Sida:Post- och Inrikes Tidningar 1836-02-25.djvu/1

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

SVERIGES STATS-TIDNING,

ELLER

POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N:o 46.

fttiorgtoagen tien 25 JPefrruari

1836.

Meteor. Obs. Dtn 24 Febr kl. 2 e. ra. Barom 25,13, 2 prr. blidt W. ströinoln. Kl. 9 e. ra. Barom. 25,20, 2 RT- kalit, SW. mulet. — Den 25 Febr. kl. 6 f. m. Barom. 25,14, J/4 gr. kallt, £>. mulet och snöat.

(^ffifirlU Sinjelningett.

Mc

Ledelsl öppet Bref af den 30 sistlidne December, har Kongl. Maj:t i Nåder tillagt och förunnat Lands- sekreteraren uti Örebro Län, Häradshöfdingen Albert Nyberg, Lagmans namn, heder och värdighet.

Sedan Rikets sist församlade Sönder i undrrdånig- het anmält, det de bifallit att Postverkets Stat tills vidare (inge, i enlighet med Kongl. iIaj:ts till dem a flå t ne Nådiga Proposition, utföras med 35o,ooo R:dr jemte 68 Rslr 36 sk. 6 r.vst indeldl , för nit, med bibe- hållande af nuvarande a Donings-stater, företrädesvis an- vändas till Postinrällniugarnes ytterligare förbättran- de och till belrämjande af Diligenee-inrältningarne, dervid Rikets Ständer, som förmak sig hafva inhem- tat, att Post-Kassan i och för den så kallade Paket- postens fortfarande liuge vidkännas en ärlig förlust af omkring |5,000 R:dr, tillika aidiållit, att Paket-post- farlen måtte erbjudits något enskildl Bolag, som, med tillgodonjutandc af ett årligt tillskott af Postmedleu, på stadgade villkor åloge sig och ansvarade for vid- makthållande af denna kommunikations-anstalt; så hade Kongl. Maj:t, i anledning af sislberörde underdåniga framställning, medelst Nådigt Bref den 13 December i834 anbefallt Öfver-Post - Direktörs-Embetet, att Kungörelse härom i allmänna lidiiingnrne införa, med bestämmande af lämplig tid, hvarinom anbud å nämde Paket först kunde ingifvas och att derefter med underdånigt utlåtande och förslag i ämnet till

Kongl. Ma i: t inkomma.

Efter det Ofver-Post- Direktöi s-Embetet, genom en i allmänna tidningarne införd Kungörelse af den ni Januari |835, lillkän- nagifvit, att de, som vore hugade, alt emot lämpligt årligt tillskott af Poslmedlen, ålaga sig och ansvara för vidmakthållandet af en Paket-postinrättning emel- lan Stockholm, Ystad och Helsingborg, ägde att an- bud i sådant afseende innan den 1 Juni samma år in- gifva; hade?.:nc sådana anbud till Öfver-Post-Direklörs- Embetet inkommit. Det ena af dessa anbud, (af Förste Landtmätaren Iggberg) var i öfverensstäinmelse med om- förmäl le kungörelse inskränkt till entreprenadafen Pa- ketpost-fart emellan Stockholm, Ystad och Helsing- borg, sådan, som Postverket i några år, till i834års utgång, densamma underhållit, dertill Iggberg under de 5 år, på hvilka han ville Kontrakt afsluta, utom ofri ge uppgifue vilkor, begärt ett årligt bidrag af 9000 R:dr, i händelse skjutsen genom beting borde anskaf- fas, men endast 6000 R:dr om året, att med en fjer- dedel af detta belopp vid hvarje qvartals början el- ler slut utfalla, derest Gästgifvare-skjuts till Postens fortskalfande linge begagnas. Det andra, (af Direktio- nen för Diligence-Bolaget N:o 1) innehöll åter 2:ne alternativa förslag, bägge åsyftande en inrättning af större omfattning, än den, som blifvit på entrepre- nad utbjuden, men af hvilka endast det ena innehöll uppgift å det tillskott af Postmedlen, som för den föreslagna inrättningens underhållande äskades och en- ligt hvilkel en Diligence skulle gå en gång fram och åter i hvarje vecka, emellan Stockholm och Göthe- borg öfver Örebro, emellan Götheborg och Helsing- borg öfver Halmstad, emellan Stockholm och Jönkö- ping öfver Norrköping, emellan Jönköping och Ystad öfver Wexiö och Chrislianstad, emellan Ystad och Helsingborg öfver Malmö samt emellan Helsingborg och Jönköping. Bolaget förbehöll sig, bland an- nat, föi- dessa Diligencers underhållande, af hvil- ka de emellan Stockholm och Götheborg samt Stock- holm och Jönköping skulle kunna medföra 6 passa- gerare, men de öfriga endast 4, a't Diligence-Bola- get, genom dess Direktion, under 5 års tid, räknadt från den dag Diligence-farten komme att öppnas, skulle erhålla ett understöd af 80,000 R:dr Banko, deraf 20,000 R:dr Banko skulle genast utbetalas och sedermera 3,000 R:dr efter hvarje qvartals förlopp, emot skyldighet för Direktionen, alt med bevis styr- ka det Diligencerne under tiden verkställt deras re- sor enligt uppgifven plan.

Då Rikels senast församlade Ständer bifallit, att de utöfver Postverken; kalkulerade inkomst-summa, 100,00a R:dr till Statsverket och 35o,ooo R:dr till redan bestämda utgifter, möjligen uppkommande öfverskott finge eller Kongl. Maj:ts Nådiga ompröfvande an- vandas till Postinrältningarnes ytterligare förbätt- rande och till befrämjande af Diligence-imättningar, samt Rikels Ständer således i första rummet utmärkt den egentliga Pottfarten såsom kräfvande förändrin- gar och såsom föremål för öfverskottens begagnande; alltså och med fäsladt afseende å de af erfarenheten bevittnade och nu afven i Öfver-Post-Direktörs-Em- tets underdåniga betänkande omförmälte olägenheter,

hinder och uppehåll, samt postförares och korrespon- denters billiga klagomål, som voro en följd af bref- poslens betungande med paketer, tidningar och andra tryckta skrifter sam! allmänna författningar, hvilka oflast i postväskorne intogo flerfaldigt större utrym- me, än brefven, tillskyndade Postverket en ständigt vä- xande utgift lör elt ökadt antal poslliästar, och för- dröjde poslens ankomst lill bestämmelse-orten: men hvilket menliga förhållande till stor del om icke helt Och hållet skulle kunna föiekoinmas derigenom, att en snällpost eller lättare hrefposl inrättades till en börj.in å de större vägarne emellan Hufvudstaden samt Rikets Södra och Vestra Orter, hvilken två gånger i hvarje vecka niginge med bref af högst åtta lods vigt, livnremot en tyngre post lika ofta kunde, i vaidig ordning till samma orter afsändas med paketer, tid- ningar in. ni.; så har Kongl. Maj:t, på grund häraf och enär en sådan anställt utgjorde en högst villig förbättring i postväsendet, samt i märklig män skulle befrämja kommunikationerna inom landet, funnit nö- digt att, före slutliga pröfningen af frågan om Di- ligence - inrättningens underhållande å vissa delar af Riket, i Nåder inhämta upplysningar, huruvida och med hvad kostnad nyss uppgifna förbättring i postväsendet och de ytterligare förändringar der- ulinnan for enahanda syftemål, som af behofvet på- kallas, må kunna tillvägabringas, samt om öfver- skotten ä Postverkels anslag lemna tillgång att be- strida de härvid omngängliga Utgifter. Och har Kongl. Majli för detla ändamål i Nåder uppdragit åt tillförordnade Presidenten i Kommerse - Kolle- gium, Ståls-Sekreteraren Skogman, att, gemensamt med Öfver-Post-Direktören uppgöra förslå;; till så väl de förbättringar med brefposlen, som den utvidgning af Diligence-failen, hvilka af omständigheterna påkallades och med beloppet af dertill disponibla tillgångar kun- de utföras, samt att inom nästkommande Juni månads slut med detta förslag i underdånighet inkomma. Kongl. Maj:t, som emellertid bifallit att Diligence-Bo-

sistl.

Ia;ret N:o 1. må, enlii-t Kor

Bref ve t af dei

Mars och under deruti omförmäldta vilkor, tills vidare af Postverkets medel årligen uppbära en summa af Sex- lusende Riksdaler Banko, att rjvartaliter utbetalas så- som understöd vid Diligence- och pakelinrätlningens framgena oförändrade underhållande emellan Slock- holrh och Göllieborg, har derjemle, med afseende å fördelarne Ku- del allmänna och enskilta af enahanda kommunikations-medel emellan Götheborg och Hel-

sinoborff, likaledes af

islincdlen

Nåder tilldelat

s, ..„,..,,.,, ... pi Bolaget ett särskilt anslag för samma år, stort 2000 Riksdaler, under förbehåll, att Bolaget år i856 oaf- brutet, såsom hittills, fortsätter Dihgence-farlen emel- lan sistnämde båda städer.

3tKt=(Bf{icitlla a föeln in g rit.

INRIKES UNDERRÄTTELSER.

Utdrag af ett bref från Vlricwhamn af d. 11 Febr. På en tid, då frihet och sjelfständighet i tanke- och handlingssätt utgör dagens vigtigaste fråga och före- målet för allas ifrigaste bemödanden, måste väl också ett uppriktigt, fast anspråkslöst ådagaläggande af undersållig vördnad för en älskad Konung, och af tacksamhet för Dess höga och allvarliga omsorger för allmänt och enskilt väl, vara en billig, en helig rät- tighet, samt framkalla en ädeltäflan, som hedrar den rättsinnige medborgaren och stämplar hans rätta fri- hetssinne. Med ett sådant aktgifvande på tidens for- dringar och med erkännande af vår lycka under en mild och kraftfull Konungs styrelse, äfvensom till betygande af undersåtlig tacksamhet för de, under loppet af förra året, genom utkomna Nådiga Konunga- bref, dels stadfastade, dels förunnade handelsrättig- heter, hade denna Stads Handels-Societet, på Hans Maj:t Konungens Höga Födelsedag, den 26 sistlidne Januari, tillställt bal och låtit på torget anbringa och afbränna ett vackert fyrverkeri. Vid detta glada tillfälle voro ortens alla embetsmän och herrskaper inbjudna att dela dagens högtidlighet, och samman- trädde på Rådhuset för att der, jemte Stadens invå- nare, få Nåden dricka en välgångs-skål för vår ål- drige, vördade Konung, det älskade Konungahuset och Fäderneslandet, delta kära hem för allmän tref- nad och stadgadt lugn.

Mariestad. Den Belönings-medalj i Silfver, med till- hörande kedja, att å bröstet bäras, som Kongl. Maja, tippa underdånig hemställan af Kommitterade för Saltpeter-Ärenderne i Riket, föranledd af Konungens Befallningshafvandes i Skaraborgs Län anmälan, be- hagat i Nåder tillägga Saltpelersjuderi-verkmästaren Anders Häggblom, blef den 14 innevarande, efter slu- tad gudstjenst uti Klosters kyrka, till bemälte Hägg- blom, med vanlig högtidlighet öfverlemnad, enligt Konungens Befallningshafvandes derom gjorde anmo-

dan, af Hof-Marskalken, Lagmannen och Riddaren L. H. Gyllenhaal.

Ihrnbsand. Borgsjö Socknemän hafva begärt att få, å en passande lokal vid stora vägen, uppresa ett Monument, som förvarar minnet af II. M. Konungens höga besök sistledne sommar. Således kommer nu det- ta för oss oförgäteliga besök att bevaras, äfven hos efterkommande, genom reste minnesvärdar i de Sock- nar, som gränsa till Helsingland och Jemlland.

CNarrl. TidnJ

JJpsala. Såsom något märkeligt förtjenar nämnas, att den äldsta personen i vår Stad, nu nära 99 år gam- mal, som omkring 5 år varit blind, nyligen återfått synen, utan Läkarekonstens biträde, så alt han fullt redigt skönjer alla föremål. Få helsa och kropps- krafter fortfara, såsom nu, har inan godt hopp att han upphinner sitt l()0:de år. Han längtar efter vå- ren, för att få inandas dess uppfriskande luft.

fUpsala Korr.J

HANDELS-UNDERRÄTTELSER.

Socker och. Sockerhandel. I Danska Hand. och In- duslri-tidningen förekommer en artikel rörande detta ämne, af följande lydelse: "Sockrets vigt såsom före- mål för handeln tilltager, ej allenast med hänseende till dess utvidgade och allmänna förbrukning, utan ock alla de länders statistik och statsinkomster, hvar- est det antingen produceras eller förbrukas. I senare tider halva tilldragelserna i Engelska Westindicn, och andra af samma vigt i Europa, Förskaffat denna ar- tikel en förnyad uppmärksamhet, i synnerhet som vär- det under loppet af förra året stigit a5 å 3o proc, och dervid uppstår först och främst den frågan: om förbrukningen vid dessa stegrade pris i framtiden kan blifva lika stor, som den var under de år (i83o till 1833), då prisen stodo mycket lågt. Förbrukningen af socker i Europa och Amerika utgör 10,000,000 centner, hvard blott på Europa kommer 8,000,000 eller så omkring. Så mycket produceras afven, och det är utom all tvifvel, alt vida mer kan åstadkom- mas, särdeles i Ostindien samt likaledes i Europa, se- dan man kommit till öfvertygelse derom, att socker- ämnets extraklion af hvilbetor kan drifvas så långt, att det torde falla sig svårt, alt derföre bestämma nå- gon grans. Ar 1829 producerades i Frankrike blott 100,000 centner hvitbele-socker; år 1834 var till- verkningen redan 600,000 centner, och år i835 skola 800,000 centner socker i ratt tillstånd erhållits, såle- des nära nog hälften af Frankrikes konsumtion, som utgör vid pass 1,600,000 centner, förutan utförseln, som likväl varit obetydlig under de senare åren, se- dan godtgörelsen inskränktes. Vid den sannolikt till- tagande produktionen af denna sort Europeiskt soc- ker, ej allenast i Frankrike, utan ock i andra länder, hvarest man med ifver söker att befordra densamma, är svårt att komma till ett resultat angående sockrets framtida värde. Vi förmoda emellertid, att hvitbete- sockrels konkurrens skall inverka mycket långsamt och nästan omärkligt, då produktionen ej kan göra lusti- ga framsteg, och är mindre beroende af väderlekens tillfälligheter, än det socker, som erhålles i de tropi- ska klimaten; dessutom är väl icke oriktigt att anta- ga, det förbrukningeu af socker skall efter hand till- taga, i synnerhet om och när priset åter uppnått en billigare ståndpunkt än den närvarande. I England och Irland kan produktion af hvilbete-socker ej på- tänkas, emedan jorden är alltför vigtig för sädes-od- lingcn, och Westindien &c. kan leverera varan for billigare pris — l Storbritannien har sockerförbruk- ningen ej minskats under senare tre åren. År 1834 för- tullades der i landet till verklig förbrukning (efter af- drag af cirka 600,000 centner Westindiskt maskovad, son» för det mesta utgick såsom raffinerad vara), 3,^4',57g centner socker från Engelska kolonierna, hvilken qvan- titet till Staten inbragte en netto reveny af 4,55o,,3qi P. St. År 1835 var qvantiteten omkring 120,000 cent- ner större, och vid det nu herrskande välstånd är det ej rimligt, att förbrukningen »kall i år blifva mindre, änskönt de höga prisen bibehölle sig. Fruktan för att socker-afkastningen i Westindien skulle i följd af Neg- rernas emancipation väsendtligen minskas, har fört år varit ganska stor; den var och är tilläfventyrs ännu icke alldeles utan grund. Men de senaste underrät- telserna från Jamaika och andra Engelsk-Westindiska produktions-orter äro särdeles lugnande, så väl med hänseende till Negrernas fredliga förhållande som de- ras arbeten. Efter hvad förljudes, skola Plantage-ä- garne och Negrerne sämjas bättre än man först för- modat, och från Irland, Tyskland, Portugal &c. hade en mängd fria arbetare ankommit. Dessutom stod en ganska rik sockerskörd på marken, och det är ej san- nolikt, att denna skörd skall blifva särdeles mindre än de förra åren, fastän plantage-ägarne alltid tala om deficit. — Enligt ingångna underrättelser från andra produktions-länder, är alldeles visst, att sista skörden varit ymnigare än den förra. Delta är i synnerhet