anser sig dock regeringsrätten med hänsyn till lagstiftningsuppgiftens särart kunna godta den uppläggning utredningen valt. Svea hovrätt framhåller att partiella ändringar i successionsordningen av det slag det nu är fråga om möter svårigheter av både formell och saklig natur. Förslaget vittnar klart härom. Även om en mera genomgripande revision av successionsordningen eller en helt ny tronföljdsordning kunde te sig motiverad, synes en begränsad revision på sätt utredningen stannat för dock kunna godtagas. Kammarkollegiet uttalar att lagtekniskt skulle en ny successionsordning vara att föredraga, då ett införande av nya bestämmelser i den gamla successionsordningen måste resultera i bristande enhetlighet både i form och i sak. Utredningsförslaget vittnar därom. Kollegiet finner dock att den av utredningsmannen valda uppläggningen med hänsyn till omständigheterna bör kunna godtagas.
Regeringsrätten upptar även några terminologiska frågor. Regeringsrätten framhåller sålunda att successionsordningen nu talar om prins av det kungliga huset för att ange manlig person som har arvsrätt till tronen, medan termen prinsessa har en mera obestämd innebörd. Utredningen föreslår införande av benämningarna arvprins och arvprinsessa. Regeringsrätten kan tillstyrka dessa nya benämningar, då de synes ge klart uttryck för vad som åsyftas, en person med arvsrätt till tronen. Det bör övervägas om inte den nya terminologin bör vinna insteg också i 5 kap. 3 § regeringsformen. Regeringsrätten framhåller vidare att utredningen redovisar innebörden av nuvarande begreppet kungliga huset som omfattande konungen, tronföljdsberättigade, ogifta prinsessor och ingifta. I 5 kap. regeringsformen användes uttrycket konungahuset. Det är inte helt klart huruvida dessa båda begrepp är identiska. Med kvinnlig tronföljd kommer under alla omständigheter begreppet konungahuset att få en delvis annan innebörd och omfatta statschefen, alla till tronen arvsberättigade samt ingifta familjemedlemmar.
1 kap. 5 § i regeringsformen
I anslutning till denna paragraf upptar justitiekanslern några rättstekniska spörsmål. Justitiekanslern menar till en början att det kan övervägas att i successionsordningen intaga en hänvisning till det föreslagna nya andra stycket i 1 kap. 5 § regeringsformen. I huvudsak samma mening uttalas av kammarkollegiet.
Justitiekanslern pekar vidare på att det är tveksamt om det med den föreslagna formuleringen av 1 kap. 5 § regeringsformen är klart att 2 § i successionsordningen i dess föreslagna lydelse är tillämplig för det fall att kvinnlig statschef avlider och arvprinsessa är havande. Enligt justitiekanslern kan nämligen 2 § i successionsordningen knappast betraktas såsom något stadgande om "konungen" utan om änkedrottning och änkeprinsessa. För att oklarhet inte skall uppstå förordar justitiekanslern en omformulering
