Sida:Post- och Inrikes Tidningar 1836-02-04.djvu/3

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Italien.

Florens den 30 Dec. Från Romagna berättas, att Kardinal Macchi, utomordentlig Påflig Kommissarie i de fyra Legationerna, för kort tid sedan besökte fångarna i provinsen Forli; och då han fann flere, hvilka redan i längre tid varit arresterade för deras liberala tankesätt, befallte han, att de skulle ställas på fri fot. Han förebrådde äfven allvarsamt flera autoriteter för missbruk af embetsmanna-myndigliet, i förföljandet af fredliga medborgare. Man hoppas att Kardinalen i de öfriga Legationerne uti Romagna skall visa samma ädla förfarande. (Hamb. Corr.)

Westindien.

Tidningarne från Jamaica gå till den 15 Dec. I Kolonien herrskade ett fullkomligt lugn, ehuru man alltjemt klagade öfver motsträfviga Negrer, tröga lärlingar, och förlust af skördar; alltsammans följder af emancipations-akten. I Representant-huset sysselsatte man sig mycket ifrigt med åtgärder rörande polisen och till uppmuntrande af inflyttningar. Det första af dessa ärender hade oförändradt gått igenom, enligt Regeringens förslag; det senare likaledes; och betydliga summor hade blifvit anslagna, för att befordra öfverförandet af arbetare från Europa och de Förenade Staterna. Jamaica-tidningar afskillra denna bevillning såsom ett bevis på öns förfall, emedan godsägarne icke på detta sätt skulle använda sina tillgångar, om de icke vore nära sin undergång, och befunne sig utur stånd att kunna förmå sina egna lärlingar till arbetare. — Från Demerara gå underrättelserna till den 4 Dec. Äfven här var allt lugnt; ehuru likaledes till autoriteterna flera klagomål ingåfvos om stridigheter emellan husbönder och tjenare. (Hamb. Corr.)


(Insändt.)

OM SMÅ-BARNS-SKOLOR.

(Infant-Schools, Ktein-Kinder-Schulen, Salles d'Asile.)

Första Artikeln.

Kunskapen om det System, som grundlagt dessa intressanta Uppfostrings-Anstalter, och ifvern att införa och tillämpa det, har redan gjort sin rund kring nästan hela den civiliserade verlden, medan det ännu för vårt Fädernesland är temligen fremmande. Insändaren af denna uppsats, som ändtligen fått ett önskadt tillfälle att på nära håll se ifrågavarande Inrättningar, och derigenom till bestämd visshet stadga sitt förtroende till deras ofelbara nytta och mägtiga inverkan på Samhälls-sedligheten, anser som en medborgerlig pligt, att fästa sina landsmäns uppmärksamhet på denna vigtiga sak och dess förundransvärda framgångar. Ehuru Insändaren fullkomligen insett, att den form han valt för sin framställning, neml. Tidningspressen, icke medgifver en systematisk behandling af ämnet, enär dertill skulle fordras en bok, finner han dock, att denna form har ett stort företräde i sin förmåga att skyndsammare och till en större Allmänhet sprida en uppfinning, som icke för snart kan blifva bekant. Det ligger dessutom, lyckligtvis, i naturen af ifrågavarande System, att för sin rigtighet icke behöfva någon annan och grundligare bevisning, än den oemotståndliga kraft, hvarmed detsamma, en gång kändt, bemäktigat sig hvarje ädelt sinne.

Vid den första betraktelse man anställer i detta ämne, kan man icke undgå att anmärka, att sedan menniskotankan, med det ädlaste nit, länge sysselsatt sig att utfinna det bäst i och verksammaste medel till försäkrande af Samhällens inre moraliska lugn och ordning, d. v. s. till medborgerlig sedlighet och dygd, så synes man nu, efter att hafva genomvandrat den vid alla stora upptäckter vanliga kretsgången af mer och mindre tillfredsställande försök, slutligen hafva funnit det enda rätta, hvarmed man egentligen bordt från början utgå. En hastig blick på dessa bemödanden torde här förtjena ett rum.

Redan för mera än halftannat århundrade sedan grundlades i Englands Kolonier af Norra Amerika ett Uppfostrings-System af en alldeles egen art, hvarom man, i Europa, förut icke haft något begrepp. Ehuru då ännu i sin linda, innefattade detta System ingenting mindre, än att af brottslingar och förderfvade varelser söka bilda oskadliga, förbättrade och gagneliga menniskor, samt i detta tillstånd återlemna dem till Samhället. Af Fängelserna, dessa lättjans och sedeslöshetens vanliga hemvist, ville man göra Arbets- och Undervisnings-anstalter för de deri förvarade förbrytare, samt derigenom omvända dem till bättre vanor och tänkesätt, till ordning och verksamhet. Detta företag, understödt af det varmaste religions-nit, visade ock i många år de mest välgörande verkningar, så länge dess upphofsman, den vise Lagstiftaren Penn, deråt kunde ägna sin verksamma omsorg. Koloniernas, efter hans död, inträffade stridigheter med moderlandet, och Englands vid denna tid införda föråldrade och grymma Strafflagar tillintetgjorde åter alla förbättringsplaner. Först efter tillkämpad sjelfständighet, kunde Förenta Staterna sysselsätta sig med ordnandet af sina inre angelägenheter, och nu förnyades de länge hvilande bemödanderna för fångarnas upptucktelse. Emellertid hade man äfven i Europa börjat bekänna mildare och rättvisare grundsatser för brottslingars behandling. Tukt- och Korrektionshuset i Gent värdet första stora försök i denna väg, hvars ändamålsenlighet sjelfva Howard bevittnade. Sedermera hafva Lagstiftningarne i begge Verldsdelarne utvidgat Korrektions-Straff-Systemets användande och i flere länder har det blifvit infördt, likväl ofta med mindre framgång, till dess ändtligen den lysande och obestridliga seger det nu vunnit i vissa Stater af Nord-Amerikanska Unionen, äfvensom på några få ställen i Europa, fullkomligen bevisat, att detta System, om det rigtigt och konseqvent utföres, icke förfelar sitt syftemål, och således icke är en blott välment filantropisk dröm; men att uteblifvandet af de lyckliga verkningar det utlofvar, har sin grund, antingen i bristande tillgångar för en planmessig organisation, eller i felande kunskap, nit och uppmärksamhet vid verkställigheten.

Ehuru man nu, å ena sidan, icke kan neka, att de grundsatser, hvarpå detta System, för den mognare ålderns uppfostran och förbättring, hufvudsakligen hvilar, äro ädla och upplysta; kan man dock icke, å andra sidan, dölja, att den nyttiga verkan deraf, äfven då den vinnes, endast är partiel, emedan den inskränker sig till de individer, som redan inträdt på förvillelsens eller brottets bana, och stannar vid denna gräns. Att söka förekomma sjelfva detta inträdande, och derigenom, så vidt möjligt är, upprycka det onda med roten — deri ligger den stora och svåra uppgiften. Länge trodde man, att, till vinnande af detta mål, medlet låg i en större utsträckning af den vanliga ungdoms-undervisningen. Det 19:de århundradets stigande upplysning verkade ock i denna anda genom anläggning af Skolor och praktiska Läroanstalter af alla slag, och den då allt mer och mer fullkomnade Vexel-undervisnings-metoden, som lemnade tillfälle att öka lärjungarnes antal till ett förut otroligt belopp, var i synnerhet en tjenlig utväg att allmännare sprida uppfostringens välgerningar äfven till de fattigare folklasserna. Emellertid, under det mången Civilisationens Vän gladde sig åt de lyckliga följder en sålunda beredd, vidsträcktare folkbildning skulle åstadkomma i afseende på det uppvexande Slägtets moraliska framskridande, ville dock den för mensklighetens väl verksamma forskningsandan finna, att äfven dessa bemödanden icke gjorde tillfyllest, emedan erfarenheten ofta visat, att redan vid inträdet i skolan, många barn, i synnerhet sådana, hvilkas föräldrar, antingen af en samvetslös likgiltighet för sina heliga pligter, eller ock af en tvingande nödvändighet att för sitt dagliga uppehälle utom hus söka arbete, öfverlemnade de späda varelserna åt sig sjelfva, voro så förderfvade och medförde så inrotade fel och ovanor, att deras förbättring sällan stod att tillvägabringa. Till förekommande äfven af detta onda, ansågs nu nödvändigt att för dessa barn öppna tillflygtsställen, der de, i stället för den i hemmet saknade föräldravården, kunde dels finna, från morgonen till aftonen, en omsorgsfull tillsyn och beskydd mot de kroppsliga olyckor och moraliska lyten, för hvilka de annars, i sitt inneslutna eller kringstrykande tillstånd, voro utsatta; dels erhålla en efter deras ålder lämplig utveckling till kropp och själ. På detta sätt uppstod den lyckliga idén om inrättning af Omvårdnads-skolor för barn från 2 till 6 à 7 års ålder. Här, från barnets spädaste ålder, innan ännu något ondt hunnit rotfästa sig, ville man bemäktiga sig det öppna, lättböjliga sinnet, vaka öfver dess utveckling, och deråt, genom undervisning i religionen och gagneliga kunskaper, gifva de intryck af dygd, godhet, lydnad, uppriktighet, ordning och arbetsamhet, som för framtiden bestämde deras karakter, böjelser och vanor, och bildade dem till goda, nyttiga och redliga menniskor. Sålunda beredde, och starkt fästade vid det goda, skulle barnen derefter, vid vanlig skol-ålder, inträda i de allmänna Undervisningsanstalterna.


Förliden gårdag, den 3 Februari, skedde 1060:de Dragningen af det Svenska Kongl. Nummer-Lotteriet här uti Stockholm, hvarvid utkommo Numrorne:

68 74 7 69 46

De på dessa Numror antecknade Flickor af Allmogens Döttrar voro:

Anna Bengtsdotter från Skaraborgs Län, Hangelösa Socken och Pottegrind.

Anna Persdotter från Gefleborgs Län, Alfta Socken och Nordanå.

Anna Pålsdotter från Malmöhus Län och Söderhveddinge Socken.

Maria Christina Andersdotter från Stockholms Län, Botkyrko Socken och Nedre Flottbro.

Anna Gustafva Lindholm från Södermanlands Län, Oppunda Härad, Wadsbro Socken och Wik.

Till hvardera af dessa Flickor kommer, till följe af Kongl. Maj:ts för detta Lotteri i Nåder utfärdade plan, att utdelas en summa af 33 R:dr 16 sk: B:ko, som dem af vederbörande Landshöfdingar varder tillställd, så snart de träda i giftermäl.

Med betalningen af Vinsterna för denna Dragning hos Lotteri-Kollektörerne till dem, som uppvisa de vunna Original-Lottsedlarne, i hvars hand de vara må, förhålles efter vanligheten. Skulle emot förmodan, någon Lottägare emot uppvisandet af de vunna Lottsedlar, ej genast utbekomma den derå fallne vinsten, har han att anmäla sig vid Kongl. Lotteriets Hufvud-Koutor och der sin betalning undfå, ehvad vinsten stiger till större eller mindre summa.

Närmare underrättelse om förloppet af denna Dragning och dervid utfallne vinster skall framdeles i Stats-Tidningen meddelas.

Med försäljningen af Lotter till 1061:sta Dragningen, som kommer att gå för sig den 24 i denna månad, sker nu genast början. Stockholm den 4 Febr. 1836.


Stockholms Borgerskaps Femtio Äldste anmodas att Fredagen den 5 instundande Februari, kl. half till 12 f. m., infinna sig å Rådhuset, för att, gemensamt med Magistraten, öfverlägga, i anledning af inkomne Revisions-berättelser öfver Stadens Drätsel-Kommissions förvaltning och räkenskaper för åren 1831, 1832 och 1833. Stockholms Rådhus den 22 Januari 1836.


I öfverensstämmelse med Höglofl. Kongl. Stats-Kontorets Cirkulär den 29 Oktober 1828, grundadt på Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 8 i samma månad, uppsäges härigenom till återlyftning följande Depositioner, hvilka uti härvarande Landt-Ränteri innestått öfver 10 års tid, neml.: 1825 Juni den 4 Kommissions-Landtmätaren Hällström böter B:ko R:dr 24: 16. Sept. den 4 Torkel Toresson dito 10: Dec. den 3 D. Lindgren dito 3: Summa B:ko R:dr 37: 16., och antydas derjemte vederbörande, att, inom natt och år ifrån denna dag, sig härstädes anmäla och dervid ej mindre förete de utfärdade Depositions-bevisen, än äfven med Domar och Utslag styrka sin ägande rätt till de nedsatte medlen, för att, eller fordrings-anspråkens pröfning och godkännande, emot Depositions-Attesternes återställande, undfå anordning å beloppen. Götheborg å Lands-Kontoret den 21 Januari 1836.

På Landshöfdinge-Embetets vägnar,
O. H. Holmgren.
Carl Engelblom.

Som en hos Förvaltningen af Sjö-Ärendena ledigblifven Kanslist-tjenst, kommer att i laga ordning återbesättas; så äga kompetente sökande, att, inom Trettio dagar, räknade från den dag, då denna kungörelse finnes första gången uti Sveriges Stats-Tidning införd, deras behörigen karterade ansökningar, åtföljde af bestyrkte Tjensteförteckningar, till Förvaltningen ingifva; hvilket första gången härigenom kungöres. Stockholm den 21 Jan. 1836.


Till den uti Södra Distriktet af Hallands Län ledigvarande Lands-Fiskals-Tjenst, äga kompetente Sökande att inom 56 dagar från det denna annons finnes första gången uti Sveriges Stats-Tidning införd, hit inkomma med sine, till Kongl. Maj:s Justitiæ-Kanslers-Embete ställde, och af behörigen styrkte Merit-förteckningar åtföljde ansökningar. Halmstads Slott af Lands-Kansliet den 11 Januari 1836.

C. Virgin.
Malte Dahl.

Genom dödsfall har Borgmästare-Embetet i Staden Jönköping blifvit ledigt till återbesättande. Kompetente Sökande till denna tjenst äga inom 56 dagar från den 19 i denna månad till Magistraten här i Staden inlemna ansökningar, åtföljde af meritförteckningar i laga ordning. Jönköping den 23 Januari 1836.

Borgmästare och Råd.

Som vid den med Herrar Aktieägare uti Ångfartyget Föreningen till denna dag utlyste extra Bolagsstämma, så få Aktieägare tillstädeskommit att något beslut rörande Fartygets försäljning af de närvarande ej kunde fattas, varda samteliga Herrar Aktieägare härmedelst ånyo kallade, att till extra Bolagsstämma åter sammanträda Lördagen den 5 nästkommande Mars, kl. 11 f. m., i det rum som å Börskällaren anvises. Kommande då, jemlikt denna dag fattade beslut, ofvannämnde fråga att definitivt afgöras, så framt minst 3:ne Aktieägare sig infinna, äfvensom 1835 års Revisionsberättelse då kommer att uppläsas. Stockholm den 30 Januari 1836.

Direktionen.

Notifikationer.

ÅRS-PROKLAMATA, STÄMNINGAR OCH DOMAR
I SKULDFORDRINGS- OCH KONKURSMÅL.

= Att Jönköpings Stads Rådhus-Rätt utfärdat och låtit behörigen anslå offentliga stämningar, med föreläggande för Fordringsägare uti särskildte Konkursmålen 1) rörande Handlanden Gustaf Hallbergs afträdda Bo, och 2) efter Handels-Bokhållaren Anders Wilhelm Björkman, att, vid upprop kl. 11 och sednast före kl. 12 Måndagen den 27 Juni innevarande år, sig hos Rådhus-Rätten inställa, och ägande fordringar, vid förlust af all vidare talan, så förete, bevaka och edeligen fästa, som Konkurs-Lagen den 12 Mars 1830 föreskrifver; det varder härmedelst kungjordt första gången.

= Genom utfärdade, serskildte, offentliga stämningar, har Upsala Rådhus-Rätt, kallat och förelagt aflidne Viktualiehandlanden C. G. Bissmarks, och dess efterlemnade Enkas, Emerentia Hellmans, samt Målare-Åldermannen Pehr Östlunds, och dess Hustrus Borgenärer, att, de förre, Måndagen den 25 Juli, och de sednare, Måndagen den 1 Augusti innevarande år, kl. före 12 på dagen, sina fordringar lagligen bevaka, beediga och eljest styrka, vid förlust af vidare talan och betalningsrätt; hvilket allt härigenom kungöres. Upsala Rådhus den 25 Januari 1836.

= Att Lunds Rådhus-Rätt, i följd af inkommen Urarfva ansökan efter aflidne Förste Landtmätaren och Riddaren af Kongl Wasa-Orden J. Åkerblom, genom utfärdad offentlig stämning, kallat och förelagt hans samtliga Borgenärer, att å Måndagen den 30 Maj 1836, klockan senast 12 på dagen, inför Rådhus-Rätten deras fordringar anmäla och styrka, vid den påföljd Konkurs-Lagen stadgar; varder första gången kungjordt.

= I följd af inkommen ansökan om årsstämning å aflidne Rådmannen S. M. Liljevalks samtliga Borgenärer, har Rådhus-Rätten, genom offentlig stämning denna dag kallat, och förelagt nämde Borgenärer, att å Måndagen den 7 November nästkommande år, klockan senast 12 på dagen, inför denna Rådhus-Rätt gifva deras fordringar mundtligen eller skriftligen an, vid den påföljd för uraktlåtenheten häraf, som Konkurs-Lagen stadgar. Lunds Rådhus den 4 November 1835.

= Att Kongl. Maj:ts och Rikets Götha Hof-Rätt genom årsstämning denna dag kallat aflidne Öfverste-Löjtnanten och Riddaren Friherre Anton von Knorrings samtliga Borgenärer, att, vid talans förlust, inom eller sist å Fredagen den 20 Januari nästkommande år 1837, sjelfve eller genom laga ombud, inför Kongl. Hof-Rätten, vid upprop kl. 11 och innan 12 på dagen, deras fordringar vederbörligen anmäla, likväl utan hinder för Borgenärerne. att under anslagstiden de samma i laga ordning utsöka, varder första gången kungjordt. Jönköping den 18 Januari 1836.

= Genom offentlig stämning denna dag har Kongl. Maj:ts och Rikets Götha Hof-Rätt kallat och stämt Kapitenen Lars Stjernstams samtliga Borgenärer, att vid talans förlust, inom eller sist å Fredagen den 29 nästkommande Juli, sjelfve eller genom laga ombud, inför Kongl. Hof-Rätten, vid upprop kl. 11 och före 12 på dagen, deras fordringar så anmäla, bevaka och styrka, som Konkurs-Lagen föreskrifver; hvilket första gången kungöres, Jönköping den 19 Jan. 1836.

= Genom denna dag fattadt beslut har Skanörs Rådhus-Rätt förelagt aflidne Skepparen Ola Danielssons från Svanevik, och dess Hustru Botilla Olofsdotters samtliga Borgenärer, att å Torsdagen den 7 nästkommande Juli, före kl. 12 på dagen, vid laga påföljd inför Rådhus-Rätten bevaka och styrka deras fordringar uti från Medelstads Härads-Rätt dit förviste Afträdes-, Boskillnads- och Urarfva-tvisten efter förenämde Ola Danielsson. Skanör den 8 Januari 1836.

= Bara Härads-Rätt har, genom anslag, kallat Åboen Nils Jönssons i Orup Borgenärer till andra Rättegångsdagen af nästa Höste-Ting, att sina fordringar bevaka och edeligen styrka; samt Smeden Jöns Holmströms i Wärby Borgenärer, att anmäla sina kraf å andra Rättegångsdagen af det Ting i Häradet, som infaller näst efter natt och år från den 16 Oktober 1835; hvilket kungöres. Dahlby den 20 Januari 1836.

= Torna Härads-Rätt har, genom anslag, kallat Åboen Lars Mattssons i Dalby Borgenärer, till andra Rättegångsdagen af nästa Höste-Ting, att sina fordringar bevaka och med ed styrka. Dalby den 25 Januari 1836.

TESTAMENTS- OCH ARFS-ANGELÄGENHETER.

= Att min den 10:de April 1835 aft. kära Hustru, Brita Christina Hofgren, född Lundin, genom Testamente af den 28 Sept. 1809, öfverlåtit till mig all vår, så väl lös som fast Egendom; det varder härmed hennes okände Slägtingar första gången kungjordt. Stockholm den 11 Jan. 1836.

Lars Hofgren.
f. d. Åkare-Ålderman.

= Utdrag af Domboken hållen hos Rådhus-Rätten i Waxholm den 2 November 1835.

Kyrkoherden Herr P. O. Årre företrädde och med anmälan att Gårdsägaren Zacharias Lundahl nyligen aflidit, inlemnade i bevakningsafseende ett, till förmon för Waxholms Skolæ-Kassa upprättadt, så lydande Testamente:

"Efter moget betänkande har jag beslutat och härmed förordna velat att, efter min död, som i anseende till min nu varande sjukdom lärer snart inträffa, skola af behållningen i Boet Fyra hundrade (400) Riksdaler Bankosedlar utgå och till evärdelig ägo tillfalla Waxholms Stads Skolæ-Kassa