Sida:RD 1935 23.djvu/108

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

2 Motioner i Första kammaren, Nr 16. svenska folkets framtida existens som folk. Kanske skulle kvinnan också vinna därpå, särskilt därigenom att hennes utsikter att i rimlig tid bli maka och moder komme att ökas. Och detta är väl ändå till syvende och sist hennes innersta längtan och hennes livs djupaste åtrå, trots vissa uttalanden i motsatt riktning. Jag håller alltså före, att allt som kan göras för att bereda unga män möjlighet att skaffa sig försörjning och att bilda hem bör göras, särskilt i dessa för befolkningsbeståndet bekymmersamma tider. Härtill kommer, att de kunskaper i pedagogik, metodik och undervisningskonst, som de manliga studenterna inhämta vid seminariet, kunna nyttiggöras även på andra verksamhetsområden än folkskollärarens. F. n. finns t. ex. ett stort antal filosofie magistrar som icke ha möjlighet att vid högre läroverk, realskolor, samrealskolor, kommunala mellanskolor eller högre folkskolor få förordnande som lärare. Inte heller lyckas de få hänvisning till provårskurs. Det kräves nämligen numera en tjänstgöring av ända upp till 8 terminer, innan utsikter finnas till provår. Då en välmeriterad filosofie magister söker förordnande vid läroverk, kan det inträffa, att han blir förbigången av en flicka, kanske i 23-årsåldern, som genomgått högre lärarinneseminarium och där erhållit betyg i undervisningsskicklighet. Det senare betyget anses väga mera än höga kunskapsbetyg i magisterexamen. Så blir vår filosofie magister arbetslös och får söka, kanske med lånta pengar, uppehålla sig ännu en eller annan termin vid universitetet och där ytterligare meritera sig. Han får inte gå provår, eftersom han inte kan åberopa tjänstgöring vid läroverk. Han får inte förordnande vid läroverk, eftersom han saknar pedagogisk erfarenhet. - Ljusa utsikter! Om staten nu lämnar plats för 20 stycken manliga filosofie magistrar, kandidater eller studenter vid Växjö seminarium och bereder dem tillfälle att skaffa sig pedagogisk utbildning, så blir det kanske efter avlagd examen möjligt för somliga av dem att få förordnande vid läroverk, En och annan vinner möjligen anställning som överlärare eller inspektör i någon stad. Andra åter konkurrera med andra lärare om tjänst vid folkskola. Att jag f. n. inte finner det särskilt angeläget att just nu vidtaga åtgärder för de kvinnliga studenternas utbildning till lärare vid folkskola är av ovanstående tydligt. Det synes mig därför vara tveksamt, huruvida vid seminariet i Stockholm en kvinnlig studentklass om 20 elever bör bildas under läsåret 1935-36. I de fall, där kvinnliga lärare under mera normala tider skulle vara önskvärda, kan behovet mycket väl fyllas med manliga lärare. Jag tillåter mig erinra om att 1932 års seminariesakkunniga föreslagit. att i studentklasserna såväl i Växjö, för manliga elever. som i Stockholm. för kvinnliga elever, skulle under läsåret 1935--36 intngns 20 elever. De sakkunniga påpekn därvid utt, ifall den i 1932 års riksdngsskriwlse nr 353 ifrågasätta tvååriga utbildningen för studenter skulle träda i kraft från och