Sida:Post- och Inrikes Tidningar 1836-02-26.djvu/1

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


SVERIGES STATS-TIDNING,

ELLER

POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N.o 4T.

JFreUagett tiett 26 JFefcruari

1836.

Meteor. Obs. Den 25 Febr. kl. 2 e. m. Barom. 25,12, 1 gr. blidt S. mulet. Kl. 9 e. m. Barom. 25,10, 1 1/2 gr. kallt, S. mulet. — Den 26 Febr. kl (i f. m. Barom. 25,11, 3 gr. kallt, N. mulet.

officiella aföeltiittrjcn.

K

ongl. Maj:t har, under den ?.o i denna manad, til

lande af en bro eller pråm-inrättning vid den sa kallade Sjöbrovägen; Handels-Bolaget Magnus & Komp., rörande Soc- kcrhruksdrängars skvillighet atl tjenstgöra vid Sprutor i (jiitheliorg. (Minde: Cotitistorii Ecclcsiastici i Upsala, om afgifter för Skolhuset i Hudiksvall till brandvalt och eld- släcknings-anstalter derstädes; Hemmansägaren Boivies, röran- de skat.tcbrcf ä några bemman Säfva. Utslaget till en del iindradt: Assessor Dubbes besvär, om bibebällande af en till honom upplåten gränd i Wisby. Reglemente Jaststulldt: För Wcnersborgs Stads Drätscl-rörvaltning.

Kronofogde i Westerås sainmaiislagna Norra och Sö- dra Fögderi, i Nåder konsliluerat och förordnat Kro- nofogden i Östei -Nerikes Fögderi, Asscssoren Johan Miintzing, samt till Kronofogde i Norra och Södra Tjusts Häraders Fögderi al' Calmar Län, I jenstlörräl- tande Kronofogden delslädes, Magnus Jakob Rnbach.

[ anledning af gjord . framställning hos Rikets se- nast församlade Ständer, om nedsättning i priset å det Krut, som från Kronans förråd till liergverks- närmgens idka re iitlemnas, aflälo Rikels Sländer till Kongl. Maj:l en underdånig skrifvelse af den 7 No- vember 18 54, deruli, med lillkännagifvande, att de funnit orsaken I ill det höga priset på krut härleda sig ifrån del för saltpetern stadgade lösningspris, som ti/I uppmuntran af saltpeler-näringen blifvit heslämdt till ett viila högre belopp, än denna vara gällde i han- deln, Rikels Sländer, som icke ansågo billigt, alt Bruksnäringen eller den enskilte, som förbrukade krut, genom ett högre pris å varan skulle vidkännas de utgifter, som vore nödige för iipphjelpandel och vid- makthållandet af saltpeler-produklionen, samt ej eller att för bergs-krutet skulle betalas lika mycket, som för det i tii I verk ningen något dyrare krigskrulet, i underdånighet anhöllo, att försäljningspriset å krut årligen måtte varda bestämd! till det belopp, som kru- tet af de särskilla slagen kostade Kronan, men med afdrag af skiinaden emellan sallpelerns lösningspris och dess medelvärde i handeln under föregående året, eller det, hvartill den kunde införskrifvas, i fall salt- petern vore, emot erläggande af i5 procent af värdet i tull, till införsel i Riket tillåten.

Vid öfvervägande af hvad härvid förekommit och enar, i anseende till det behof af skydd och uppmun- tran, hvari saltpeler-näringen i Riket sig ännu be- finner, nedsättning till verkliga värdet i Kronans för saltpetern fastställda lösningspris, åtminstone för när- varande icke, utan fara för näringens bestånd, kunde äga rum och dymedelst en minskning Uti krut-tdl- verknings-kostnaden lillvägabringas; har Kongl. Maj:t under den 20 innevarande månad förklarat Sig icke kunna bifalla Rikets Ständers underdåniga hemställan om nedsättning i priset för från Kronans förråd till bergverkens behof utlemnande krut, hvarå försäljnings- priset dessutom understeg det för handgevärs-krut med • 4 R:dr ptr centner. *) Likväl och då Kongl. Maj:t funnit det ledande både till fördel och besparad ut- gift för Kronan, samt till nytta för Bergslagerna, om en friare kruthandel, än den förfallningarne nu medgifva, kunde blifva införd, ville Kongl. Maj:t framdeles, vid tilländalöpandet af de om kruttillverkningen afslutade kontrakt, uppa Krigs-Kollegii derom då tillgörande underdåniga anmälan, taga frågan om förändring här- utinnan i Nådigt öfvervägande, med hänseende der- Vid på den utveckling salpeter-näringen under tiden kunnat vinna och den nedsättning, i sallpeter-lösnings- prisen eller andra förändringar i förfallningarne om denna närings hedrifvande, som då af omständighe- terna kunna medgifvas eller påkallas.

Jrftf=#ffiriella Sföclntngen.

INRIKES UNDERRÄTTELSER.

TVisby den 11 Febr. Gårdagen, H. M. Drottnin- gens Namnsdag, hade Fruntimmers-Samfundet för fatliga Flickors uppfostran, som har den Nåden att äga Hennes Maj:t till sin höga Beskyddarinna, anställt en högtid för barnen, uti den härvarande skolan för fattiga värnlösa flickor, bestående uti en festlig mid- dagsmåltid, illumination af skolhuset och dans. Vid måltidens slut föreslog Sällskapets Ordförande, Fri- herrinnan Schiirer v. Waldheim, född Oxenstierna, en skål lör H. Maj:t Drottningen, hvars årliga under- stöd, alltifrån Skolans stiftelse, den hufvudsakligen har att tacka för det gagn den kunnat Uttrötta.

Det var rörande att se de små barnen med liflig- het deltaga i välgångsskålen och höra dem derpå med känsla och andakt uppstämma en Psalm till Herrans lof! Det är åt denna Skola, som H. M. Konungen Nådigst förärat en summa af 1000 R:dr B:ko, till inköp af eget hus, i hvilket skolan nästa vår kommer att in- flyt tas.

För Herrar och Damer var arrangerad en middag i närheten af skolhuset, under hvilken, vid skålen för H. M. Drottningen, afsjöngs en derlill författad vers med ackompagnement af blåsinstrumenter. — När mörkret inbröt, afbrändes det å Carlsdagen tillämnade, men för storm då inställda fyrverkeri, bestående uti H. M. Konungens och H. M. Drottningens höga Namnchiffer, en mängd luftbägare, solar, en raket- kista, m. 11. fyrverkeripjeser; allt lyckades förträlfligl och gynnades af en utmärkt vacker väderlek. Afto- nen slutades med bal. flVisby Pfeckobl.J

Linköping den a/j. Febr. Stadens borgerskap, tilli- ka med Länels och Ortens förnämsta F-cclesiaslike, Militäre och Civile Einhelsmän och Medborgare, hade föileden gårdag den fägnaden åt Länets n'a Höfding, Hr General-Adjutanten m. ui.»Friherre Palmstjerna, gif- va en middag, som af vederbörande Auklorileler blif- vit föranstaltad å Stadshuset härslädes. fLink. Bl.J

Götheborg den 23 Febr. Sistl. Lördag fortsattes ransakningen i Lidbäckska Konkursmålet vid Råd- hus-Rätten härslädes. Efter hvad förut förekom- mit mot Fru Lidbäck, lärer Häi adshöfding Orr-

  • ) Genom Kongl. Brefret d. 19 December 1S35, har priset å

handgevärskrut blifvit bestämdt till 42 R:dr och ä bergs- krut till 38 H:dr B:ko centnern; likasom ock förut pri- set ä bergskrtrf alltid varit 4 B.dr lägre än å handge- värskrut. Enligt hvad Krigs- och Bcrgs-Kollcgierncs d. 3 i samma manad afgifna gemensamma underdåniga utlå- tande i ämnet upplyser, uppgiugo krutförsäljnings-prisen då ännu icke till hvad varan kostade Kongl. Maj:t och Kronan; men Kongl. Maj:t har, på det krtitköparc icke mätte få vidkännas en alltför hastig prisstegring ä den- na nödvändighetsvara, redan före detta beslutat, att en- dast successivt hvarje år höja krutprisen till det belopp, att tillverkningskostnaden blifver betäckt.

AF KONGL. MAJ.T I NÅDER AFGJORDA ENSKILTA MÅL:

Uppå Kammar-Expeditionens föredragning .• Underdåniga ansökningar. Bifallna: Kronofogden Upmarks, om ett års tjens t ledighet; Mekaniskt- arbetaren Erikssons och Skomakare-gesällen Sunncrviats, att få flytta till Finland; koflVnli-Skcpparen Fyhns, om Svensk medborgare- rätt; 1'. Carlströms, om tillstånd fiir hans son att gå i Bysk tjenst; ägarens till Berga Wäilenjvarn, om befrielse från räntas utgörande fiir qvariicn; Stads-Kassören Ågrens, om kompetens till Landt-stats-tjciisler; ägarens till Anneforss Bruk, om tillstånd alt, i stället för 300 .Vit» Manufaktur, få utsmida lika qvantum Stångjern. Villkorligt bifallen: Ägarens till Sljii lisuiuls Bruk, om tillökning i smidet. Af- slagen: f. d. Grufvc-arbetarcn Kjellmans, om utsträckning i besittningsrätten till ett torp ä Bepperda hemmans ägor.

Underdåniga Besvär: Afslagna: En del Borgares i Westcrvik, rörande marknadsstånd i Gamlcby Köping; Hes- slcby och Ingalorps Sockneniän, om byggnad och undcrbål-

beig funnit för godt att vägra det biträde, han förut lemnat henne, som vid detla tillfälle företräddes af Hof- Rätts-Auskultanten Clemenlson , hvilken jemte sin fullmakts företeende anmäl te, att Fru Lidbäck vo- re af illamående hindrad från att inställa sig vid Do- mstolen. Emellertid inlemnade H. C. Lidbäck en hoförleckning för Lidbäcks Enka & Komp., hvilken förteckning anmärktes och erkändes såsom ofullstän- dig. Skulderne i densamma upptogos till icke hög- re belopp än cirka 376,000 Rdr, och tillgångarne till omkring i5i,ooo Rdr, bland hvilka senare figure- ra hos Mäklaren Edvin Leiiler insatte 81,666 Rdr 32 sk., samt hos Kihlman, för varuköp 5o,ooo Rdr, hvil- ka tvenne sistnnmdc fordringar represen teras af Re- verser, dem Lidbäck uppgifver halva förkommit, och om hvilka summors ingående vi med skäl tvifla, hva- dan, enligt alla kalkyler, uppgjorde med kännedom om det helas ställning, man kan antaga, att Kredito- rerne icke erhålla mer än omkring 3 å 4 procent af

fGöthtb. Dagb.J

öppnande, borde iakttaga ett förhållande, som åt det- samma kunde bevara rättigheten, att, om det pröfva- drs nödigt, framdeles yttra sig; han trodde, att då Slor- Thinget till en början beslutat, alt de ifrågavarande handlingarne skulle tagas i öfvervägande, detsamma borde bestämma på hvad sätt detta kunde ske.

Bonden Valstad förklarade, att hvarken han eller de öfriga bönderna förstode sig på det, som man kallat diplomatisk finhet, och att det således möjligen kun- de hända, att en på detla sätt författad adress kom- me att innehålla uttryck eller meningar, hvilka för- samlingens pluralitet icke velat der införa, och spm man skulle kunna misskänna.

Handlanden Gram från Trondhjem ansåg det vara farligt alt införa ett nytt bruk, hvaruli påföljande Slor-Thing kanhända kunde finna ett prejudikat.

Hr Uppe trodde, att man misstoge sig om frågan, som numera endast anginge hänvisandet till en Kom- mitté af Hr Foss' förslag, utan att förutsätta den ab- soluta nödvändigheten af en adress.

Hr Borchsenius log derefter ordet, och utvecklade huruledes Stor-Thingets rättighet att taga de omför- mälte handlingarne i öfvervägande icke kunde preskri- beras genom uraktlåtandet deraf, men att han trodde sig böra fästa församlingens uppmärksamhet på den stora skillnad, som äger rum emellan Konungens tal och berättelsen. Het förra vore, i sjelfva verket, en- dast ett uttryck af hans Maj:ts personliga tänkesätt, och kunde således, enligt Grundlagens 5:tc §., icke blif- va föremål för en granskning i Stor-Thinget, då der- emot berättelsen rörande Rikets tillstånd vore af så stor politisk vigt, alt den, utan tvifvel, förtjente att underställas församlingens öfvervägande, hvartill man också ägde rätt, enligt Grundlagens 75 §. Litt. F.; en rättighet, som man icke skulle förlora, om man icke ville begagna sig af densamma; talaren yttrade derefter, att Konungens tal högeligen fägnat honom, emedan detsamma uttryckte en hjcrllighet, hvilken förtjente ett icke mindre hjertligt svar, men att detta redan blifvit af församlingen meddeladt, då densamma åt Presidenten uppdragit att svara i de uttrycksfulla ordalag, med hvilka han, vid Stor-Thingets öppnan- de, emottog talet och berättelsen.

Hr Hjelm försvarade förslaget med mycken häftig— tighet, och angrep den motsatta meningen uti ordalag, som syntes förolämpande i allmänhet, och särskilt för några af församlingens medlemmar; han fann de hittills anförda skäl beröfvade all grund; han sade, att man läte sig hänföras af en obefogad oro m. m.

På denna Hr Hjelms framställning, som tycktes väcka hela församlingens missnöje, svarade Hr Fal- sen, och förebrådde med ifver talaren, för de af ho- nom använda föga passande uttryck, hvilka han en- dast kunde anse hafva undfallit honom till följe af en sjuklig sinnesstämning.

Hr Christensen försvarade sig emot de beskyllnin- gar, som blifvit honom gjorda af Hr Hjelm; hvilken dera gemälte, att han icke haft för afsigt att föroläm- pa någon genom sina utlåtelser.

sine fordringar

NORRSKA UNDERRÄTTELSER.

Storthisget.

Under åberopande af det i gårdagens Stats-Tidning meddelade resultat af Stor-Thingets öfverläggningar rörande Repiesentanten Foss' motion, meddela vi föl- jande redogörelse lör den debatt, som uti detta äm- ne ägde rum vid sammankomsten den ir) dennes.

Diskussionen öppnades af Ryefoged Saxild, som ytt- rade sig emot Hr Foss' förslag och Kominitle'ns hem- ställan; han trodde sig böra rösta för förslagels åsi- dosättande, samt det Kongl. talets och berättelsens rö- rande Rikets tillstånd biläggande till protokollet.

Ryefoged Christensen påyrkade sitt i ämnet redan afgifna förslag.

Kapiten Foss log derefter ordet med tillkännagif- vande, att han icke gjorde det i afsigt alt försvara en adress i allmänhet såsom svar å Konungens tal, enär hans förslag icke ginge derpå ut, alt en sådan bestämdt borde af församlingen beslutas, utan endast att Stor-Thingel, vid det högtidliga tillfället af dess

Hr Riddervold förklarade, att debatterna icke för-» ändrat något uti hans första åsigt af saken, som nil blifvit så väl utredd, att han icke tvekade att rösta för Hr Christensens förslag; hvad saken i och för sig sjelf beträffade, tillade Hr Riddervold, att, om den ifrå- gavarande adressen skulle innehålla uttryck af natio- nens tacksamhet för Hans Maj:ls välgerningar, så hade folkets tänkesätt i della afseeude nog tydligt ut- tryckt sig under Hans M»j.*ts senaste vistande i Nor- rige; men om densamma skulle vidröra nationella för- hållanden, så fann han densamma onödig.

Sedan ännu några andra talare yttrat sig, hvilka alla afstyrkte Hr Foss' förslag, blef frågan satt under omröstning, som medförde det redan tillkännagifna resultatet.

UTRIKES UNDERRÅTTELSER.

De i dag ankomna utländska posterna, gående från Hamburg till den 19, och från Paris till den ilFebr. (Engelska tidningar medföljde icke), innehålla hufvud- sakligen följande:

Frankrike.

Paris d. 13 Febr. Äfven denna dags sammankomst uti Deputerade Kammaren, af hvilken man väntade en utveckling af den Ministeriella krisen, har ännu icke fört till något resultat. Å dagordningen var be- rättelsen öfver åtskilliga inkomna petitioner uppförd, och hvarken de af venstra sidan i förväg omnämda förfrågningar, eller det af den förra Ministerens an- hängare utlofvade påyrkandet af en adress till Ko- nungen rörande dessa Ministrars bibehållande, kom- mo under öfverläggning. Således stå sakerne ännu alldeles såsom i går. På kandidater till de särskilta Minister-platserne, lärer icke vara någon brist; en- dast Konselj-Presidents-befattningen lärer ingen, un- der närvarande förhållande, vilja åtaga sig.

Underhandlingarne med Hr Mole' hafva — enligt