Sida:Post- och Inrikes Tidningar 1836-02-26.djvu/2

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


Journal des Debuts, — lika litet fört till något re- sultat, som de föregående med Hr Dupin; och om man vågar tro organerne för le tiers parti, så skall allt ännu förblifva oafgjordt, intill dess svar ingått från Marskalk Soult, till hvilken man, för 8 dagar sedan, afsändt en kurir. På den senast i går här i omlopp satta lista, hvilken meddelas af Gazette de France, figurera ännu Hr Mole', såsom Konselj-Pre- sident och Justitie-Minister, och Hr Humann, såsom Finans-Minister, ehuru, såsom bekant är, begge vä- grat att öfvertaga dessa befattningar; dessutom näm- ner samma tidning Hr Thiers för utrikes ärendcrne, Hr Passy för handeln, Hr Sauzct för allmänna un- dervisningen, Hr deMontalivet för inrikes-, Marskalk Maison för Krigs-, och Amiral Duperre' för Sjö- ärenderne.

Man erfar nu något närmare rörande öfvcrläggnin- garne i Ränte-kommissionen, hvilka haft till påföljd utväljandet af 3:ne nedsättningens motståndare till President, Sekreterare och Föredragande uti Kom- missionen. Den bestal-, såsom kändt är, af 4 anhän- gare till nedsättningen, Hrr Gouin, Laffitte, Ducos och Deslay; 4 motståndare af densamma, Hrr Sal- vandy, Laplagne, Bessieres och Odier; och slutligen den såsom ultra-ministeriell ansedde Hr Fulchiron, hvilken blifvit vald till medlem af Kommissionen, emedan han yttrat sig för nedsättningen, men senare, af tillgifvenhet för de förre Ministrarna, öfvergått till den motsatta åsigten, och sålunda gifvit densamma öfvervigten. Genast vid Kommissionens sammanträde föreslog Hr Salvandy, emot hittills öflig plägscd, att ännu före öfverläggningen välja föredragande. Med understöd af Hr Fulchiron, gick hans förslag igenom, oaktadt det andra partiets motsägelser. Man började nu med att välja Ordförande, och utsåg derlill, så- som vanligen sker, och nästan alldeles enhälligt (med undantag endast af den valdes egen röst), den äldste, Hr Odier, således en motståndare af nedsättningen. Motpartiet trodde nu, att på samma sätt den yngste, Hr Ducos, skulle blifva utvald till Sekreterare, men de fyra ministeriella röstade för Hr Salvandy; denne, mindre nogräknad än Hr Odier, gaf sig älven sjelf sin röst, och sålunda blef den andra motståndaren af nedsättningen vald; på enahanda sätt genomdrefs vakt af den tredje, Hr Lacave-Laplagne, till föredra- gande, ty också han röstade på sig sjelf; efter slutade val, diskuterade Kommissionen ännu i ungefär en och en half timma om ränte-nedsatl ningen; först blef en- dast den fråga vidrörd, huruvida Regeringen vore berättigad till en sådan åtgärd, och denna fråga blef vid sammankomstens slut enhälligt bejakad.

I går blefvo åler en mängd af utnämningar till ju- ridiska ernbeten, kontrnsignerade ännu den 9 dennes af Hr Persil, kungjorde. Utom de trenne, hvilka re- dan blifvit omnäinde, har ännu ingen af de hittills varande Ministrarne lemnat sina förra hoteier.

Fieschiska processen närmar sig med raska sleg till sitt slut; efter Hr Dupont, Moreys försvarare, talade i går ännu Hr Marie till Pepins förmån, Hr Paillet för Boireau, och sluteligen Hr Fabrc såsom Beschers för- svarare. Uti denna dags sammanträde höll ännu Hr Pnrquiu, Fieschis försvarare, hvilken utbedtsigatt lå tillägga något till Hr Patornis defension, elt längre föredrag; deruppå följde General -Prokuratorns replik å samtliga fyra förs vars-ta len, och slutligen dupli- kernc af Hrr Dupont for Morey, Filip Dupin för Pe'- pin och Chaix d'Estange för Fieschi; då Kammaren ännu i dag ville komma till ända med debatterne, så beslöt man att ännu på aftonen hålla en sammankomst, men just nu (kl. i/a 5), synes man halva ändrat den- na föresats, och hafva utsatt sisla sammanträdet till i morgon Söndag. Domen blir förmodligen afkunnad genast efter Fastlagen. (B. H.J

Dito den 11 Febr. Regeringen har i går, genom telegraf, erhållit kännedom af Presidenten Jacksons senaste bådskap; den ifrågavarande depeschen från vår Ambassadör i London, daterad den 9 Febr. kl. half 3 på morgonen, lyder som följer: "Presidenten Jackson har den 19 Jan. aflåtit ett bådskap till kongressen, hvar- uli han tillstyrker antagandet af en lag, som lillslu- ter Amerikanska hamnarne för Franska fartygen." Öfver det inflytande, som denna oförväntade under- rättelse torde hafva på det doktrinära partiels öde, är man här af delad mening. Några tro, att de af Presidenten Jackson uti hans bådskap uppdagade fö- regifna misstag af Broglieska Ministercn skulle göra doktrinärernas återinträde i Kabinettet omöjligt; andra deremot äro af den åsigt, att delta bådskap fastmera, tvertom, endast kan vara gynnande för doktrinärerna, då numera förhållanderna med de Förenade Stater- na för ingen del skicka sig på det sätt, att nedsätt- ningen af räntefoten redan nu kunde synas rådlig. Journal des Débats yttrar sig på följande salt: "Vi äro långt aflägsne från all tro, det Kongressen skulle ingå på Presidentens förslag; fastmera förlita vi oss äf- ven nu på Kongressens insigt och på det välgörande inflytandet af Englands bemedling, så att det icke må komma till en afgjord brytning, hvilken af hela den civiliserade verlden skulle ogillas; emellertid kräf- . ver dock vår pligt, att vara beredda på allt; vi visste icke, att vi talade så sannt, då vir ännu för några dagar sedan, hänvisade till de faror, som möjligtvis kunde öfverraska oss i vårt säkerhets-tillstånd, som ännu var för nylt och för ovisst, för att så hastigt kunna diskonteras."

Val-kollegium i Paimboeuf, i departement Nedrn Loiie, har, i stället för den ur Kammaren utträdde Hr Macs, valt den minislerielle Kandidaten, Hr Leray, till Deputerad med 71 röster emot 16, som hans medläflare Hr Armand Carrel erhöll. fPr. St. Zeit.J Englawd

London den l3 Febr. Markisen af Londondery fö- redrog i går uti Öfverhuset sin begäran att erhålla en uppgift å alla Spanska Regeringen från England

tillsända vapen och krigsförråd. Ministerens politik i allmänhet blef, naturligtvis, af honom på det högsta ogillad. Lord Melbourne hade intet att invända u.ot uppgifternas föreläggände; de vapen och krigsförrådet', som blifvit Spanska Begeringen tillsända, voro icke skänkta, utan försålda, dock hade Hertigen af Wellington å Regeringens vägnar förklarat, att England just icke så snart förväntade köpstimman. På en till honom ställd fråga, svarade Lord Melbourne, att han visser- ligen ägde skäl alt tro, det sex Engelsmän nyligen blifvit skjutne på Don Carlos befallning. Lord-Kansleren föredrog en Hill rörande de andliga Domstolarne, hvilken erhöll Lord Lyndhurst's fullkomliga bifall.

Lord John Russel föredrog tvenne Uiller; den ena rörande registreringen af personer som födas, gifta sig och aflida; den andra till förbättring af de lagar, som angå de såkallade dissenternes giftermål. De skola äfven erhålla sina egna begrafningsplatser. På elt o- betingadt inträde vid Universiteterne i Oxford och Cambridge kunde man väl ännu icke gifva dissenterne någon förhoppning, men Skaltkammnr-Kansleren skul- le dock, innan kort, föredraga en Bill om inrättande af ett Universitet i London, hvilket skulle erhålla rättighet att utdela grader. CB. H.J Spanien.

Franska tidningar af d. 11 Febr. förmäla, att, en- ligt underrättelser från Madrid af d. 3, skall Hr Istu- riz ha vägrat att ingå i Ministercn, och att Hr Men- dizabal skall bestrida de tre åt honom provisoriskt anförtrodde Minister-befattningarne intill dess de nye Cortes sammanträda.

Den 2 Febr. hade Krigsministern återkommit från Vittoria till Madrid. Han skall med General Cor- dova ha träffat aftal, att afvakta den vackra årsti- den för åter-öppnandet af operationerne. — Den of- ficiella bulletinen i Gaccta af d. 1 Febr., om fästet Virgen del Hörts, i Catalonien, intagande af de kon- stitutionella tropparne, tillägger, att den krigsfångna Carlistiska garnisonen måst springa öfver klingan, de begge Cheferne Morales och Sirera icke undantagne.

I samma blad är en förordning af Drottningen in- förd, enligt hvilken, ifrån den 3 Februari, en regel- mässig cstafett-gång skall inrättas emellan Madrid och Paris.

Enligt underrättelser från Bayonne af den 6 Febr., befann sig Carlistiska högqvartcret den 2 dennes i Onate; General en Chef Eguia slod i Durango. General Cordova har, i Vittoria, fördelat operations-arme'!! i 3 korpser, af hvilka den ena skall operera i Casti- lien, den andra i Navarra och den tredje i Biscaya.

Invånarne i Valcarlos beredde sig att väpna sig för Drottningen. (/?. //.)

Norra Amerika.

New-York den 16 Jan. Man erfar att Kabinettet i Washington är af delade meningar i afseende å den Franska frågan; Presidenten, jemte Stats-Sekreteraren Forsylh, är för kraftiga åtgärder; Vice-Prcsidenten van Buren och Hrr Cass, Woodbury och Dickenson äro för elt mildare handlingssätt; Hr Barton skall alltid hafva varit för kriget, och hans förhållande i Paris skall hafva sårat icke allenast Franska Kabinettet, utan äfven alla; Amerikanare; vi tro icke på krig; Presidenten må säga eller göra hvad han vill, han har dock, i afseende på krig eller fred, ringa makt; Senaten är den a^toritet, på hvilken folket förlitar sig, och det synes omöjligt, att män, sådana som de, af hvilka den- samma utgöras, skola laga ett fiendlligt steg förrän landets ära, icke General Jackson, sådant fordrar.

rB. h.j

Bref ifrån Washington förmäla, att Kongressen, med en pluralitet af 168 röster emot 18, beslutat att ut- nämna en kommission för att afgifva berättelse an- gående ändamålsenligheten af sjömaktens förstärkande.

fHamb. Corresp.J

STATS-HANDLING.

Ehuru nedanstående uti Engelska tidningar af den 9 Febr. införde bådskap från Presidenten i de Före- nade Slaterne till Amerikanska Senaten och Repre- sentant-huset redan blifvit genom en annan tidning meddcladt allmänheten, tro vi oss likväl böra här åleryifva detsamma. Det är af följande innehåll:

"Mine Hrr! Uti milt bådskap vid öppnandet af e- der session, underrättade jag eder, att vår Charge' d'Affaires i Paris erhållit nödiga instruktioner, i än- damål alt af Franska Begeringen begära elt definitivt beslut, rörande betalningen af den skade-ersätlning, som genom traktaten af den 4 Juli 1831 blifvit för- säkrad, och alt, när underrättelser om resultatet in- händigades, skulle sådant utgöra föremålet för ett sär- skilt meddelande.

Till verkställighet af denna min afsigt, öfvcrlcmnar jag nu till eder medföljande dokumentet', under num- rorne t till i3, innehållande, bland annat, brefvex- ling i delta ämne emellan vår Charge' d'AlTaires och Franska Ministern för utrikes ärendernc, af hvilka upplyses, att Frankrike yrkar, såsom elt förutgående vilkor före verkställandet af en traktat, hvilken ovil- korligt blifvit ratificerad, Bfvensom före betalningen af en skuld, som af alla Begeringens förvaltningsgre- nar blifvit erkänd såsom obestridlig, att vissa förkla- ringar skola lemnas, hvilkas ordalag denna Regering föreskrifver. Dessa ordalag äro sådana, att de, enligt hvad redan officiellt för samma Begering blifvit lill- kännagifvit, icke kunna godkännas; och att, om de fortfarande påyrkas, de höra anses såsom en öfverlagd vägran, å Frankrikes sida, att uppfylla åligganden, hvilka, enligt folkrätten måste anses förbindande, och hvilka af hela den civiliserade verlden hållas i helgd. Egenskapen af den akt Frankrike fordrar af denna Begering, upplyses tydligen i brefvet från Franske Ministern, under N:o 4- "Vi vilje betala summan", säger han, "som de Förenade Slaternes Re-

gering, å sin sida, är beredvillig att inför oss förkla- ra, medelst ett officiellt och skriftligt tillkännagivande af dess åsigt, att den med ledsnad ser det missförstånd som uppkommit emellan de begge länderna; att det- ta missförstånd är grutidadl på ett misstag; att det al- drig ingått i dess afsigt att sätta Franska Regeringens goda uppsåt i fråga, eller att antaga en emot Frank- rike hotande ställning;" och han tillägger: "Om de Förenade Slaternes Regering icke afgifver denna för- säkran, skola vi blifva nödsakade att tro, det detta missförstånd icke ar föranledt af en irring." I bref- vet under N:o 6, anmärker Franske Ministern likaJe- des: "att Regeringen i de Förenade Staterne känner, att) verkställigheten af traktalen af den 4 Juli i83i hädanefter är af densamma sjelf beroende."

"Nödsakad, till följe af de sålunda utaf Franske Mi- nistern begagnade uttryckliga ordalag, att anse dem såsom en bestämd vägran all verkställa traktaten, u- tom på sådana vilkor, som äro oförenliga med de För- enade Stalernes ära och sjelfständighet, och öfvertygad att J, vid öfvervägandet af den eder nu meddelade skriftvexling, icke kttnnen betrakta densamma under någon annan synpunkt, blifver det min pligt att fästa eder uppmärksamhet på sådana åtgärder som sakens vigt kräfver, i händelse man fortfar med påståen- det att inblanda sig uti kommunikationerne emellan de särskilta grenarne af vår Regering. Detta vikan- de har blifvit ännu mera obilligt genom det förhål- lande, att meningen af den äskade förklaringen flera gånger och frivilligt blifvit uttryckt, innan den på- fordrades såsom elt vilkor; — ett vilkor, så mycket mera förödmjukande, som det begäret såsom motsva- rande en penninge-ersättning. Önskar Frankrike en- dast ett förklarande, att vi icke hafve för afsigt att erhålla vår ritt genom ett påkallande af dess farhå- gor, hellre än genom en uppmaning till dess rättvisa? Delta land har redan fält en sådan uppriktigt och klart sig tillställd, genom vår hos dess Regering ac- krediterade Minister, uti en af mig ratificerad not, h vart ill milt bifall af honom blifvit officiellt med- delad, uti hans skrifvelse till Franska Ministern för ulrikes ärendcrne af den 25 April i835; och för- klarandet är förnyadt genom mitt kungjorda godkän- nande af denna skrifvelse, sedan skade-ersättnings- beslulel blifvil antaget, (inskar Frankrike ett föröd- mjukande och servilt förnyande af denna handling, Uti ordalag som det vill föreskrifva, och hvilka skulle innebära ett erkännande af dess sjelf tag na rättat! mel- lankomma i våra inhemska rådplägningar? Frankrike »kall aldrig erhålla något sådant. Andan hos Ame- rikanska folket, lagstiftningens väldighet, och dess verk ställande Regerings fasta beslutsamhet förbjuda det.

"Emedan svaret från Franska Ministern till vår Charge' d'Affaires i Paris innehåller en hänvisning till ett bref af honom, adresseradt till Franska Sändebudet härstädes, blifver det nu tjenligt att förelägga eder skriftvexlingen emellan denne funktionär och Stats- sekreteraren, rörande detta bref, och att låta den- samma åtföljas af sådana upplysningar, som kunna sätta eder i tillfälle alt taga kännedom om verkstäl- lande maktens åtgärder dervid. Med hänseende till den, vid början af eder session, afgifna historiska utveck- ling rörande upphofvet och fortgången af våra Ivistig- heter med Frankrike, torden J påminna eder, att, vid vår Ministers återkomst till de Förenade Staterne, med- gaf jag officiellt, att mitt gillande af de förklaringar han afgifvit till Franska Ministern för utrikes ärén- derne finge offentliggöras. Som Franska Regeringen hade kungjort bådskapet, utan att delsamma blifvit officiellt meddeladf, syntes det otvifvelaktigt, all, om den varit beredd atl betala sin skuld till oss, hade den skolal allmängöra hvarje offentlig förklaring af de Förenade Slaternes Regering i samma ämne. Men tveremot denna välgrundade väntan, har Franska Mi- nistern icke begagnat elt så lägligl tillfälle alt befria sig ur sin obehagliga ställning, och alt göra rättvisa åt de Förenade Staterne.

"Likväl, medan Regeringen i de Förenade Staterne afvaktade Franska Regeringens förfärande , under fullkomlig öfvertygelse att svårigheten var tillända- bragt, erhöll Stats-Sekreteraren ett meddelande från Franska Charge' d'Alfaires i Washington, som önska- de för honom uppläsa ett bref, hvilket han erhållit från Franske Ministern för utrikes ärendrrne. Han till- frågades om han var anbefalld eller berättigad att göra någon officiell kommunikation, och svarade: att han endast vore bemyndigad alt uppläsa brefvet, och, om sådant begärdes, lemna en afskrift deraf. Inne- hållet af detla bref, inhemtas af hosfogadc dokumen- ler N:o 4 °ch 6. Det var ett försök att enskildt låta Regeringen i de Förenade Staterne känna det salt, på hvilket den kunde afgifva en förklaring, som, sken- bart frivillig, likväl i sjelfva verket af Frankrike var dikterad och behaglig för denna Stat, i ändamål att sålunda erhålla betalningen af de 25 millionerna Frank. Intet undantag ägde rum vid användandet af detla kom- munikations-sätt, hvilket ofta begagnas för alt bereda en väg till officiella transaktioner; men de förslaser, som deri gjordes, voro till sitt innehåll hell och hållet oan- tagliga. Som meddelandet icke skett under formen af en officiell framställning till Regeringen, föranledde det icke till något svar eller till någon officiell be- handling; icke heller kunde det lämpligen utgöra grun- den för någon åtgärd af verkställande eller lagstif- tande mak ter ne; och Stats-Sekreteraren ansåg icke be- höfiigt att begära en afskrift, emedan han icke kun- de göia bruk af en sådan. Afskrifterne af dokumen- lerne under N:ris g, 10 och 11, ulvisa, huru Franske Charge d'Affaires, flere veckor efteråt, försökt att nedlägga en kopia af detta papper uti denna Rege- rings arkiver; hvilket, af förhanden varande skäl, icke kunde tillåtas; men den förut gifna försäkran förnyades, att hvarje officiell framställning, som han blefve bemyndigad att afgifva, i vanlig och vedertagen

v