Sockenprästen Riddervold, med 53; Gårdbrukaren Ueland, med 45; Högsterätts-Advokaten Hjelm, med 42; Sorenskrifvaren Falsen, med 36; Högsterätts-Assessorn Holst, med 28, och Amtmand Weidemann, med 24.
Kommittén för granskningen af Representanternas fullmakter, har redan under den 4 dennes afgifvit sitt betänkande, som går ut på antagandet af samtliga fullmakterna.
Presidenten föredrog 1:0 en skrifvelse från Bokhandlaren Schive, innehållande anbud med afseende å offentliggörandet af Storthingets förhandlingar; beslut: tillsändes den i dag nedsatta Kommittén; 2:0 andragande från Sockenprästen Jersin, rörande valförsamlingen i Ous kyrka; beslut: framlägges till genomseende, och företages i en påföljande sammankomst.
UTRIKES UNDERRÄTTELSER.
De i dag ankomna utrikes posterna, gående, från Hamburg, till den 5 Februari, och från Paris, till den 30 Januari (Engelska tidningar medföljde icke), innehålla hufvudsakligen:
Frankrike.
Paris d. 28 Jan. Uti Deputerade Kammarens gårdags-session nedlade Hr Gouin, på byrån, sitt förslag rörande 5 procents räntenedsättningen, och till följe deraf har Kammaren, i dag, till förslagets granskning, sammanträdt uti de 9 Byråerne. Enligt Reglementet är det tillräckligt, om tre Byråer medgifva förslagets uppläsande och dess utveckling uti offentligt sammanträde. Enligt hvad likväl redan blifvit kunnigt rörande öfverläggningarne inom Byråerne, hafva icke allenast 3, utan alla 9, nästan enhälligt, förklarat sig för uppläsandet, hvilket sålunda med det första kommer att för sig gå. Ett annat gynnande tecken se vännerna af uedsältningsförslaget uti den omständighet, att Budgets-Kommissionen i går hållit sitt första sammanträde, och valt Hr Passy till President, och Hr Gouin sjelf till Sekreterare. Båda hade för sig samllige de närvarande 34 medlemmarnes rö- ster; ().'de Byråen har, i stället för Hr Humann, hv.il- ken, såsom man vet, frjvilligt trädt tillbaka, utsett Hr Charles Dupin, hvilket val, i afseende å nedsält- jiingsfrågan, äfvenledes anses ofördelaktigt för Mi- nisleren. Med spänd uppmärksamhet afbidar man hvad förhållande Kabinettet kommer att iakttaga. De mest olika rykten äro, i afseende dera, i omlopp. Några omtala Minislerens upplösning; andra, Kara- rarnes; och en tredje version låter Hertigen af Brog- lie hafva kommit till det beslut, att gifva efter för Kammarens önskningar. De som tro på det först- nämda ryktet, beteckna Ilrrne Passy, Sauzet, Ville- niain, Mole'och andre, såsom de nuvarande Minislrar- nes blifvande efterträdare. I afseende å Kamrarnes upplösning, berättar man, deremot, att denna åtgärd redan för två dagar sedan, så snart Budgets-Kom- missariernas val blifvit kändt, varit med liflighct omtalad uti Kabinettet, och af Hertigen af Broglie ifrigt påyrkad. Hr Guizot hade understödl honom ; men de öfrige Ministrarne varit deremot, då de nya Deputerade-valen säkerligen endast skulle åstadkomma en ännu bestämdare pluralitet till förmån för ränte- ncdsätlningcii. I dag, på morgonen, då Hrr Passys och Gouins val till President och Sekreterare i Bud- gets-Kommissionen blifvit bekanta, skola, emellertid, Hrr Guizot och Broglie, med ökad ifver, förnyat sitt yrkande, men Hr Thiers skall uppträdt deremot, och, bland annat, framlagt en förteckning på 50 Depute- rade från Departementerna, hvilka nu skulle rösta af ren tillgifvenhet för Minisleren, då de deremot, vid ett möjligen inträlfande nytt val, af sina valman kunde blifva tvungne att afgifva sina röster till föl- mån för nedsältningen. Man försäkrar, för öfrigt, att III- Thiers, med så mycket större tillförsigt, be- slridt Kamrarnas upplösning, som han, för det mot- satta fallet af Ministerens upplösning, redan gjort af- tal med Hr Humanns anhängare, för att kunna qvar- slanna på sin plats. Hertigen af Broglie har i går haft ett långt samtal med Konungen
De Ministeriella Deputerade hafva i dag bittida hål- lit en sammankomst hos Hr Jaubert, för alt aftala det (Örhållande de på eftermiddagen borde iakttaga uti byråerne; men de kunde icke blifva ense om nå- got beslut, och man A t nöjde sig derföre med alt an- visa Kabinettets ifrigaslc anhängare all alldeles icke motsätta sig utvecklingarne af det Gouinska andra- gandet. Uti alla Byråerne blef derföre, såsom vi re- dan anfört, den offentliga uppläsningen deraf godkänd. Uti tredje Byråen skall Hr Guizot sjelf hafva förkla- rat, att han nu icke ville lägga några hinder i vägen för Hr Gouins förslag. Delta, i samråd med Hr Ln- fitle uppgjorda, lagförslag innehåller väsendtligen föl- jande:
”Finans-Ministern berättigas att antingen liqvidera innehafvarne af 5 procents-räntorne, enligt deras eget godtycke, efter pari, eller förvandla deras ränta till 4 eller 3 proc. 1 stället för de 5 Frank af ioo:dcl, skola åt dem, som sådanl begära, 4 Frank i årlig ränta, och sex annuiteter, hvardera al en Frank, betalbara från år till år, utan ränta, öfverlemnas. De som vilja åtnöja sig med 3 procents ränta, er- hålla 3 Frank i ränta, och dertill i3 annuiteter, hvardera af 1 Frank, betalbara från år till år, under ii år, utan ränta. Innehafvarne af 5 procents räntor lemnas 3:ne månaders betänkelid för att välja emellan dessa 3 liqvidalions - sätt. Den som låter nämnde lid förbigå utan alt välja, erhåller sin for- dran utbetalad efter pari. För att kunna verkställa dessa betalningar, äger Finans - Ministern alt afslula ett för långifvarne mindre gynnande Statslån än del, som nu skall reduceras. ','■
Dito den 3o Januari. I dag började debalterne uti Fiesehi-processen. Redan middagstiden voro åhörare- tribunerne, uti Pärs-domstolens sal, uppfyllde; man an-
märkte med förundran att der icke sågos några Fruntim- mer. Framför Presidentens byta* var, påett bord, helf- vetesTniasehinen, och^ på ett unnat, de dertill hörande instrumenter,' behörigen uppställde. Uti vittnestribu- nrrne såg man 101 anklagelse - vittnen, hvaribland 76 karlar och 25 fruntimmer. Såsom försvars-vittnen för de anklagade, Rade 8" infunnit sig pa Fieschis begäran, 10 för Bescher, och 32 för de öfrige ankla- gade. Redan innan förhörets början infördes Furst Talleyrand i »alen. Senare syntes Hertigen af Brog- lie uti Minister-tribunen, och uti de utländske Sän- debudens, Grekiske Ministern, General Koletti, uti sin national-drägt. Kl. I 1 e. ni. infördes, af g mu- .nicipalrgRrdister, de 5 anklagade: Joseph Fieschi, från Murato på.Corsika, 4^ år gammal, Meknnikus i Pa- ris^ Morey, 61 år, Sadelmakare i Paris; Pe-pin, 36 år, Kryddförsåljare i Paris; Boireau, 25 år, Handt- verkare; och Tell Bescher, Bokbindare, 4'år. Bred- vid de anklagade nedsatte sig deras försvarare, nem- ligen: Hrr Patorni, Parquin och Chaix d'Est-Ange, för Fieschi; Hr Dupont, för Morey och Boireau; Hrr Marie och Philip Dupin, för Pe"pin; och för Bescher, Hr Paul Favre, en systersson till Hr Odillon-Barrot. Sedan de anklagade besvarat Presidentens preliminär- frågor, uppläste Hr Gauchy anklagelse-akten. (Iluf- vudpunkterne deraf skola i morgondagens tidning med- delas.) Uppläsningen af denna akt, och dertill höran- de handlingar, läckte till kl. 1/2 4- '/"4 l'm»ia der- efter, sedan vittnenas namn älven blifvit uppropade, afbröts förhöret.
Engelska blad förmäla, från New-York af den 1 1 Jan., att Ilr Barton den 7 i samma månad anländt till sistnämnde stad. Franske Chargc d'A(Faires Hr Pageot hade äfvenledes afrest från Washington, för alt återvända till Frankrike. Franske Konsuln hade blifvit underrättad, att de Franske handlandes intressen skola bevakas af Engelska Charge' d'AfTaires i Washington, under den tid de diplomatiska förhål la nderne emel- lan de båda länderne äro afbrutna. fHamb. Corr. och B. Hj
S P .1 N I E K.
Franska tidningar af den 28 Jan. innehålla under- rättelser från Madrid af den 21, som icke låta gynsamt för Spanska Ministeren. Vid diskussionen af Val-lagen, hvarmed Prokuradores-Kammaren ännu den 20 var sysselsatt, hade Hr Mendizabal stannat i minoriteten. Den artikel af lagförslaget, hvarmedelst valrätt skulle tilläggas alla Advokater, Läkare, Professorer, Konst- närer o. s. v., hade blifvit förkastad med 79 röster mot 63. Artikeln hade i synnerhet blifvit bestridd af Grcfve Toreno, och man befarade att Hr Mendizabal af denna motgång skulle se sig föranlåten alt anhålla om sitt entledigande. Senare underrättelser innehålla, all i Proceres-Kammarens sammanträde, den 22, varit fråga om en af flere medlemmar påyrkad petition till Drottningen, rörande underrättelsers erhållande om tilldragelserna i Barcelona, och erbjudande af Kammarens inedverkan, i händelse den skulle anses nödig till lagarnes och den allmänna ordningens upp- rätthållande. Till följe af förklaringar, afgifne så väl af Konselj-Presidenten, som af Justitie-Minislern, hade likväl denna petition blifvit återtagen, och samman- komsten upplöstes. Prokuradorernc höllo, den dagen, ingen sammankomst, emedan Hr Mendizabal nödga- des öfvervara förhandlingarna i den andra Kamma- ren ; men den 23 skulle de fortsätta diskussionen af val-lags-arliklarne, börjande ined den 17:de. I Ma- drid hade lugnet, ända till den 23, icke blifvit afbru- tct. Starka patruller genomtågade gatorne både dag och natt, för att förekomma de befarade oroligheterna.
Från slagfälten vid Vitloria hade man ännu inga bestämda underrättelser om sakernas läge, ehuru tid- ningar påstodos vara anlända om ytterligare segrar (troligtvis dock ännu af d. 16), vid hvilka den Al- gieriska fremlings-legionen skulle hafva utmärkt sig, och Engelska legionen lidit någon förlust.
Tidningar från Barcelona, af den 22, omtalade en seger, som Christinos skulle hafva vunnit i trakten af Tamaris i öfra Arragonien, afvensom en annan fördel, hvilken Öfverste Villa Padierna skulle hafva tillkämpat sig öfver Carlisterne, under Cabreras befäl.
Enligt Sentinelle des Pyrences skulle General La- tre hafva slagit en annan Carlistisk ströfkorps , och Christinos vid detta tillfälle tagit 15o fångar.
Bref från Bayorihe af den 25 Januari, omtala en segerrik facklning som El Pastor, den 21, skall hafva lefvererat Carlisterne, vid Salvalierra. Tidningarne från gränsen innehålla, i allmänhet, ganska obestämda uppgifter rörande tilldragelserna den i0:de, 17."de och 1 8:de. Det enda säkra är, alt många sårade te IO-'de inträffat i Onale, och atl Don Carlos' lilla llof be-
Åtskilliga personer hafva till Hans Maj:t Konjjngen ingjfvit en ansökning, som innehåller, att de skiljt sig från den bestående Reformerta Kyrkan, hv 11 jeinté de begära, att Konungen ville bevilja dem Sitt medgif- vande, ' bifall och beskydd för den fria utöfningen af deras religion. Den Stats-Minister, som har den allmänna ledningen af den Reformerta Kyrkans ange- lägenheter m. m. sig uppdragen, har, under den 11 Jan., till dem aflåtit följande svar:
"Att, Hans Majtt med verklig ledsnad erfarit för- slaget att öfvergifva den bestående Reformerta Kyr- kan, och alt bilda särskilta församlingar; att en dy- lik splittring kan medföra de farligaste följder o.ch gifva fritt spelrum åt intolerans och tvister, .samt komma nya partier att uppvexa; alt sådant skulle Utö lya det mest skadliga inflytande på enskilta famil- jers lugn och på barna-uppfoslran, ock skulle för dis— sidenterne sjelfve hafva den vådligaste påföljd, enär de i sådant fall sjelfve måste bekosta sina kyrkors, sina preslers och sina faltigas underhåll.
"Att, i hvad fall som helst, de sökandes anhållan aldrig kan blifva på ett gynnande sätt afgjord, och att den, sådan den nu är affattad, genast måste för- kastas.
"Att om de, likväl, emot all förmodan, skulle fram- härda i sitt förslag att få inrätta nya och för sig sjelf— va beslående församlingar, så kan Konungen icke der- till, med stöd af Grundlagen, gifva dem hvarken Sitt bifall eller Sitt beskydd, förrän Hans Maj:t blifvit fullkomligen förvissad, alt ordningen och det allmän- na lugnet icke derigenom kunna blifva störda; att Hans Maj:t derföre väntar af pelilionärerna nya an- sökningar, (Iivilka böra vara åtföljda af reglementen och stadganden), för att derefler kunna definitift af- göra saken, sedan man till vinnande af en god ord- ning, noga undersökt de allmänna lagarna och de sär- skilta stadganderne rörande detta ämne. Att så län- ge som en dylik auktorisation icke blifvit af Hans Maj:t meddelad, kunna de sökande icke påräkna den frihet i religionsöfning och det e skydd, som, enligt Grundla- gen, endast medgifves åt de nu befintliga religions- bekännelser, och att, i följd deraf, alla af dem, under tiden, de facto och utan tillstånd, bildade församlingar icke kunna, såsom varande olagliga, tolereras."
{Journal de la Haye.J Tyskland.
Stuttgart den 3l Jan. I går öppnade Kongl. Kom- missarien, Geheime-Rådet von Schlayer, enligt H. M. Konungens uppdrag, de Wiirtembergska Ständernas lagtima sammmankomst med ett tal, som besvarades af Presidenten i första Kammaren, Fursten af Ho- henlohe-Langenburg. fHamb. Corr.J Danmark.
Tidningen Köpenhams-Posten för den 1 Febr. för- mäler, alt förhandlingarne i Ständernas Församling i Roeskilde den 20 dennes skola slutas. fH. C.J
redde sig att afresa.
I Barcelona holade nya oroligheter att utbrista. Den I7:de lälo autorileterne förstärka vakt-pöst er in- garuc, och talrika patruller genomtågade gatorne. Näslan dagligen fann man brand-bref anslagne på pa- lalsels murar; på borggården skall man, den l8:de, hafva funnit en röd mössa, och deruli ett exemplar af 1812 års konstitution, jenite en biljett, innehållande hotelser, att då Mina vägrade åtlyda folkets röst, skulle han erfara Öfverste Bassas öde. Ända till den iglde hade likväl lugnet icke på nytt blifvit slördt.
Uti Saragossa befarade man, till följe af underrät- telsen om massakrerhe i Barcelona, dylika uppträden; till förekommande deraf hade Auktoriletcrne nedsatt en Krigsrätt, som dömt till döden åtskillige personer, af hvilka Ivänne genast cxcqvei ades, men de öfrige crhöllo rådrum till appells ingiftande.
fB. H. och Hamb. Corr.J Nederländerna. Haag den 3o Jan. Den nya Engelska Ministern vid värt hof, Sir E. Disbrowe. liitkom' ij förrgår, och Franska Ministern, Baron Mortier, väntas äfven oför- töfvadt.
NÅGRA SAMHÄLLS-FRÅGOR.
Utkast. Femte Artikeln.
förunniagsrnltga Ijtnörr mot *uirnolta S»tatö= ftaorts Kr0ignation0=0ftBlDigf)tt.
I föregående Artikel sökte vi visa det otillåtliga uti, att i lagarna inlägga sina egna meningar. Vi vilja här exempelvis ådagalägga med hvad uppenbar grundlöshet man stundom i en sådan lagtolkning till- vägagår.
Vi välje den ofta å bane bragta, och således kända frågan om den ministeriella resignations-skyldigheten. Till stöd för denna skyldighets förenlighet ined vår grundlag, och för alt hafva det skäl man mot den- samma åberopat, alt denna skyldighet icke funnes i var grundlag, yttrar Aftonbladel j:o 147:
"Som Fransyska och Engelska lagarna ingenting heller stadga om Minislrarnes resignations-skyldig- het, så snart de förlorat sill förtroende hos Konun- gen, eller sitt inflytande hos Representationen, huru kommer det då till, att emellertid en dylik skyldighet der anses finnas, och alltid gör sig gällande?" — "Då denna skyldighet ingenstädes (utomlands) finnes i positiv lag stadgad, så bevisar ju dess förbigående i vår grundlag ingenting?" — "Resignations-skyldig- heten kan ingenstädes föreskrifvas; hon är ett mora- liskt tvång, och en klar följd af del konstitutionella och representativa Styrelsesättets ide'."
Så låta de kardinal-skäl, hvarmed man här i lan- det skall låta öfvertyga sig alt kullstörta sin författ- ning, icke genom af Konung och Ständer ändrad lag, utan genom maktspråket att lyda befintlig lag efter några skrifvares och talares infall om hvad de tyc- ka vara ett visst Styrelse-sätts ide.
Alt resignations-skyldigheten anses finnas i Eng- land och Frankrike, derom kan man, ehuru med mera skäl, säga detsamma som förr nämde tidning slraxt efter utlåter sig om den gamla Svenska folk- friheten, att "allt hvad man derom med så mycken ängslan strör omkring sig, kan vara godt och väl, men förslår icke"-------. Vilja Frankrike och Eng- land hafva resignations-skyldigheten ålagd sina Mi- nistrar, så kan ju sådant vara dem undl. Dessa län- ders talrika blomstrande partier skulle: måhända för- tvina, om de icke hade hopp om all emellanåt skif- tevis få kufva hvarandra fiån Maktens höjder. Åt- skilliga nyttiga näringsgrenar skulle också förtvina. Dessa länders många Tidningsblad t. ex. skulle för- lora det rikaste och snillrikaste af sina ämnen, om de icke hvarje vecka hade ett nvlt dussin af perso- ner, om hvilkas möjliga afgång eller befordran in- tressanta gissningar vore att omförmäla, jeinte allt hvad desse personer sedan barndomen gjort och icke gjort, samt hvad de i framtiden kunde, ville och borde göra, utsigterna för huru de skulle lyckas,
