Sida:RD 1935 23.djvu/287

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

/tlnlw/i«'r i l"(ir'.vl«r /min/llu/'«'/l, N: /lf. 3 Nr 47. .\v herr .lol\anson, Karl August, mn /iojfl. pension ål färre lulwmoliv«'l<{m'en J. E. ,1šer-</- hen 4 juli 1904 intriit't'ade en svårare tågotveka, på norra stambanan. Ä linjen ';\'-våker--Hörusjö urspårade persontåget nr. 274 varvid den å tåget tjänst;¿\'šraiide lokeldaren Jolm Emil Berg blev fastklämd i lokets förarhytt där han, utan möjlighet att kunna erhålla hjälp, av den från pannan ntströmmandc fuigrau blev så svårt briind att ena benet måste amputeras ovan knät. I enlighet med kontrakt av den 21 april 1906, bil.. I, mellan Statens Järnvägar och Berg tillerkändes Berg, förutom ett engångsbelopp :För sveda och värk, en årlig pension motsvarande den dåvarande högsta lönen för lokomotiveldare eller etttusenåttio kronor. Denna pension har enligt kungl. kun görelsen av den 18 juni 1925 280) ökats till ettusentrehundatjugo kronor årligen jämte ett särskilt årunderstöd av 156: - kronor. Berg som nu är 58 år gammal har tidigare, trots sin invaliditet, kunnat utföra en del mindre reparationsarbeten och därigenom erhålla ett välbehövligt tillskott till den numera synnerligen låga pensionen. (ïenom sin invaliditet, sin ålder och numera allt större svårighet att erhålla lämpligt arbete ha de ekonomiska svårigheterna ökats avsevärt. varför en höjning av pensionen enbart ur den synpunkten välmotiverad. Härtill kommer det förhållandet att Berg, om han icke råkat ut för den svåra olyckan att mista. sitt ena ben, vilken olycka icke på något sätt var självförvållad, redan år 1906 hade erhållit befordran till lokomotivi'örare och som sådan nu innehaft en årlig lön av 3,660:- kronor på A-ort; pensionsunderlaget. på denna lön utgör 2,436:-. Även om nian icke tar hänsyn till betfordringsmöjligheterna skulle Berg som blev ordinarie lokomotiveldare år 1900 nu innehaft en lön av 2,730:- kronor även detta på A-ort. Pensionsunderlaget på denna lön utgör 1,82-1:- kr. Ä såväl de angivna lönerna som pensionsunderlagen utgår dyrtiilstillägg. Berg har således, förutom förlusten av sitt ena ben, under en följd av år haft en avsevärt mindre inkomst. Det kan erinras om att den senaste löneregleringen vid S. J. genomfördes år 1919 och den därförut år 1907. Då statens järnvägar således redan vid första överenskommelsen med Berg accepterade den dåvarande lönen som skälig pension borde väl den principen även nu kunna. bliva bestående. Med hänvisning till vad jag här anfört får jag hemställa, -.. ,- -. 1: -1 ,., -; att riksdagen måtte besluta att tilldela f. d. lokomotiveldare John Emil Berg numera bosatt i Stockholm en årlig pension,