Sida:RD 1935 23.djvu/237

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Mulimwr i l-'fïrslu kammaren, Nr 34. Nr 34. .-\v herr Limllvy, om dtgiinkr till cmäende av ökad säkerhet till sjöss. Så gott som varje höst inträffar i regel ett stort antal sjöolyckor av olika slag. Sjöolyckor inträffa givetvis även under andra årstider än just höstarna, men äro i regel de olyckor som inträffa denna senare årstid vida allvarligare än de som inträffa under exempelvis sommartid. Under den gångna hösten inträffade således av olika anledningar en rad sjöolyckor av vilka särskilt tre låtit tala om sig. Detta då vad det gäller svenska fartyg. En sjöolycka av allvarligt slag och vilken krävde två människoliv inträffade dessutom inom Stockholms hamnområde. Vid två av de andra olyckorna spilldes visserligen inga människoliv, men vid den tredje olyckan gick både fartyget och dess besättning förlorade. Man frågar sig säkerligen inom vida kretsar av vårt lands befolkning om det endast är de rasande elementen, höststormarna, dimman och mörkret, som kunnat vara orsaken till de ständigt återkommande olyckorna, varvid många människoliv spillas. I många fall är det givetvis även så att sjöolyckorna icke kunnat förebyggas, men i en hel del fall torde bristande omsorg, särskilt om lastningen av fartygen, vara bidragande orsak till de många gånger katastrofala händelserna. Den sjöolycka som här närmast åsyftas var den s. k. "Gun- hildolyckaniv. Denna olycka inträffade omkring den 15 oktober 1934 i farvattnet kring Horns rev. Vid denna katastrof gingo icke mindre än 14 människoliv tillspillo. Fartyget var på resa från Lidköping till Bremen med last av spannmål. Det har efteråt konstaterats att fartyget saknade slingerskott, varför givetvis lasten förskjutit sig och förorsakat katastrofen. Vid polisförhör i Lidköping har nämligen framkommit att slingerskott icke anbringats i lastrummen och än vidare att rummen icke varit ordentligt fyllda. Någon direkt överlastning har man däremot icke kunnat konstatera. Sjöolyckor av liknande slag ha tidigare gång efter annan inträffat, och här skola endast nämnas några typiska fall, fall där det även efteråt konstaterats att över- eller olämplig lastning varit bidragande orsak till olyckorna. Omkring den 14 augusti 1927 inträffade den sorgligt beryktade "Tryggve- katastrofem, varvid tio människoliv spilldes. Vid vittnesmål, som efter katastrofen avgivits, framkom det att fartyget varit hårt och olämpligt lastat. Vid förhör med den ende överlevande från s/s "Tryggve" framgick att fartyget varit så djupt lastat, att vattnet utan att någon sjögång varit rådande skvalpat in på däcket. Från flera håll hade uppgivits att fartyget var hårt och olämpligt lastat. Eldare Persson, som i sju dygn drev omkring i den