Motioner 6 Första kammaren, Nr 180. Il sig till hela den norrländska sågindustrien. Under det att kustindustrien för att anpassa sig efter det inträffade stora prisfallet på sågade varor rationaliserat sin drift i kombination med massatillverkning, varvid bland annat ågavfallet kan för detta ändamål tillgodogöras, står inlandsindustrien alltjämt på sin gamla ståndpunkt. - Under sådana förhållanden och då det, som ovan sagts, kan anses sannolikt, att den nya flottleden ej kan komma att nämnvärt inverka på timmerprisen ovan Torsång, torde flottleden ej heller komma att bereda inlandsindustrien i Dalarna nämnvärda svårigheter och detta allra helst denna industri i varje fall till stor del har sin naturliga virkesavsättning inom landet. Men inlandsindustrien, som till huvudsaklig del torde leva på rotköp, torde å andra sidan vid stigande priser på massaved efter älven, tillföras en ej oväsentlig fördel. Emellertid finnes, som ovan sagts, vid älvens mynning en sågindustri, som för virkesköp är utestängd från älven. På grund av virkesbrist har ett av denna industris verk helt nyligen nödgats i avsevärd grad inskränka sin drift för att inom kort helt nedlägga denna, något som torde leda till att omkring 250 sågarbetare efter hand bliva arbetslösa. Vid älvens öppnande för fri konkurrens torde denna industri kunna genom virkesköp från Dalälven återupptagas och vidmakthållas. För att emellertid utröna huru befolkningen inom Dalälvens flodområde ställde sig till ifrågavarande flottledsförslag har det allmänna ombudet vid syneförrättningen för flottledens inrättande genom vederbörande länsstyrelsers bemedling år 1929 införskaffat de kommunala myndigheternas i respektive socknar yttrande i frågan. Ur synehandlingarna inhämtas sålunda, att av de 49 kommuner, som kunna antagas i större eller mindre grad beröras av förslaget om Dalälvens öppnande för allmän flottning, hava 28 bestämt uttalat sig för förslaget, under det att en - en mindre kommun - ansett sig ej böra avgiva särskilt utlåtande, då ärendet ej hade någon betydelse för kommunen. Från återstående 20 kommuner hade emellertid ej ingått något utlåtande i frågan, men dessa kommuner torde efter gjorda beräkningar ej omfatta mer än omkring 25 procent av flodområdets hela landareal. Men sedan den tiden, då dessa uttalanden avgåvos, har ännu ett än mer påtagligt uttryck för särskilt den skogsägande befolkningens efter Dalälven uppfattning i denna fråga kommit till synes. Vid ett i Falun den 5 innevarande månad hållet möte, bevistat av omkring 200 personer, varibland av kommunala myndigheter utsedda representanter för 37 socknar inom Dalälvens flodområde, samlade man sig enhälligt om följande resolution. "Skogsägare jämte andra för saken intresserade från alla delar av Dalälvens flodområde samlade till möte för överläggning i fråga om förslaget till Dalälvens öppnande för allmän flottning genom anläggande av en kanalled från Färnäsfjärden i Dalälven till Västlandsfjärden vid havet ha, efter att ingående diskuterat frågan, enats om följande uttalande." "På grund av den ringa konkurrens om skogsprodukterna med åtföljande tryckta virkespriser, och då rådande förhållanden ej medge avsättning av visa.
