Oøllønda flnvar. 14 Motioner i Första kammaren, Nr 5. fönäken« med grovkalibriga luftvärnskulsprutor återupptagas. För ändamålet torde böra räknas med ett belopp av 90,000 kronor. - Läget beträffande mobiliseringsbeståndet av ammunition för 7.5 centimeter fältartilleriet är sådant, att snara åtgärder för de mest framträdande bristernas snara avhjälpande måste framstå såsom oundgängligen nödvändiga. Det torde icke vara möjligt eller lämpligt att här närmare ingå på denna fråga. Vi vilja endast framhålla, att tillgång på erforderliga förråd av mobiliseringsammunition måste anses vara ett rent primärt behov ur krigsberedskapssynpunkt, vars tillgodosecnde icke får fördröjas. ÄN/en beträffande granatkastarammunition äro allvarliga brister förhanden, och göra sig beträffande desammas undanröjande motsvarande synpunkter gällande som de ovan anförda. En anskaffning av ammunition för mobilisering bör sålunda ske i överensstämmelse med myndigheternas äskanden. I anslutning till dessa frågor om anskaffning av mobiliseringsammunition anse vi oss nödgade framhålla betydelsen av att även för arméns övningar i fred en tillräcklig mängd ammunition står till förfogande. Även de härför avsedda anslagen hava så beskurits, att en komplettering ter sig -ofrånkomlig, för att utbildningen skall kunna förlänas erforderlig effekt. Av de utredningar, som intendentsdepartementet verkställt rörande verkningarna i beklädnadlsekonomiskt avseende av den nuvarande härordningens tjänstgöringsförhållanden och av nu tillämpade beräkningsgrunder för munderingsanslaget, framgår, att munderingsbeståndet vid truppförbanden under de senaste åren väsentligt nedgått på grund av anslagens otillräcklighet. För att persedelstocken skall kunna upprätthållas vid den nivå, som mobiliseringsbehovet kräver, och för att de värnpliktiga skola under fredstjänstgöringen kunna hållas nöjaktigt klädda i och utom tjänsten, måste fördenskull en ökning av munderingsanslaget komma till stånd. Vi kunna icke låta bero vid ett förhållande, vilket lärer innebära, att svenska armén icke kan vid krig utrustas med erforderligt antal dugliga persedlar. För landstormens del lära förhållandena vara av så otillfredsställande art, att man måste allvarligt befara, att landstormsmänuen, om icke en förbättring av beklädnadsutrnstningen kommer till stånd, av en fiende bliva betraktade och behandlade såsom franctirörer. Ett dylikt förhållande kan icke få tillåtas fortfarn. För ett tillgodoseende av Gotlands försvarsbehov i enlighet med vad ovan anförts, framträder - jämte kravet på ett förhiittrande och ut-ökan- de av vapenutrustningen m. m. - vikten av att dv gotländska truppföfbanden beredas tillgång ä kvalificerat befäl i m-l'm-<l<-rlig "f-en-;¿,.k";ng- Den aktiva kadern vid Gotlands iufanterikår är lwetytllipçt nximh-9 än vm ett fast]andsinfanteriregemente, men det antal viirnpliktign. som vapenövae vid kåren. är ungefär lika stort som det. vilkm \-,m..".-;.-..s ..=.= lt.
