Motioner 1' Första kammaren, Nr 41. 7 Nr 41. Av herr von Geijer m. fl., om anslag till atredigering och tryck- ning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons samlingar a'v äldre svensk folkmusik. Under en följd av år har Kungl. Maj :t under åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att bevilja Folkmusikkommissionen ett anslag av 10,000 kronor, till en början till utredigering i tryckfärdigt skick, sedermera till utredigering och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade samlingar av äldre svensk folkmusik. När detta äskande första gången framfördes i 1923 års statsverksproposition yttrade departementschefen till statsrådsprotokollet bl. a. följande. "Jag vill till en början framhålla, att de omkring 12,000 olika melodier, som av framlidne revisionssekreterare Andersson själv eller på hans initiativ uppsökts och upptecknats av spelmän ute i bygderna, till större delen härstamma från tiden före år 1880. Om ej detta insamlingsarbete skett, skulle troligen de flesta av dessa melodier inom kort ha gått förlorade. De tillhöra nämligen den krets av vallåtar, gånglåtar, visor m. m. men framför allt polskor och valser, som numera på de flesta ställen ersättas av musik av modernare läggning, samtidigt som fiolen alltmer får vika för mer lättspelade musikinstrument och de ålderdomliga föreställningar, minnen och sägner, till vilka de gamla folklåtarna anknyta sig, förgätas och försvinna. Att de senare ej samtidigt hemfalla åt glömskan, är givetvis ett intresse av stor kulturell vikt, och detta ej endast ur antikvarisk synpunkt. Ingen torde nämligen förneka, att den äldre folkmusiken, som redan förut visat sig äga en vittgående betydelse för det moderna högre musiklivet såväl hos oss som annorstädes, än mer kan förväntas fylla en dylik uppgift, i mån som densamma blir allmännare bekant i hela sin rikedom. De samlingar, som revisionssekreterare Andersson hopbragt, torde även i nu berörda avseende tillfredsställa även mycket högt ställda anspråk icke minst därför, att de redan från'början planlagts efter en allsidig måttstock. Men också för hembygdskänsla och hembygdsliv inom de landskap, i vilka de olika melodierna upptecknats, torde det vara av betydelse, att dessa melodier, i den mån de äro av fullödig halt, tillvaratagas och på ett nöjaktigt sätt offentliggöras. Medan nämligen de musikstycken, som numera tillvinna sig popularitet ute i våra bygder, merendels äro internationella både till ursprung och prägel och så raskt avlösa varandra, att de aldrig hinna få verkligt rotfäste i folkets sinnen, hava våra gamla låtar merendels tillkommit eller åtminstone erhållit sin säregna karaktär under inverkan av natur och folklynne inom vårt land. Stundom kunna de t. o. m. kännetecknas såsom talande uttryck för hävdvlmna traditioner och stämningar bland folkets djupa led i de särskilda landskap, där de sedermera upptecknats.
