Sida:Post- och Inrikes Tidningar 1836-02-05.djvu/2

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs


Konungen och det Kongl. Huset. Äfven hade verser blifvit författade och utdelte, som sedermera under måltiden, vid förnyad särskilt skål för den vördade Monarken, blefvo afsjungne.

Af det tal, hvarmed Knuts-Gillets Ålderman öppnade högtiden, meddelar Tidningen Skånska Mercurius ett utdrag, som bevittnar den sinnesstämning, hvilken förmäles "i motsats af de oblida omdömen en olycklig tillfällighet ådragit vårt Samhälle, likväl der utgöra allmänna tankesättet," men hvilket utdrag utrymmet icke tillåter att här återgifva.


HANDELS-UNDERRÄTTELSER.

Utdrag af en skrifvelse från Wales af den 22 Jan. Vid en uti detta Landtskap hållen sammankomst af samtlige härvarande Gruf-ägare, har öfverenskommelse blifvit träffad, att höja deras jernpris med 2 P. St. per ton, en förhöjning, som, i anseende till myckenheten af Landtskapets jerntillverkning, äfven bör inflyta på Svenska jernets pris i England. (Jemför artikeln: London den 15 Januari, uti Stats-Tidningen N:o 27 för den 3:dje dennes.)


UTRIKES UNDERRÄTTELSER.

Den i dag på morgonen anlända utrikes post medförde tidningar från Hamburg till den 29 Jan., från Paris till den 23 och från London till den 26. Vi meddela derutur följande:

Frankrike.

Paris den 21 Jan. I Deputerade-Kammarens gårdags-sammanträde förelade Storsigillbevararen lagförslaget rörande Stats-Rådets reorganisation. Det är fördeladt i 3 titlar och 31 artiklar. Första titeln angår Stats-Rådets sammansättning; den andra de åligganden, som tillkomma dess Ledamöter; och den tredje det förfarande, som skall iakttagas så väl uti förvaltnings-ärender, som uti tvistefrågor. Efterföljande är första titelns väsendtliga innehåll: "Stats-Rådet består af de dirigerande Ministrarne, Stats-Råder, Maitres de Requête, Auditörer och en General-Sekreterare, med rang af Maitre de Requête. Stats-Rådets President är Storsigillbevararen, eller någon annan Minister, som af Konungen utses. Stats-Rådets medlemmar äro antingen i ordinär eller extraordinär tjenstgöring. Den ordinära tjenstgöringen bestrides af 25 Stats-Råder och 25 Maitres de Requête; den extra-ordinära bestrides: 1) af de Stats-Råder och Maitres de Requête, som träda utur den ordinära tjenstgöringen, för att öfvertaga något annat publikt embele, eller 2) af sådane Statens tjenstemän, som, genom en Kongl. Förordning, kallas till Stats-Råder eller Maitres de Requête i extraordinär tjenstgöring. Innan medlemmarne af Stats-Rådet tillträda deras embete, äga de att aflägga den författnings-enliga eden, med tillägg: ""att städse iakttaga den djupaste tystnad rörande Stats-Rådets öfverläggningar."" Befattningen såsom Stats-Råd eller Maitre de Requête, i ordinarie tjenstgöring, är oförenlig med hvarje annat administratift eller juridiskt embete. För en Stats-Råd erfordras en ålder af minst 30 år; for en Maitre de Requête minst 25 år, och för en Auditör minst 21 år, samt Juris-Licenciat-graden. Stats-Råderna och Maitres de Requête i ordinär tjenstgöring, kunna endast afsättas genom en Kongl. Förordning lydande på hvarje särskilt namn."

Vid sammanträdets slut skulle öfverläggningarne rörande de särskilta artiklarna af lagförslaget om vicinal-vägarne begynnas; men, till följe af några anmärkningar af Inrikes Ministern, beslöts, att hela detta lagförslag, jemte de talrika dertill hörande amendementerne, ännu en gång skulle öfverlemnas till vederbörande kommité.

I dag är intet offentligt sammanträde. De Deputerade hafva församlat sig uti byråerna för granskningen af de till Kammaren öfverlemnade Finanslagarna. (Preuss. St. Zeit.)

Dito d. 22 Jan. Pärs-Domstolen har, uti sin sammankomst denna dag, afkunnat sin slutliga dom öfver de 19 närvarande anklagade af April-processens Parisar-kategori. Beaumont och Kersausie dömdes till deportation; Provost och Crevat, till 10 års; Sauliac till 5 års; Bastien, Roger, Varé och Cahuzac till 3 års; samt Delayen, Billon, Delacquis och Buzelin till 1 års fängelsestraff. Recurt, Montaxier, Mathon, Hubert de Guer och Cayet äro frikände. Domstolen trädde sedan i hemlig session för att fatta sitt beslut rörande de frånvarande.

Deputerade Kammaren har i dag icke haft något offentligt sammanträde; man är ännu sysselsatt uti byråerne, der man, i går, endast kom till ända med afräknings-lagen för 1833, och lagen rörande supplementar-krediterne för 1835. Valen till Kommittéerne för båda lagförslagerne, så vida de ännu äro kända, framställa en oafhängigare sammansättning än man skolat vänta af de så synnerligen Ministeriellt sinnade Kamrarne. De valda tillhöra mest Tiers-partiet, och, till en del, också den frisinnade Oppositionen. I dag företagas valen till Budgets-Kommissionen.

Konungen hade i går en konferens med Hr Humann, och presiderade derefter tvänne timmar i Minister-konseljen.

Legitimisterne hafva i går, Ludvig XVI:s dödsdag, låtit hålla en sorggudstjenst uti kyrkan St. Thomas d'Aquin. De legitimistiska morgonbladen, Quotidienne och France, utgifvas icke i dag, och Aftonbladet, la Gazette, syntes icke i går. (B. H.)

Dito den 23 Januari. Uti sitt sammanträde denna dag har Pärs-Domstolen till ändabragt den stora April-processen. I dag återstod ännu endast att fälla utslaget, in contumaciam, öfver de icke tillstädes varande af Pariser-kategorien; af dessa anklagade befunno sig 6, redan vid processens början, på flykten. De 24 öfrige hade, den 12 sistledne Juli, undkommit ur fängelset. Klockan 3 e. m. uppläste Presidenten utslaget; genom detsamma blifva, af de till nämde kategori hörande anklagade, två frikände; 9 (ibland dem Cavaignac, Berrier-Fontaine, Delante) dömde till deportation, och de öfrige till fängelsestraff från 15 till 10 och 5 år. Hela denna vidunderliga process har sysselsatt Pärs-kammaren från den 5 Maj förledet år till denna dag, med afbrott endast från den 17 Augusti till den 10 November, således tillsammans 6 månader. Vid processens öppnande deltogo 168 Pärer i förhandlingarne; i dag voro endast 102 närvarande. Herr de Semonville hade först dragit sig tillbaka från domstolens exceptionella procedurer; senare Hrr de Noailles och Molé. De öfrige 63 hade med mindre uppseende än dessa, genom enkla förklaranden till Protokollet, frisagt sig från det besvärliga domare-kallet. Tribunerne, som i början knappast kunde rymma det stora antalet af åhörare, voro redan, sedan flere månader, öfvergifna. I dag voro de alldeles toma. Allmänhetens intresse för denna process hade aftagit i samma mån, som den närmade sig till sitt slut; och debatterna inför domstolen voro också, i den senaste tiden, knappt värda att meddela. Med större intresse emotser man debatterna uti Fieschi-processen, hvilka, i dag 8 dagar till, skola taga sin början.

Deputerade-Kammaren är äfven i dag uti sina byråer sysselsatt med öfverläggningar rörande Finanslagarna.

Monitören för i dag kungör åtskilliga befordringar inom Marinen. En Konter-Amiral har blifvit Vice-Amiral, 3:ne Kaptener Konter-Amiraler, och dessutom en mängd Fregatt- och Korvett-Kaplener samt Löjtnanter erhållit högre grader.

Monitören innehåller äfvenledes en artikel med öfverskrift: Resultater af expeditionen till Mascara, hvars uppgifter berättas hufvudsakligen stödja sig på Marskalk Clauzels senaste (likväl odaterade) rapporter. (Artikeln skall i morgondagens blad meddelas.)

Baron Portal har blifvit utnämd till President, och Baron Mounier till Vice-President i Marin-Invalid-Kommissionen. (B. H.)

Spanien.

Tidningar från Madrid af den 14 Jan. meddela, att Drottningen, föregående dag, ankommit till staden, för att personligen emottaga det af en deputation från båda Cortes-Kamrarne öfverlemnade förtroendes-votum, hvartill sanktion af Hennes Maj:t genast meddelades. Uti Prokuradores-Kammaren fortgick diskussionen öfver de särskildta artiklarne af Vallagen med skyndsamhet, och till Ministrarnes tillfredsställelse. Den artikel, enligt hvilken en Deputerad skall komma på 50,000 invånare, hade blifvit antagen.

Underrättelsen om tilldragelserne i Barcelona hade icke haft något inflytande på Börsen, och fonderne voro framgent i stigande. Krigsministern återväntades dagligen från sin resa till de insurgerade provinserne. Depescher från General Cordova tillkännagåfvo, att Roncal, Alscoa och Salazar-dalarne underkastat sig. Generalen hade för afsigt att, så snarl den sista Portugisiska Afdelningen stött till honom, försöka en afgörande drabbning.

Enligt Sentinelle des Pyrenées stodo de begge fiendtliga härarne då gent emot hvarandra, i trakten af Vittoria. Christinos-Arméns styrka uppgafs vara 36,000 man. Enligt andra berättelser från Bayonne, af den 19, voro derstädes rykten i omlopp, rörande en blodig drabbning emellan Vittoria och Salvatierra, hvars resultat skulle varit Carlisternes flykt, och derefter upphäfvandet utaf blockaden af Guetaria. Andra uppgifter påstodo att Carlisterna ännu lågo framför detta fäste, och beredde sig att storma detsamma. Slottet Guebara, 3 mil från Vittoria, hade blifvit befästadt af Carlisterne, men var nu intaget af Christinos. Portugisiska brigaden i Zamora hade plötsligen erhållit befallning att, uti forcerade marscher, afgå till Galicien. I Burgos äro klostren tillslutna, och munkarne utkastade genom fönstren. General Espartero har blifvit afsatt, och Chapelgorri's hafva blifvit införlifvade med General Evans division.

Bref från Barcelona af den 15 Januari innehålla: "Mina har ännu icke lemnat vår stad. Kommunal-Rådet har, uti en adress, betygat honom sin tacksamhet för de senaste oroligheternas dämpande. Hit ankomma dagligen nya troppar. Sålunda inträffade, i dag, till hamnen härstädes, 900 rekryter från Alicante. Engelska skeppet Rodney har afseglat härifrån. General Alvarez har, med en flygande korps, uppbrutit till Vich. Belägringen af fästet Virgen fördröjes genom snö och elakt väder.

I afseende på den ofvan omnämda träffningen emellan Salvatierra och Vittoria, meddelar Monitören endast följande, som synes hafva inhemtats genom telegrafen. "En depesch från Bayonne omtalar en drabbning emellan Christinos och Carlisterna, som synes hafva utfallit till förmån för de förstnämnde. Men Carlisterne tillskrifva sig, enligt deras regel, segern, och deras bundsförvandter härstädes hafva redan afskickat en kurir till London, för att kungöra densamma. Vi vilja emellertid afvakta närmare underrättelser, hvilkas ankomst förmodligen skall tillintetgöra dessa rykten." (B. H.)

England.

London den 23 Januari. (Öfver Holland.) Med anledning af Herr Howells val till Mayor i Cambridge, det första af denna beskaffenhet sedan den nya Municipal-aktens införande, gafs i går derstädes en stor måltid, vid hvilken också Skattkammare-Kansleren, Hr Spring Rice höll ett tal, och utbredde sig vidlöftigt öfver Ministerens liberala grundsatser, som icke skulle vägra folket något, hvarå det billigtvis kunde göra anspråk, i det fulla förtroende, att folket icke heller skulle begära något mera, då det icke blott kände sina egna rättigheter, utan äfven visste att bära aktning för andras. Han prisade Municipal-reformen såsom den första frukten af Parlaments-reformen, och förutsade att densammas öfriga frukter skulle grundlägga en god förvaltning inom Kyrkan och Staten, men ingalunda leda till omstörtningar. Vidare förklarade han, att Ministrarne ståndaktigt skulle fortskrida med införandet af alla erforderliga förändringar.

Uti en församling af välmående invånare i Portsmouth, har man öfverenskommit att hos Konungen besvära sig öfver Kommunal-Rådets beslut, att icke föreslå andra än häftiga liberala till Domare-embeten. Deras petition, som hufvudsakligen har till föremål, att sådana beställningar, i ett jemlikt förhållande, må blifva anförtrodda åt personer af olika politiska åsigter, lärer förmodligen blifva öfverlemnad genom Hertigen af Wellington.

Också vid en offentlig måltid i Tuam, har O'Connell besvurit sina vänner, att använda alla krafter för att understödja den nuvarande Ministeren, emedan Irland skulle vara förloradt om det lyckades Tory's att återkomma till styrelsen. Uti Strathbally skulle en dylik måltid gifvas, hvarvid man befarade allvarsamma uppträden emellan de begge politiska partierne, och derföre anhållit om ditsändande af en stark militär-corps; man utspridde, till och med, att Orangisterne ernade anfalla Hr O'Connell till lifvet.

Lady Campbell har blifvit upphöjd till Baroness Strath-Edon, icke af Edendale. (Hamb. Corr. o. B. H.)

Dito den 26 Jan. Tacksägelse-Addressen kommer den 4 Febr. att föreslås i Öfverhuset af Hertigen af Leinster, understödd af Lord Burlington; uti Underhuset af Sir J. Wrottesley, understödd af Hr Parker.

Lord Brougham hade åter insjuknat.

I Manchester hade Huset Roston, till följe af förluster i New York, inställt sina betalningar, med ett passivum af 200,000 P. St.

Den förut omtalta måltiden uti Strathbally, i Irland, hade ägt rum; men de befarade oroligheterna synas hafva uteblifvit. (B. H.)

Ryssland.

St. Petersburg den 20 Jan. Hans Maj:t Kejsaren har, genom en den 26 Dec., såsom 10:de årsdagen af Dess Thronbestigelse, till Dirigerande Senaten aflåten Ukas, täckts gifva ett nytt nådebevis åt de år 1826 dömde Statsförbrytare, hvilkas öde redan blifvit mildradt genom Ukaserne af den 22 Aug. samma år och 8 Nov. 1832. 25 personer för hvilka, genom det sista förordnandet, 15-årigt Fästningsarbete varit faststäldt, skola der förblifva i 13 år. 18, som likaledes varit dömde till 10-årigt Fästningsarbete, skola redan nu derifrån befrias, och erhålla tillåtelse att nedsätta sig i Siberien. Statsförbrytaren Küchelbecker, som varit dömd till 15 års arbete å Fästning, erhåller äfvenledes, uppå Hans Kejserliga Höghet Storfursten Michaels förbön, tillåtelse att nu genast nedsätta sig i Siberien.

Verkeliga Stats-Rådet Grefve Alexander Armfelt har blifvit utnämd till Ministern Stats-Sekreterarens för Finska ärenderna medhjelpare. (B. H.)


NÅGRA SAMHÄLLS-FRÅGOR.

Utkast.

Tredje Artikeln.

Konunga-Styrelse efter Folkwilja.

Ofta hörer man det ganska riktiga påståendet yrkas, att Konungen, såsom varande till för Folkets skuld, bör styra efter Folkets vilja. Men i likhet med så många andra meningar, nöjer man sig med att upprepa och åter upprepa den nakna satsen, utan att bearbeta de tänkesätt, som gör satsen praktiskt utförbar. Hvad som förnuftigtvis med folkvilja kan menas – hvarigenom den uttrycker sig, – samt vilkoren för dess kraft, förtjenade dock att allvarligen behjertas.

Folkvilja! Hvilket omätligt ord! Hvilken annan än en inbilsk narr uttalar detta ord utan djup betänksamhet! — Hvar finnes den? Hvem uttrycker den? Representationen, som säges vara alldeles oduglig och onationelt sammansatt? En majoritet och en minoritet uttrycka ju följaktligen der lika mycket; och de som den ena Riksdagen hafva majoritet, ligga den andra i minoriteten? Embetsmännen — som sägas beroende och köpte i maktens intresse? Rådgifvarne — som sägas icke förstå sitt kall, och hvilka det heter att Nationen önskar bort? Är Dagaskrifvaren Folkviljans språkrör? Hvarmed bestyrker han denna kallelse? Är det genom råheten, okunnigheten, öfvermodet, bespottelsen, hånet, som den ädla Svenska Folkviljan uttrycker sig? — "Staten — det är Jag," sade en en gång en Envålds-Konung. "Nationens röst — det är vår" säga, med temligen mycket mindre skäl, de som i våra dagar, under bestridandet af Enväldet, låtit på sig inympa dess egenskaper — herrsklystnaden och öfverdådet.

Och huru oredig föreställning äger man icke om denna folkvilja? På målningen af den vilja, hvarefter man önskar att Regenten skall rätta sig, igenkänner man det ögonblickliga tycket, nycken, passionen, den förnuftlösa viljan, i frändskap med elementerna, stark, men blindt framrusande som de — icke den vilja, som genom tid, pröfning och besinning klarnat i förståndets ljus, således något, som borde heta folk-sinnet. Är det månne icke efter detta, d. v. s. efter det förnuftiga folkets vilja, som Monarken skall styra, i grundad förhoppning att hvad de förnuftiga vilja, skall en dag göra sig gällande som verklig folkvilja, åtminstone inför häfderna och efterverlden? Folket bör icke vilja, eller åtminstone icke tillkännagifva sig vilja annat än hvad som är förnuftigt; det upphäfver annars allt begrepp om