Sida:RD 1935 23.djvu/322

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

6 Motioner i Första kammaren, Nr 61. tillämpas. Vanligtvis hava lappmarksborna 10 å 12-åriga barn som vallhj0I1, och det kan väl ingen förnuftig människa inbilla sig att om en björn anfaller ett får eller kokreatur ett barn skall kunna skydda kreaturet mot björnens anfall. Skall en effektiv bevakning åstadkommas måste väl en beväpnad man åtfölja kreaturen, en anordning som lappmarksborna väl näppeligen hava råd till. Hava vilddjuren fridlysts och skyddats genom lag, så bör staten taga konsekvenserna härav och ersätta den skada de utöva såväl å den bofasta befolkningens kreatur som ock å renvårdande lappars renar. Jag får med anledning av vad jag ovan anfört och med hänvisning till Kungl. Maj:ts proposition nr 10 vid 1933 års riksdag, vilken härmed befogasf ävensom lappfogden Hans Cederbergs i Umeå skrivelse till länsstyrelsen vördsamt hemställa, att riksdagen måtte besluta dels att även i de fall, där björn å annan mark än kronan tillhörig förorsakar skada å tamdjur, vilka för betning må dit inkomma, sådan skada må ersättas av statsverket, dels ock att renvårdande lapp må utan hinder av gällande bestämmelser å sådan annan kronomark än nationalpark, varest han enligt lagen om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige äger jaga, utan särskilt tillstånd döda björn. som anfallit människa eller tamdjur. Stockholm den 18 januari 1935. Nils Gabrielsson. ip'-*-.---.-.:- Avskrifl av avskrift. Lappfogden 1 Västerbottens lin Till Länsstyrelsen i Västerbottens län, Umeå. Under de senaste åren hava björnarnn inom länet ökat i oroväckande grad. och skadegörelserna på de hofastas kreatur och luppnrnns renar bliva år från år större. if'i:j°iaf.vu-ym.