Sida:RD 1935 23.djvu/492

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

6 Motioner i Första kammaren, Nr 124. gasdrivna motorfordon visat sig kunna utföras. Inom trängen synes man därför ha kommit till den bestämda uppfattningen, att gasbildriften har en obestridlig uppgift att fylla inom arméns transportväsen. Förutsättningen är emellertid, att kunskapen om och skickligheten i den rätta skötseln av dessa bilar permanent upprätthålles, så att alltid ett antal väl utbildade befäl och förare finnas tillgängliga i och för vidare utbildning av den personal, som skall handhava driften. Ingenjörsvetenskapsakademien, som medverkat vid uppgörandet av planerna för dessa försök och genom sina sakkunniga följt dem, har fäst uppmärksamheten på. att det framförda förslaget om anskaffning av ett antal för permanent generatorgasdrift anordnade motorfordon, om det genomföres, säkerligen skulle bliva av avgörande betydelse för generatorgasdriftens utveckling även inom det civila området. Akademien anser, att de vid trängförsöken gjorda erfarenheterna äro ägnade att bidraga till förklaringen av att generatorgasdriften trots allt stöd från statens sida icke motsvarat förväntningarna. Systemets fördelar hava vid trängen blivit uppskattade och utnyttjade först sedan personalen blivit väl förtrogen med driften, och detta har tagit en förhållandevis lång tid. Denna grundliga förberedelse, som sålunda visat sig erforderlig, har i den civila driften hittills varit så gott som obefintlig. Akademien framhåller, att om man inom det militära kunde förankra en fast stomme av mönstergill materiel och personal för gasgeneratordrift, skulle därmed vara vunnen en fast punkt för hela denna teknik, och det skulle låta sig göra att vid ett eller flera sådana kårförband anordna utbildning jämväl av civila förare. Här synes sålunda föreligga en möjlighet att komma fram till ett verkligt resultat. Skulle denna möjlighet ej nu utnyttjas, är det att befara, att det intresse, som på många håll dock alltjämt finnes för träkolsgasdriften, helt dör bort. De kostnader, som hittills nedlagts på att föra denna fråga framåt, skulle då vara bortkastade och allt arbete till ringa eller ingen nytta. Ett skjutande på frågan skulle nämligen i stort sett innebära, att man finge börja på nytt igen. Med anledning av vad här anförts och med särskilt understrykande av det intresse hela gasgeneratorbilspörsmålet har ur skogsvårdens synpunkt hemställes, att riksdagen måtte anslå medel till ett belopp av 150,000 kronor för anskaffning av särskilt bimateriel i och för utbildning av personal vid trängen i handehavande av generatorgusdrivna fordon. Stockholm den 22 januari 1935. Gustaf Tamm. Leon. Hagshvïrn. K. Iv. Bodin. Axel Nylander. ('urt Bengtsson.