Sida:Post- och Inrikes Tidningar 1836-02-05.djvu/1

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs


SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N:o 29. Fredagen den 5 Februari 1836.


Meteor. Obs. Den 4 Febr. kl. 2 e. m. Barom. 25,88, 1/4 gr. blidt, N. mulet. Kl. 9 e. m. Barom. 25,95, 1/2 gr. kallt, S. mulet. — Den 5 Febr. kl 6 f. m. Barom. 25,90, 1 1/4 gr. kallt, mulet.

Officiella Afdelningen.

Kongl. Maj:t har, medelst Nådiga Fullmakter af den 23 nästlidne Januari, utnämt och befordrat, vid Lifgardet till Häst: till Auditör i Regementet, vice Auditören Robert Theophron Cederschiöld; vid första Lif-Grenadier-Regementet: till Major i Armén, Kapitenen Otto Henrik Nordenskjöld; vid andra Lif-Grenadier-Regementet: till andre Löjtnant, Under-Löjtnanten Claes Meurling; och till Under-Löjtnant, utexaminerade Kadett-Korporalen Johan Fredrik Nordenankar; vid Westerbottens Fältjägare-Regemente: till UnderLöjtnant, Fourieren Viktor Alexis af Donner; vid Södra Skånska Infanteri-Regementet: till Löjtnant, Under-Löjtnanten August Silfverskjöld; vid Gottlands National-Beväring: till Under-Löjtnanter, Styckjunkaren Carl Folke Rosén och Förste Konstapeln Carl Adolf Klingspor; uti Armén: till Löjtnant, Ordonnans-Officeraren hos Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, Under-Löjtnanten Grefve Erik Carl Piper; samt uti Kongl. Maj:ts Flotta: till Sekund-Löjtnanter, utexaminerade Kadett-Korporalerne Fredrik Wilhelm Erik Carl Leijonanckar, Axel Reinhold Leuhusen och William Heijkensköld.

= Samma dag har Kongl. Maj:t, uppå derom gjord underdånig anhållan, i Nåder entledigat Öfversten och Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Axel Cronstedt, från Chefskapet för Norra Lotsdistriktet, med bibehållande, på Lots-Indragnings-Staten, af nu såsom Distriktschef innehafvande löneförmåner; äfvensom Kongl. Maj:t, medelst öppna Bref, beviljat Nådiga afsked åt följande: nemligen åt Majoren i Dahl-Regementet och Riddaren af Kongl Svärds-Orden, Carl Johan Fahnehjelm, med pension; åt Kapitenen vid Skaraborgs Regemente, Fredrik Wilhelm Andersson, med pension; samt åt Ordonnans-Officeraren hos H. M. Konungen, Löjtnanten vid Skånska Dragon-Regementet, Friherre Hans Ramel, afsked från berörde Löjtnantsbeställning, med tillstånd att såsom Löjtnant i Armén qvarstå.

= Kongl. Maj:t har, genom öppen fullmakt af den 1 i denna månad, till Rådman uti Litterära Klassen af Stockholms Stads Magistrat, i Nåder utnämt och förordnat Primarie-Kämnären vid Stockholms Norra förstads Östra Kämnärs-Rätt, Auditören Carl Fredrik Gauffin.

= Kongl. Maj:t har, under den 30 sistlidne Januari, i Nåder utnämt och förordnat Kollega vid högre Lärdomsskolan i Malmö, Georg Fredrik Hollenius, att vara Kyrkoherde uti Qverrestads och Smedstorps församlingars Regala Pastorat af Lunds Stift.


Kongl. Maj:t, som funnit en förnyad, efter närvarande tid och omständigheter lämpad författning om Militiæ-boställens häfd, underhåll, åbyggnad, m. m. vara af behofvet påkallad, har under den 23 i nästlidne månad, med upphäfvande till all kraft och verkan af alla äldre stadganden i detta ämne, i Nåder fastställt en ny Militiæ-boställs-ordning, hvilken kommer att på vanligt sätt genom trycket till efterrättelse utfärdas.

= Till inhemtande af nödig undervisning i Militär-gymnastik och bajonett-fäktning, har hittills ur åtskilliga Infanteri-Regementer och Korpser en Officer tid efter annan varit beordrad till gymnastiska Central-Institulet i Stockholm, för att sedermera, efter genomgången kurs i ofvannämde afseende, användas såsom Instruktör vid Regementet eller Korpsen; men som Militär-gymnastik funnits lika nödvändig för bildandet af Kavallerister, som Infanterister, har Kongl. Maj:t i Nåder tillåtit, att början jemväl finge göras med en Officers kommenderande ur Kavalleri-Regemente, till genomgående af en kurs i sådan gymnastik och i all slags fäktning, som för en kavallerist kan ifrågakomma, med synnerligen fästadt afseende å enskilt strid mot en med gevär beväpnad och i bajonett-fäktning öfvad infanterist.


AF KONGL. MAJ:T I NÅDER AFGJORDA
ENSKILTA MÅL:

Uppå Ecklesiastik-Expeditionens föredragning:

Underdåniga ansökningar. a) Bifallna: Om dubbel tjenstårsberäkning för Magister J. Mathesius, såsom Lärare vid Skara Gymnasium och Skola; Om hushyresmedel för Rektorn vid Westerås högre Lärdoms-Skola, L. E. Boberg. b) Afslagen: Om befrielse från Pastoral-Examen, på grund af undergången Theologiæ-Licentiat-Examen vid utländskt Universitet, för Magister O. Strandberg.

Underdåniga Besvär: a) Afslagna: angående Organist- och Klockarevalet i Tveta församling; angående Pastoraliers utgörande för Öringe Tullmjöl-Qvarn till Kyrkoherden i Ekeby Pastorat; angående Torpares dagsverksskyldighet till Kyrkoherden i Åhrstads Pastorat; angående Komministersvalet i Skölfveneds Församling, b) Hufvudsakligen afslagna: P. D. Ekbaums, J. A. Ekstedts m. fl. särskilda besvär, i fråga om Profpredikanters kallande till Sala Pastorat.

Stadfästade öfverenskommelser om Presträttigheters utgörande: till Kyrkoherden i Mariæstads Pastorat, för en tid af 50 år; till Kyrkoherden i Lyrestads Pastorat af Skara Stift, för 25 år. Framställning om Presträttigheters utgörande i Näshults Pastorat af Wexiö Stift förfallen.

Icke-Officiella Afdelningen.

INRIKES UNDERRÄTTELSER.

Upsala den 2 Februari. Vi äro nu i tillfälle att meddela våra läsare en resumé af den inför Upsala Landthushållnings-Sällskap sist upplästa Års-berättelse:

Väderlekens hufvudkarakter under förledne sommar var medelmåttig värma med torka, dock afbruten af flere frostnätter i Juni, Juli och i synnerhet i Augusti. Vårsåningen verkställdes emellan 12:te och 26:te April, Skörden under gynnsam väderlek i Augusti. Hvetet var frodigt och godt: dess afkastning 8—9 kornet, Rågens och Kornets äring omkring 7:de kornet; det senare något skadadt af frosten, dock ännu mera Blandkornet och Hafran. Potäternas afkastning kan ej beräknas högre än till 5:te kornet. Hö-afkomsten svag, ungefär hälften af densamma år 1834. Den svaga höstsädes-brodden föranledde allmänt bekymmer, men uppfriskades betydligt genom regn i Oktober.

Sädesprisen i RGS:
i Jan. — Hvete 18 à 20+12. Råg 12 à 13+12. Korn 10 à 11.
April. — » 19 à 20. » 13 — » 10+12 à 12.
Juli. — » 20 à 22. » 16 à 18. » 13 à 14
Decemb. — » 12 à 13+12. » 10 à 10+12 » 8 à 8+12.

Trädplanteringarne. i Länet hafva under året betydligen tilltagit. 2:ne Medaljer äro utdelade för Trädplantering, en för skicklighet i byggande af Tröskverk. Flere penninge-belöningar har Sällskapet dessutom utgifvit för trädplantering,[1] för odlingsflit och slöjdskicklighet. Särskildt hafva 4 personer blifvit belönade för 3:årig vård om fruktträn, dem förärade af Sällskapet. — För omsorgsfull skötsel af Boskap blefvo 8 premier under året utdelade, deribland 3 af Ordföranden bekostade; allt i olika trakter af Länet och för särskilta arter af kreatur.[2]

Angelägenheten af Sädes tork-riors begagnande har Sällskapet insett och behjertat. Dess Ordförande har, å sin egendom Taxnäs, låtit uppföra en sådan Torkria efter den godkända Finnska methoden. Ritning och en upplysande beskrifning derom äro i Sällskapets Handlingar intagne samt en mängd Exemplar på Herr Ordförandens bekostnad utdelade. Nitälskande för detta vigtiga ämne har han dessutom utfäst af egna Medel 12 särskilda premier, hvardera om 10 Dukater, för sjelfägande hemmansbrukare af Upsala Läns Allmoge, som före den 1 Augusti 1837 uppfört och begagna sådana torknings-hus. Ostridiga fördelar af dessa Rior äro:

1:o Att jordbrukaren är oberoende af bergningsvädret. 2:o Att säden tidigare kan skördas, hvarigenom förspillning förekommes. 3:o Tröskningen går lätt, fort och med obetydlig arbetskraft. 4:o Säden kan magasineras och följaktligen bli handelsvara. 5:o Spanmåleus förvarings-rum kunna vara betydligt smärre. 6:o Dess skyffling är öfverflödig, och förlusten dervid undvikes. 7:o Riad säd är mera tjenlig för utsäde och mindre utsatt för mask. 8:o Nuvarande Logar, Kjölnor och badstugor blifva öfverflödiga. 9:o De 4 lösa kapparne på Tunnan kunna afdragas i all spanmåls-lefverering.[3]

På flere särskilta ställen i Länet hafva tjenlige mindre Tröskverk blifvit uppbyggde, somligstädes förenade med qvarnverk, hvarigenom man vunnit ytterligare besparing af dagsverken.

Genom Grosshandlanden Rosenblads benägna medverkan hafva goda Humle-rötter från Braunschweig erhållits och odlingen deraf har på åtskillige ställen blifvit börjad. Samme Hr Rosenblad har äfven förärat Sällskapet 44 särskilda nya Potatessorter. Af sällsyntare sädes- och växtarter, såsom Bo- och Borrhvete, Fransk Råg, Papaver Album och Hvitbetor, har den påbörjade odlingen blifvit fortsatt.

Sällskapet hade anmodat Professorne Walmstedt och Rudberg att vetenskapligen upplysa, huruvida i orten så kallade Artesiska Brunnar kunna inrättas. I det af desse vetenskapsmän afgifna, nu upplästa utlåtande afstyrkes helt och hållet allt försök i denna väg, emedan jordlagrens beskaffenhet står emot framgången af sådane gräfningar.

Sällskapet har ombesörjt, att 100 Exemplar af Sällskapets för nyttiga kunskaper skrifter blifvit inom Socknarne spridda.

Nyodlingar af 442 Tld 27 kpl hafva skett, mestadels ämnade att igenläggas till Ängsmark. 8 Hemmans-delar hafva genom laga skifte utbrutits ur Byalag, och Kongl. Maj:t har anslagit för Länet 850 R:dr Banko i utflyttnings-hjelp.

Enköpings Å är nu så uppmuddrad, att den är segelbar i det närmaste intill Staden; och upprensningen af Upsala Å fortgår enligt kontrakt med Kaptenen Cronstrand, så att arbetet under instundande sommar kan vara fullbordadt, till prydnad och nytta för staden.

Sexton Vargar, 13 Vargloar och 241 Räfvar hafva under förledne år blifvit dödade. — Hästafveln har förbättrats genom 68 föl, fallne efter Esqvadr. Hingstar. Schäferierne vid Hallqved och Frötuna hafva med omsorg vårdats och exemplet af förbättrad fårafvel börjat finna efterföljd.

Länets Folkmängd utgjorde år 1830, 81,742 personer
och vid slutet af år 1834, 84,635 dito
då den således vunnit en tillväxt af 2893 personer.

Ibland vigtiga ämnen, som å sammankomsten förekommo, var förslaget rörande allmännare Brandstodsföreningar, så väl för Fastigheter, som för Lösören. — Något beslut deruti blef ännu icke fattadt.

(Ups. Corr.)

Gefle. Länets Kongl. Hushålls-Sällskap hade sistl. Fredag, d. 29 Jan., allmän sammankomst. Om Sällskapets egna åtgärder under det förflutna året och Länets ekonomiska tillstånd, framlades en utförlig berättelse. Deraf inhemtades bland annat: att, på af Sällskapet framställd proposition, i de flesta af Länets församlingar, smärre associationer under namn af Hushållnings-Kommittéer bildat sig, hvilka, såsom Filialföreningar, stående under Hushållnings-Sällskapets ledning, skola understödja det i sin verksamhet för det hela; — att Sällskapet haft nöjet belöna och till belöning hos Kongl. Patriotiska Sällskapet rekommendera 3:ne personer, Torparen And. Ersson Bergström i Loos, Färila Socken, Bönderna Anders Olsson i Wåga, Jerfsö Socken och Lars Larsson i Djupa, Segersta Socken, den förstnämde med en större förgyld Silfverbägare, för utmärkt odlingsflit, de 2:ne senare med en förgylld Silfver-Medalj, som Patriotiska Sällskapet beviljat, att i grönt och gult band bäras, åt den ene för särdeles skicklighet i mekaniska inrättningars uppfinnande och utförande, åt den andre för en större brobyggnad öfver Ljusne elf; — att Linkulturen, som i Helsingland länge drifvits i stor skala, nu äfven i Gestrikland utvidgat sig och lemnat lyckliga resultater; — att odlingen af artificiela foder-vexter mer och mer sprider sig och vinner förtroende m. m. — Åtskilliga memorialer i flere vigtiga ämnen hade äfven inkommit, af hvilka 2:ne i synnerhet fästat uppmärksamheten; det ena om ändamålsenliga medel till Boskapsskötselns förbättrande; det andra om utvägar att skyndsamt bereda tjenliga binäringar åt de nybyggare och torpare, som till betydligt antal nedsatt sig på de afvittrade vidsträckta skogarne i Helsingland. Begge dessa ämnen, såsom ganska maktpåliggande, omfattade Sällskapet med mycken värma och anslog, i mon af sina inskränkta tillgångar, medel, hvilka, ställda under Förvaltnings-Utskottets disposition, skulle till dessa ändamål användas. — Efter slutad sammankomst behagade Kongl. Sällskapels Ordförande, Landshöfdingen m. m. Hr Grefve Sparre invitera Sällskapets alla närvarande Ledamöter till middagen; hvarunder flere skålar proponerades, men främst för Hans Maj:t Konungen, såsom Landthushållningens högste beskyddare. (G. L. T.)

Calmar. CARLS-dagen hade Länets Kongl. Hushålls-Sällskap sin årssammankomst uti Residenshuset, hvarefter bemälte Sällskaps Ledamöter, tillika med ett stort antal af stadens och ortens Herrskaper, voro inbjudne till middag af Hr Landshöfdingen. På aftonen var Bal anställd å Societetshuset, hvilken, oaktadt den ruskiga väderleken och det svåra väglaget, var talrikt besökt. (C. S. T.)

Ystad den 30 Jan. Hans Maj:t Konungens höga födelsedag firades här med vanlig högtidlighet. Knuts-Gillet, som med denna för Skandinaviens folk allmänna glädjefest förenat sin enskilta årliga högtidsdag, hade föranstaltat en bal, som bivistades af en talrik samling af stadens och landets innevånare. Sammankomsten öppnades af Gillets Ålderman, Kommerse-Rådet Lundgren, med ett för tillfället lämpligt tal, deri han tolkade anledningen till dagens högtid; folksången afsjöngs och skålar druckos för Hans Maj:t

  1. Åt Torpare, Inhyses män m. fl. hafva 167 fruktträn blifvit under året utdelade, och på sista 5 åren hafva omkring 1000 fruktträn genom Sällskapets omsorg blifvit planterade. Hågen derföre synes hos Allmogen vara i tilltagande.
  2. Af allt hvad kan göras till Landbrukets bästa, står en förbättrad Boskapskötsel aldrafrämst i vigt. Missförhållandet mellan åker och äng, mellan Spanmåls- och Höafkastning, är inom Upland i allmänhet större, än man kan föreställa sig. Ladugårdens förökning är derföre ett bland hufvudproblemerna för ortens hushållning.
  3. Desse, jemte flere andra hithörande ämnen, äro fullständigt utredde i Herr Landshöfd. v. Kræmers uppsats, intagen s. 38—56 i 18 Häftet af Ups. Landt-Hush. Sällsk. Handlr.