10 Motioner i Första kammaren, Nr 180. det pris, kungl. domänstyrelsen anser skäligt för nämnda virke, har styrelsen övervägt tvenne alternativ för åstadkommande av allmän flottled från Färnäs till l'lavet." Det huvudsakligaste motivet för flottledsföretaget är sålunda att höja skogsvärdet. Först genom älvens öppnande för allmän flottning kan möjlighet för fri och öppen konkurrens om virket beredas. Kustindustrien närmast norr och söder om Dalälvens mynning, som för närvarande fyller sitt virkesbehov förutom från egna skogar genom köp längs kusten till och med långt upp i övre Norrland, är, bortsett från Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag och Korsnäs Sågverks Aktiebolag, praktiskt taget utestängd från att spekulera på virket från skogarna inom Dalälvens flodområde. Bland annat av denna anledning har även dalavirket sökt sig andra avsättningsmöjligheter, genom förädlingsindustri inne i landet med avsättning söder- och västerut och genom det förädlade virkets transport dels till Klarälven, dels järnvägsledes åt samma häll. Därest älven öppnas för allmän flottning ut till havet, torde ökad konkurrens om virket därmed uppstå. På. grund av konkurrens från inlandsindustriens sida ligger timmerprisen högre ovan Torsångs skilje vid Runn än där nedanför. Av denna anledning torde flottledsförslaget vid dess genomförande sannolikt komma att öva ett ganska begränsat inflytande på. timmerprisen ovan Torsång men däremot ett mer betydande inflytande å. samma priser nedom denna plats. Vidare torde priset på. massaved efter hela ädalen komma att undergå en förändring till det bättre samtidigt med att en del virke, som ej alls eller endast i otillräcklig omfattning kan avsättas, kan vinna köpare. I övre Dalarna, särskilt på. statens vidsträckta skogar därstädes, finnes nämligen en betydande tillgång på torrt och annat mindervärdigt virke, som under nuvarande förhållanden endast till en mindre del kan vinna avsättning huvudsakligen som kolved. Under det staten från Hamra kronopark till verk vid Ljusnan årligen försäljer ej obetydliga mängder sådant virke för sulfatmassefabrikation, har den nuvarande kustindustrien vid Dalälvens mynning ej användning för sådant virke annat än i mycket begränsad omfattning, då. den massa, denna industri tillverkar, uppgives vara av allt för hög kvalitet. Emellertid har mot flottledsförslaget, särskilt under senaste tid, anförts, att detta skulle kunna befaras menligt inverka på inlandsindustrien, vilket i så fall givetvis skulle föranledas av vid flottledens öppnande för allmän konkurrens om virket höjda timmerpriser. I detta sammanhang bör under sådana förhållanden påpekas att inlandsindustrien i Dalarna, oavsett att älven alltjämt är stängd för allmän flottning ut till havet, under senare tider gått starkt tillbaka i sin utveckling. Sålunda har denna industri enligt av länsstyrelsen i Kopparbergs län företagen utredning endast under åren 1928-32 minskat sin produktion i kubikmassa sågad vara med 39.4 procent, varjämte antalet vid sågarna anställda arbetare under motsvarande tid gått ned med omkring 190 man om året, motsvarande 26.8 procent av hela antalet. Denna företeelse är emellertid ej något specifikt för inlandsindustrien i Dalarna utan hänför
