Sida:Post- och Inrikes Tidningar 1836-02-13.djvu/1

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

SVERIGES STATS-TIDNING,

ELLER

POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N:o 36. aiir*ageti trett 13 tfthvuttti 1836.

Meteor. Obs. Den 12 Febr. kl. 2 e. m. Barom. 25,04, 7 1/4 gr. kallt, N. klart. Kl. 9 c. m. Barom. 25,20, 6 3/4 er. kallt, NO. mulet. — Den 13 Febr. kl 6 f. in. Barom. 25,38, 12 gr. kallt, NW. klart.

INRIKES UNDERRÄTTELSER. Stockholm.

Huiligt till Kongl. Öfver-Post-Direklörs-Embetet från Post-Kontoren i Wisby och Borgholm inkoinne rap- porter, har Postväskan till Gottland, innehållande, utom andra bref, jemvfil Stockholms-poslen af den 12 Januari, som den 16 om morgonen blifvit med Ölands Postbåt, förd af Båtskepparen Daniel Olsson, från Borgholms Post-Kontor alfärdad , hvarken till Gott- land anlandt eller till Oland återkommit; och som, samma dag, en förfärlig Nordost storm med snöyra senare på dagen uppstad t, är all anledning förmoda, alt lörenämde Postbåt jemte besättning och medhaf- vande Postväska förolyckats. *)

=* De Läkarebetyg och Soeknestämmo-Protokoll , hvilka till Kongl. Seralimer-Ordens-Gillet inkommit, angående personer, som till Hospitals-vård anmälas, halva, enligt hvad Ordens-Gillets handlingar utvisa, Stundom, och synnerligen från en del ställen, varit så ofullständiga, att deraf ej kunnat med säkerhet in- hämtas, huruvida den anmälde personen befunnet i sådan författning, all han borde intagas å Hospital, eller tillhörde fattigvården. Denna frågas noggranna urskiljande har blifvit af ökad vigt, sedan Hospita- lerne, efter den förändring desse imättningar i senare tider undergått, numera äro egentligen af sedda till Kur- eller Förbalti ings-anstaller för vansinnige, och följaktligen icke hädanefter blifva, såsom tillforene, endast för raringsställen for sådane olycklige, som, be- häftade med vansinnighet eller fallandesot, ansetts ej kunna, genom förut kända medel, botas. I anledning häraf och .då, till ledning vid Hospitalshjonens ku ra- tt va behandling, b ide Icire och efter profkureu, hvil- ken senare älven hädanefter kommer att bibehållas, det jemvfil är nödvändigt, att, angående patientens föl hållanden och lefnadsninständigheter, införskaffa noggranna underrättelser, om hvilkas meddelande åter någon allmän föreskrift hittills ej varit lemnad; har Scralimer-Ordcns-Cillet anmodat Kongl. SundhetS- Kollegium, för att tillvägabringa de i berörde afteen- den erforderliga upplysningar, att föreslå de för än- damålet nödiga frågor, till besvarande dels af Pre- sterskapet, eller andra trovärdiga personer, dels ock af Läkaren, som vårdat patienten.

Dessa af Sundhets-Kollegium uppgifna frågor, hvil- ka nedan inlagas, har Serafimer-Ördens-Gillet, me- delst ulfardadt Cirkulär af den IQ sistledne December, meddelat Kongl. Maj:ts samtlige Befallningshafvande och Domkapitlen i Riket, med tillkännagivande, alt de deruti antydde upplysningar hädanefter, så vidt ske kan och omständigheterna medgifva, böra med- delas i afseende å personer, som varda till Hospitals- vård anmälte. De underrättelser, soin före profkuren skola lemnas, och hvilka i betydlig mån kunna med- verka till Läkarens tftkra bedömmande af sjukdomen och dess behandling, böra meddelas, antingen under formen af Soeknestämmo-Protokoll , eller ock serskildt af Presterskapet jemte andra trovärdiga personer, samt åtfölja patienten, när han lill profkurs under- gående löisändes till Lazarctt eller Hospital. I hän- delse patienten sedermera aumäles lill Hospitalsvård, komma nyss ouiförm ilte upplysningar, jemte Läkarens yttrande, förlåttadt i öfverensslämmelse med de för öfrigl till hans besvarande föreslagne frågor, samt de underrättelser angående patientens tillgångar, om in- fordrandet bvaraf Ordens-Gillet förut förordnat, att till bemälte Enibetsmyndighet insändas.

Frågor, som af Presterskapet eller andre trovär- dige personer böra, så vidt ske kan och om- ständigheterna medgifva; skrifteligen besvaras, rörande Vansinnige personer, hvilka af sändas till profkurs undergående å Lazarett eller Ho- spital; 1:0 och 2:0 Den sjukes namn och födelse-datum?

3:o Föräldrarnas stånd, vilkor och yrke?

4:0 Den sjukes yrke och vanliga sysselsättning, i friska tillståndet?

5:o Om någon af den sjukes föräldrar eller syskon varit eller är lidande af vansinnighet, och huru denna sig förhållit eller förhåller?

6:0 Huru länge den sjuke varit vansinnig och huru dess vansinnighet först yttrat sig? Om den sjuke till- forene haft några anfall af dylik sjuklighet, och, 1 sådan händelse, huru den då visat sig? Om anfallen ofta återkommit, om de iakttagit någon viss ordning och likhet, om de varat längre eller kortare tid, af

  • ) Se art. IVisby i gårdags-bladet

hvad anledning de nppslålt, och slutligen om den sjuke haft några fullkomligt rediga och fria mellan- tider?

7:0 Om modren, under den tid hon varit haf- vande med patienten, haft någon svårare sjukdom, eller varit utsatt för några häftiga sinnesrörelser, t. ex. förskräckelse, häftig glädje, sorg, vrede o. s. v.?

8:0 Af hvad beskaffenhet den sjukes hälsotillstånd, uppförande och lynne i allmänhet varit innan sinnes- sjukdomen utbröt? Om nemligen den sjuke, som full— växt eller barn, eller under hela sin lefnad, haft god eller klen hälsa, och i sednare fallet, af hvad natur hans sjuklighet varit? Om den sinnessjuke, i friska tillståndet, varit munter, glad, liflig, nöjd med sin ställning, stilla och foglig, eller ock dyster, sorgbun- den, trög, missnöjd, grubblande, lätt uppretad, miss- tänksam, sluten inom sig sjelf, häftig, våldsam, obän- dig, o. s. v., och om dess lynne varit jemnt eller ombytligt, samt om den ofta varit utsatt för häftiga sinnesrörelser, och hvilka dessa varit?

9:0 Om den sjuke vidhängt några skadliga vanor, varit ulsväfvande eller på något sätt lulerlig, begif- ven på starka drycker, o. s. v.?

10:0 Om för öfrigl någon orsak till den sjukes van- sinnighet är känd: t. ex. häftiga eller ihållande pas- sioner, soi g, fruklan, bekymmer, förskräckelse, oro, grämelse, vrede, hat, afund, hämnd, felslagna för- hoppningar, olycklig kärlek, svartsjuka, svåra husliga löi hållanden, eller en vanvårdad eller försummad psy- kisk (intelleklnel) uppfostran, o. s. v.; samt, i fvsiskt hänseende: yttre våld, stötar, slag (isynnerhet i huf- vudet), förulgångne svåra sjukdomar, såsom nerv- eller rötfebrar, fållandesot, konvulsiviska åkommor, hysteriska eller hypokondriska lidanden, svåra barn- sängar, mjöl k kastning, indrifvet hudutslag, hämmade blodflöden o. s. v.?

11:0 Om religions-svärmeri, eller falska åsigter och villade begrepp i detta afseende, vållat sinnes- rubbningen, eller dertill medverkat, och i sådant fall, af hvad natur delta svärmeri varit?

12:0 Oni något anmärkningsvärd! förekommit i af- seende |)å den sjukes IcfnndsförhaHanden, såsom ined- borgare, tjenstenian, husfader, maka, eller såsom far, mor i förhållande till barn, eller deras till föräldrar, hvilka kunnat hafva något mäktigare inflytande på dess psykiska eller fysiska hälsotillstånd?

1 å:o Om den sjuke varit anklagad, straffad, eller blott misstänkt iiii- något brott, och af hvad natur detta varit?

i4^o Halva några åtgärder till den sjukes återstäl- lande eller förbättring blifvit vidtagne, och hvaruti hafva dessa bestått? Hvad nytta, för längre eller kortare tid, hafva de medfört?

I händelse patienten, efter undergången prof-kur, ej be finnes förbättrad , och hemställan om hans inta- gande å Hospital pä sådan grund kommer att göras, men patienten emellertid får vistas hemma, bör, vid hans insändande till Hospitalet, ytterligare upplysas ;

i5:o Huru patientens sinnes-rubbning varit be- skaffad sedan han återkom från prof-kuren och un- der vistandet hemma; om sjukdomen på denna tid undergått några förändringar, och huru dessa yttrat sig, samt slutligen, om ytterligare några skadliga in- flytelser under liden verkat, och om den sjukes fy- siska hälsotillstånd derjemfe lidit, och på hvad sätt?

Frågor, rörande. Sinnessjuke, som till vård och behandling skola intagas på något Hospital; hvilka frågor skrifteligen böra besvaras af den eller de Läkare, som förut vårdat samma sjuke .•

1:0 Alla de af Presterskapet eller andre trovärdige personer, enligt formuläret, besvarade frågor, böra af Läkaren infordras, jemte öfrige upplysningar om pa- tienten, som af Läkaren kunna förskalfas.

2:0 I hvad skick, så i fysiskt som psykiskt hän- seende, den sjuke befanns, då den ankom till Laza- rctlet, eller då Läkaren blef anlitad?

3;o Under h vi Ikea form har sinnes-sjukdomen se- dermera, såsom enkel eller komplicerad med kropps- lidanden, fortfarande, föränderlig eller periodisk, visat sig under den tid den sjuke varit under Läkarens vård ?

4:o Hafva några anledningar lill sjukdomens för- ändringar, då sådana inträlfat, kunnat iakttagas, vare sig till några under kurtiden inverkande bestämman- den, eller mera tillfälliga orsaker, såsom sinnes-rö- relse, väderlekens inflytelser, månskiften, tillstötande fysiska sjukdomar eller några tydliga kriser?

5:o Af hvad beskaffenhet har den sjukes fysiska tillstånd under kur-liden varit?

6:0 Hvaruti har den kuraliva behandlingen huf- vudsakligen bestålt, hvilka medel hafva blifvit an- vända, och hvilka indikationer hafva bestämt deras bruk?

7:0 I hvilken form, och i hvilka doser, hafva åt- skilliga kraftigare Läkemedel, såsom vissa drastika, emetika och narkotika, blifvit använda, och hvilken

operativ eller kuraliv verkan hafva dessa medel visat?

8:0 Hafva under kur-tiden ytterligare några upp- lysningar kunnat vinnas, i afseende på sjukdoms-or- sakerne, eller för öfrigt ledande till noggrannare eller mera bestämmande indikationer för den fysiska eller psykiska behandlingen, äfvensom graderna af sjukdo- men och dess yttranden i svärmeri, melankoli, mani, o. s. v., samt huruvida patienten är våldsam eller eljest i den författning, att han kan anses för all- männa saminanlefnaden vådlig?

g:o Hafva tvångsmedel behöll användas, och hvilka äro begagnade ?

10:0 Anser Läkaren vansinnigheten såsom botlig eller obollig ? och på hvika grunder stöder sig detta omdöme ?

Umeå d. 3o Jan. (Korr. Art.) Till firande af H. Maj:t Konungens höga Födelsedag, den 26 dennes, gal' Theater-Direktören Lambert, som någon tid med sin Trupp uppehållit sig här, på sin väl uppställde Theater en Prolog, som för det höga tillfallet var författad, och väl utfördes. Dekorationerne voro smak- fullt och väl ordnade — en utmärkt vacker transpa- rent med Hans Maj:ts höga namnchiffer och verser, var i fonden anbragt, oingifven af lagrar, troféer och ki igare. — Prologen slöts med Folksången, hvari alla åskådare, med uttrycken af de fiffigaste tacksam- hetskänslor och underdånig vördnad, deltogo.

Vid sisla pjesens slut alsjöngs ånyo Folksången, som åter beledsagades af de lilligaste glädjeyttringar.

Till minne af dagens höga betydelse, afstod Direk- tör Lamhet t sjelfmant hälften af recetten till disposi- tion för staden, att den till välgörande ändamål an- vända.

Weslerbottens Läns Kongl. Hushållnings-Sällskap, firade, enligt sine statuter, sin årshögtid den 28 den- nes, som är Hans Maj:t Konungens höga namnsdag. Efter slutad sammankomst gåfvo Sällskapets Ledamöter en middag, hvartill Landshöfdingen och ålskillige re- sande voro inbudne, b varunder Hans Maj:t Konungens samt den öfriga Kongl. Familjens skålar i underdå- nighet, och under de innerligaste välönskningar för ett ä'lskadt Konungahus, diurkos.

På aftonen var Hal anställd, der samlingen var stor, och der äfven de höga skålarne druckos, samt hvarvid för tillfället författade verser efsjöngos. På Rådhuset, utåt torget, var en smakfullt ordnad trans- parent anbragt.

Hälsotillståndet är nu åter skäligen godt, under det den strängare kylan upphört.

Östersund cl. 2g Jan. (Korr. Art.) Carlsdagen den 28 Januari, var Jemtlands Kongl. llnshälls-.Sällskap, omkring 100 personer, hos Landshöfdingen till mid- dagen samladt. DD. MM. Konungens och Drottningens, DD. K K. IIH. Kronprinsens och Kronprinsessans samt de öfrige Kongl. skålarna druckos under synbar glädje och tillfredsställelse. Alla nedkallade Allmaktens väl- signelser öfver Skandinaviens höge Beskyddare och vårt vördade och älskade Konungahus. Äfven aflägse boende infunno sig till Carlsdagens firande.

Mot aftonen hade Militärer och Ståndspersoner an- ställt bal. Vid ingången var en transparent med H. M. Konungens namnchiffer samt Sveriges och Norri- ges vapen. Uppå anmodan blef II. M. Konungens skål af Landshöfdingen proponerad och dracks med enthusiasm, hvarvid af valda röster i ?.:ne omgångar Folksången alsjöngs. Sällskapet fortsatte dansen till slutet af natten och åtskiljdes under de fiffigaste önsk- ningar för II. M. Konungens och Konungahusets välgång.

Christianstad d. /£ Febr. (Korr. Arl.) Marknaden här den 2 och i dennes, hvilken vanligen är den för- nämsta af de flere, som hållas i denna stad, var den- na gång icke mycket besökt, hvarken af köpare el- ler säljare, och trafiken var således obetydlig. Någon Spanncmål var äfven inkommen och såldas till 8 t/S R:dr för tunnan Håg, 6 h 7 R:dr för tunnan Korn och 4 l/"2 R:dr för tunnan Ha fre, allt Banko.

Nyköping. Under loppet af år i835 har ett IVorrskt fartyg såsom vinddrifvare anlupit Nyköpings stads Tull- kammares inloppsort; 9 Norrska fartyg, deraf 6 från Stavanger, 2 från Fleckefjord och 1 från Laurvi», samt 1 Svenskt fartyg från Danzig, hafva besökt denna stad, deribland 1 tvenne gånger med last inkommit och afgått.

Varuimporten med föienämde fartyg har utgjort 3,702 Norrska tunnor saltad Sill och 1 träd Ostron samt 5i6 tunnor Råg och 24,5oo H. oarbetad Zink; hvarföi utan från nederlag i Stockholm hilförls och här förtullats 72J tunnor Koksalt, för hvilka sålunda in- förde varor, uppgående i värde efter tullbcrakning till 37,585 R:dr 20 sk., tullumgälderne uppgått lill 3,244 R:dr 2Ö sk. Banko.

Varuexporten med samma fartyg har bestått af 715 tunnor Råg, 38 tunnor Hvete, g4 S&&, 7 té. Hvelmjöl, 91 Skté. i3 JjM. 8 fi. Jern och Spik, 6 lunnor Tjära, t> Jm. Såpa, 52 JUU>. 10 H. Papp, 10 ris Papper, aa3 alnar Lärft, i5 kannor 1 lampolja, 111 lolftcr Bräder,