Sida:Psalmodikon.pdf/22

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

XVI

Genom så ringa medel, jemte gynnsamhet, goda ord och uppmuntringar af dem, som äro satte att waka för allmänt wäl, kan Kyrkosången lyftas ur sin förnedring, och hugnad och wälsignelse för Konung och folk, för lärare och åhörare, för land och rike, ja, en liknelse måhända af wåra store Förfäders återwäckta dygd, enfald och fromhet blifwa småningom och snart den wissa frukten af en hwarken staten eller Församlingen betungande åtgärd. Den, som blifwit bekant med den inre grunden för wår Kyrkosång skall icke anse en tanke af hopp om dessa wälgörande frukter af dess wård såsom öfwerspänd.

"Men," säger man, "medgifwet, att Psalmernas melodier, ja, äfwen deras stämmor kunna, genom dessa medel, i en naken correcthet bibringas menigheten; hwarifrån skall röstens behaglighet komma, och det ädlare sinne, som en wärdig sång kräfwer, och som äfwen lyckligare naturer endast genom fortsatt öfning och möda kunna förwärfwa? Utan dessa egenskaper, som icke allmänt må förwäntas, blir äfwen denna sång intet annat, än ett nytt larm i stort, föga bättre, än det wi redan äge. Från himlen kommer intet till jorden."

Jag swarar med wisshet öfwertygelse: Jo, detta allt, så mycket som deraf behöfwes, skall komma från himlen. Det förhåller sig lyckligtwis icke så med Kyrkosången, som med den profana. För denna måste sångaren hemta allt af sin egen skicklighet och förmåga; för sången till Guds ära och hjertats uppbyggelse erbjuder sig i hwarje ögonblick den allestädes närwarande gode anden, som blott förbidar att wi gå honom till mötes, för att af sin

rike-