruk, i Fernebo Härad och Räms Kapell.
I Vesterbottens Län:
N:o 10,383. Klockaren Jonas Arctædii, år 1816 ägande Gård å Kyrkovallen, i Nordmalings Socken.
