Hoppa till innehållet

Sida:Prop 1977⁄78-71 Om kvinnlig tronföljd.pdf/12

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
Prop. 1977/78:7112

som är statschef. Det har ansetts lämpligt att införa en bestämmelse av detta slag både i successionsordningen och regeringsformen. Föreskriften i successionsordningen får betydelse vid tillämpningen av 4, 5. 7 och 8 §§ i förordningen.

3 §

Enligt denna paragraf har kvinnliga medlemmar av kungahuset och deras efterkommande ingen rätt till Sveriges krona och regering. Med den avfattning av 1 § som har förordats i det föregående har 3 § kunnat upphävas.

4 §

Enligt 2 § i 1809 års regeringsform. som enligt övergångsbestämmelserna till 1974 års regeringsform fortfarande gäller i den delen. skall konungen alltid vara av den rena evangeliska läran enligt de närmare preciseringar som anges i paragrafen. Enligt 4 § successionsordningen skall prinsar av det kungliga huset uppfödas inom samma lära och inom riket. Vidare föreskrivs i 4 § att den av kungliga familjen som inte bekänner sig till samma lära skall vara utesluten från all successionsrätt. Någon verkan av att prins inte uppföds inom riket anges inte.

Utredningsmannen föreslår endast mindre formella jämkningar i paragrafen. Remissinstanserna godtar i regel förslaget men från flera håll ifrågasätts om inte paragrafen bör kompletteras i olika hänseenden.

Några remissinstanser tar upp frågan vilken krets av efterkommande till tronarvinge som bör uteslutas från successionsrätt om tronarvingen överger den rena evangeliska läran. Till denna grupp hör högsta domstolen som framhåller att det får antas att de av arvprinsens efterkommande som föds först efter det att arvprinsen övergav den evangeliska läran blir uteslutna från successionsrätt. Däremot torde de efterkommande som var födda redan vid den angivna tidpunkten bibehållas vid sin successionsrätt. Det synes önskvärt att när förlust av successionsrätt jämväl för efterkommande åsyftas detta framgår av lagtexten i all synnerhet som de efterkommande särskilt nämns i liknande sammanhang.

I några yttranden diskuteras verkan av att tronarvinge uppfostras utom riket. Även i denna fråga förekommer uttalanden i högsta domstolens yttrande. Det framhålls i yttrandet att med kravet på uppfostran inom riket tydligen avses att tillgodose intresset att statschefen är väl förtrogen med svenska förhållanden. Om arvprinsessas äktenskap med utlänning i allmänhet kommer att leda till att hon flyttar utomlands, kan det — i vart fall om laglig möjlighet att lämna villkorat samtycke till tronarvinges äktenskap inte skulle föreligga — finnas större anledning än tidigare att förse stadgandet i 4 § successionsordningen med uttrycklig bestämmelse om verkan av att tronarvinge uppfostras utom riket. Även för andra fall kan det vara av värde