Sida:RD 1935 23.djvu/463

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Motioner 5 Första kammaren., Nr 112. 17 Nr 112. Av herr Sanne, om åtgärder för beredande av säkrare avsättning av svenska fiskares fångster av islandssill. Den genom svenskt fiske producerade kvantiteten kryddad eller saltad islandssill utgör blott en helt obetydlig del av den mängd Sverige förbrukar av dessa varor. Sveriges import från Island av sill är av ganska stor omfattning, såsom följande siffror visa: 1930 1931 1932 salt sill ........................................ .. kg. 11,651,550 7,988,312 9,786,875 " " ...................................... -. kr, 4,551,251 1,971,067 2,170,513 kryddad eller sockersaltad ......... .. kg. 3,536,705 4,066,978 2,719,995 " ii " " - - - - . - . - . .. kr. 1,351,189 1,439,437 775,023. Dessutom inköpes islandssill, både kryddad och saltad, från fiskeriföretag i andra länder. Då denna sill i handelsstatistiken redovisas tillsammans med annan från dessa länder importerad sill, finnas inga exakta uppgifter om kvantiteten. Sveriges totala förbrukning av islandssill torde emellertid kunna uppskattas till omkring 15 å 18 miljoner kilogram. Det skulle därför vara i hög grad önskvärt, att det svenska sillfisket vid Island, som åter börjat komma i gång, ej blott kunde vidmakthållas, utan även utvecklas, så att ökade arbetstillfällen därigenom kunde beredas de svenska fiskarna och dessa bleve i stånd att i större utsträckning tillgodose Sveriges behov av saltad och kryddad islandssill. Då det nu åter är fråga om att söka uppehålla och utveckla det svenska sillfisket vid Island, torde emellertid uppmärksamhet böra ägnas detta fiske, framförallt ur den synpunkten, huruvida det ej skulle vara lämpligt att en del fiskare, istället för att söka sitt uppehälle av andra fisken, som för närvarande lida av allvarliga avsättningssvärigheter, såväl på den inhemska marknaden som utomlands på grund av där vidtagna införselrestriktioner, överginge till sillfiske vid Island. Detta skulle alltså vara ägnat att såväl bereda arbetstillfällen som lätta svårigheten inom vissa andra fisken. Det osäkra förhållande, som vårt lands islandsfiskare ha befunnit sig uti genom svårigheten för vissa fiskelag att få kontrakterad, säkrad avsättning, gör särskilda åtgärder oundgängligt påkallade, och erbjuder sig härvid även jämförelser med de stöd och hjälpåtgärder, som på jordbrukets område ha vidtagits exempelvis för betodlingen. Vi hemställa därför, Bilaang till riksdagens protokoll 1935. 3 saml. Nr 103-li!/. 2