Sida:RD 1935 23.djvu/26

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Bamrika familjer: b shttning. e- 6 Motioner i Första kammaren, Nr 1. hänsyn till det kritiska läge, i vilket vår befolkningsfråga nu befinner sig, och det från olika häll vitsordade behovet av en effektiv skattelindrmg för barnrika familjer anse vi det önskvärt, att den 1931 beslutade utredningen får en mera vidsträckt omfattning och mindre snäva direktiv. Beträffande äkta makars beskattning synes det oss vara angeläget, icke minst ur psykologisk synpunkt, att undanröja anledningarna till det missnöje, som mycket ofta gör sig gällande med det nuvarande beskattningssystemets verkningari sådant fall att man och hustru båda hava inkomst och genom sammanläggning av inkomsterna bliva hårdare beskattade än de skulle blivit om de icke varit gifta. Sambeskattningen av äkta makars inkomst medför dels, att det gemensamma skattefria avdraget kommer att understiga de avdrag, som skulle tillkommit makarna, om de taxerats var för sig, dels ock att den progressiva beskattningen gör sig hårdare gällande. Detta uppfattas ivida kretsar som en strafibeskattning av familjen, en uppfattning som, även om den icke torde ha någon direkt inverkan på äktenskapsbildningen, uppenbarligen är ägnad att ingiva den föreställningen, att samhället icke har intresse av att gynna och stödja familjebildningen. I fråga om de barnrika familjernas beskattning torde numera den åsikten vara allmän, att nuvarande barnavdrag icke äro tillräckliga för att åstadkomma en rättvis ditferentiering ibeskattningen mellan barnlösa och barnrika familjer. De betydande konsekvenser för statens och kommunernas finanser,j som redan en obetydlig ändring i systemet med skattefria avdrag medför, mäste givetvis mana till betänksamhet inför längre gående åtgärder på detta område. Denna synpunkt får dock, enligt vår uppfattning, icke avskräcka från problemets upptagande till förnyad prövning med sikte på. att åstadkomma en effektiv skattelindring för de barnrika familjerna. Här erbjuder sig nämligen en möjlighet att utan risk för sådana sociala skadeverkningar, som en direkt subventionspolitik kan medföra, bringa de barnrika familjerna en påtaglig lättnad, som redan från den sociala rättvisans synpunkt måste anses vara väl motiverad, men som också säkerligen kommer att uppfattas som ett uttryck för samhällets erkänsla åt de medborgare, vilka påtaga sig bördan och ansvaret att sätta flera barn till världen. För en positiv befolkningspolitik måste, det må ännu en gång understrykas, en losning av detta skatteproblem vara en utomordentligt viktig och angelägen uppgift. I den ovannämnda motionen vid 1931 års riksdag av herr Lindman m- flframfördes tanken på de skattefria avdragens bestämmande i viss proportion till ii1k0mst0I1 åt111il1St0I16 vid den progressiva beskattningen. En utredning av hela detta skatteproblem från de ovan angivna Synpunkterna kommer helt visst att kunna anvisa åtskilliga andra möjligheter till svftots f¿i1-\'N-k1i. gande. Ett uppslag, som synes oss värt niirnmre u1idersi'"k1\ing- iir att samma avdrag bestiimmes för man, hustru och varje lmrn. \':ii-igeiwm N, väsentlig lättnad skulle .vinnare för familjer och särskilt för fznuiljer med flera barn på bekostnad av icke-familjeförsörjare. En justering m-d:"lt av qmm1- avdragen for flertalet skattskyldiga blir nödviindig för att it-.ke skatt<\linder-