Motioner i lf'ö-rsta kammaren, Nr 21. 1 Nr 21. Av herr Lindhagen, om återställande av oägfreden i landet genom tillrättaläggande medelst lag och samhälleha kultur av motorfordonens privilegier och fotgängarnes rättslösheter. Birger Jarl utfärdade åtskilliga fredslagar, päkallade i hans tid. Vår tid har även sina plågor. Bland mycket annat ropar vår epok efter återställandet av vägfreden i landet. Genom motorfordonen har faran till liv, lem, arbete och egendom blivit en institution i vårt vägväsende. En sådan fara är förbjuden på andra områden åtminstone såsom en alldaglig företeelse. I förenämnda fall åter är faran icke blott tolererad utan genom åtskilliga samhälleliga uppfattningar och föranstaltningar privilegierad och befrämjad. Däri ligger samhällets huvudsakliga skuld till vägväsendets kriminalisering genom motorismen. Under hypnosen av ett icke ovanligt självbedrägeri, som utesluter självprövning, söka samhällets organ övervältra denna huvudsakliga skuld på individerna. Det vill säga på fotgängare, cyklister, kärrdragare, kuskar och chaufförer. Sedan låtsas vi som om ingenting nytt hänt. Man har blott, säges det, att behandla individernas förmenta förseelser enligt "vanliga regler". Genom motorismens naturliga förankringar i högre kretsar med inflytande åsidosättas än mer rättssynpunkterna samt övriga trafikanter särskilt fotgängarna. Ur denna miljö har sedan oreflekterat spirat den så kallade biljuridiken, vilken trotsar hitintills kända och förkunnade rättsgrundsatser. Dessa vägväsendets skuggsidor äro i sina gömslen okända för allmänheten. De böra därför någon gång avslöjas. Ett bidrag därtill avses med denna framställning. Det kan vara en fördel att även en lagstiftare och domare fått pröva på den nutida fredslösheten på vägarna samt genom åklagareväsendets nit skänkte en inblick bakom de jämväl för honom förut obekanta kulisserna. Kunskap och erfarenhet i lagstiftning och rättskipning ha därvid kommit mig till hjälp. I mina nedannämnda inlagor i ämnet till domstolarna, återgivas ett par rättsfall, som invävts i de allmänna utläggningarna, nämligen åtalen mot Barbro Westerlund och motionären. De belysa okomplicerat biljuridikens interiörer. Målet måste nu vara att undanröja den rättsstridiga faran på vägarna. Detta förutsätter, att den i första hand förbjudes. Detta är samhällets sak. Och det måste ske genom lag och ej genom regeringens eller länsstyrelsernas administrativa föreskrifter. Det gäller nämligen som sagt skydd för liv, lem, arbete och egendom. Det vill till begripliga grundsatser och påbud, gällande för hela riket. Bihang till riksdagens protokoll 1935. 3 saml. Nr 21. I
